The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.

Industrial manufacturing companies are working in a greater extent than before to optimize processes as well as reduce variation to build in quality in their products. SCA Munksund produces kraftliners with high variability for the strength measurements bursting strength and SCT-CD, together called strength potential. Variability in these strength measurements leads to either higher quality than requested by customers or to products being scrapped due to substandard quality. The variation in the strength measurements leads to unnecessary production costs according to SCA Munksund. To investigate the variation in strength measurements of a specific grammage of a kraftliner (170 g/m2), the problem-solving methodology DMAIC in Six Sigma was used. DMAIC can be used to translate a complex production problem into a more manageable statistical problem. Design of Experiments (DoE) can be used together with DMAIC to identify casual relationships and can also be applied to increase process knowledge. DoE is a powerful tool when studying how effects of multiple process parameters affect quality parameters in a process. In this master thesis, DMAIC was applied as a method to illustrate how a complex production problem can be tackled. The purpose of this master thesis work was to exemplify how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to achieve increased process knowledge. The purpose was applied practically at SCA Munksund kraftliner production site to create increased understanding of the subprocesses where the strength measurements bursting strength and SCT-CD can be affected. DMAIC was initially used to define the problem and DoE was used to generate models that could explain the strength potential. To help answer the thesis question, historical data were analysed to identify potential experimental factors. Appropriate experimental levels were checked in a test before the experiments. Then the experimental factors for bursting strength were determined to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas and C: Koncentration inloppslåda bas and the factors for SCT-CD to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens top and C: Utloppsdifferens bas. The experiments used a 23 factorial design with three center points. Alun bas and Utloppsdifferens top could on a 10 percent significance level be identified as significant effects. Regression models were developed to describe which factors and factor interactions that affect the strength potential in a kraftliner. The case study results thus illustrates how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to increase process knowledge. The result show that the bursting strength and SCT-CD increased with 2,4 % and 1,3 % respectively compared to normal levels during the experiment at the same time as lower operating costs can be achieved. SCA Munksund can save 143 700 SEK per year if the recommended level of Alun bas is followed. / Industriellt tillverkande företag arbetar i större utsträckning än tidigare med optimering av processer samt för minskad variation kring uppsatta toleransgränser i syfte att bygga in rätt kvalitet i sina produkter. SCA Munksund producerar kraftliner med hög variation för styrkemåtten sprängstyrka och SCT-CD. Variationen leder till att kraftlinerrullar antingen kan säljs med bättre kvalitet än efterfrågat eller så kasseras de på grund av bristande kvalitet. I båda avseendena anser SCA Munksund att variationen för styrkemåtten leder till onödiga kostnader vid produktionen. För att utreda variationen i styrkemåtten hos en specifik ytvikt av kraftliner, 170 g/m2, användes Sex Sigmas problemlösningsmetodik DMAIC som förkortat står för Define, Measure, Analyze, Improve och Control. DMAIC används för att översätta ett komplext produktionsproblem till ett mer hanterligt statistiskt problem. Inom problemlösningsmetodiken kan försöksplanering användas för att identifiera kausala samband och kan tillämpas för ökad processkunskap. Försöksplanering är ett kraftfullt verktyg för att kunna studera hur effekterna av flera processparametrar påverkar kvalitetsparametrar i en process. Vid examensarbetet användes DMAIC för att angripa ett komplext problem. Syftet med examensarbetet var att exemplifiera hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Syftet applicerades praktiskt vid SCA Munksunds kraftlinertillverkning för att skapa ökad förståelse inom de delprocesser där styrkepotentialen kan påverkas. DMAIC användes för att initialt kunna definiera problemet och försöksplanering användes för att skapa regressionsmodeller som kan förklara styrkepotentialen. För att uppnå syftet analyserades historisk data för att identifiera potentiella försöksfaktorer. Lämpliga försöksnivåer kontrollerades vid ett test innan experimenten. Därefter kunde försöksfaktorerna fastställas för sprängstyrkan till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas och C: Koncentration inloppslåda bas och faktorerna för SCT-CD till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens topp och C: Utloppsdifferens bas. Experimentet genomfördes enligt en 23 försöksplan med tre centrumpunkter. Alun bas och Utloppsdifferens toppkunde med 10 % signifikansnivå identifieras som signifikanta effekter. Anpassade regressionsmodeller skapades i syfte att beskriva vilka faktorer och samspel mellan faktorer som påverkar styrkepotentialen i kraftlinern. Fallstudien illustrerar därmed hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Jämfört mot normala nivåer visar resultaten från de experiment som genomfördes i fallstudien att sprängstyrkan ökade med 2,4 % och SCT-CD med 1,3 % samtidigt som lägre driftskostnader kan uppnås. Efterföljs den rekommenderade nivån för alun i kraftlinerns basskikt leder det till en besparing på 143 700 SEK per år. Besparingen av alun är endast beräknad på den studerade kraftlinern med ytvikt 170 g/m2, vilket innebär att ytterligare besparingar bör vara möjliga för resterande 18 ytvikter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur Sveriges landsting och regioner formulerar och visualiserar orsak-verkan-samband mellan perspektiven vid tillämpning av balanserat styrkort. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en dokumentstudie av Sveriges landsting och regioners årsredovisningar och budgetdokument för år 2015. Slutsatser: Av Sveriges landsting och regioner tillämpar 11 av 21 balanserat styrkort som styrmodell. Landstingen och regionernas balanserade styrkort uppnår i relativt hög grad orsak-verkan-samband, dock presenteras orsak-verkan-samband i mycket låg utsträckning för verksamhetens intressenter. Sveriges Landsting och regioner presenterar ingen form av strategikarta som uppfyller rekvisiten som ställs på en strategikarta. Vidare visar författarna att tidsperspektivet mellan perspektiven påverkas av förhållandet mellan utfallsmått och drivande mått i varje perspektiv. En hög andel utfallsmått placerar perspektivet högt upp i det balanserade styrkortet och en hög andel drivande mått placerar perspektivet långt ner i det balanserade styrkortet. / Purpose: The purpose of the thesis is to analyse how Sweden's county councils and regions phrases and visualizes the cause and effect relationship between the perspectives in the implementation of the balanced scorecard. Method: This thesis uses a quantitative content analysis with a document study of Sweden's county councils and regions financial statement and budget documents for the year 2015. Conclusions: 11 of 21 of Sweden's county councils and regions are using balanced scorecard as governance model. The county councils and regions’ balanced scorecards are demonstrating a relatively high degree of cause and effect relationship. However, this is not presented to the organization's stakeholders. Sweden's county councils and regions does not present any form of strategy map that fulfills the demands that is required of a strategy map. The authors also finds that the time dimension between the perspectives is affected by the mixture of outcome measures and performance drivers in each of the perspectives. A high proportion of outcome measures will place the perspective high up in the balances scorecard. A high proportion performance drivers will place the perspective lower in the balanced scorecard.

Positing that the characteristics of a state’s military has an effect on civil war outbreak likelihood, this thesis examines a hitherto unexplored relationship —that between military personnel supply method and civil war onset. Based on earlier research on the two phenomena separate from each other, a theory linking conscription to an increased probability of civil war onset compared to voluntary service was developed and an hypothesis derived. A test was then performed by means of several large-n multivariate logistic regression analyses on two sets of country-year level data from 1945 – 1999. Ultimately, the null hypothesis could not be rejected. Results instead indicate that voluntary service might result in a higher probability of civil war onset. This finding is however not statistically significant at the standard level. These findings are of importance for the shaping of military policy, especially in at-risk-of-civil-war countries, and it is strongly suggested that the examined relationship be further investigated in future research.

Introduction: The abundance of reforms that have characterized governance in the public sectorin recent decades has shown a discrepancy between the reforms ambition and outcome, as the results of the reform implementation rarely reach expectations. In 2016, the government appointed a delegation with the aim of developing a new way of working that was based ontrust to deal with the problems that were perceived to exist in the public sector, the working method that was developed is called trust-based governance (TBS). As TBS is a relatively new and Swedish concept, there is a lack of empirical evidence on how various public authorities have introduced trust-based governance and developed their governance. Aim: The aim of this study is to increase knowledge about governance changes in the public sector and trust-based governance (TBS). To achieve this, the change work in a selected municipality that claims to work with TBS will be studied. Method: The study is a qualitative case study in a selected municipality, Östra Göinge. The empirical collection consists of two parts; first describes TBS based on Tilitsdelegationen definition and then TBS is examined in the selected municipality. The empirical collection from the municipality is mainly based on interviews with respondents on strategic, tactical and operationa levels but has been supplemented with documents from the municipality. Conclusion: Östra Göinge's change work has been developed with inspiration from the private sector and not based on the work of Tillitsdelegationen, but the municipality's current governance can be equated with the description of TBS that the delegation emphasizes. The municipality has influenced the delegation's work regarding the design of the trust reform, which shows that the design of public governance reforms can be influenced by the public sector. Furthermore, Östra Göinge's change work is described as an ongoing and dynamic process in which successive adjustments of control have been made in order to fix the gaps that exist between ambition and outcome. The outcome of the change work is judged to have been affected by; interpretation, intra-organizational factors, organizational characteristics, sedimentation, and contradictions, and of five challenges that exist with TBS as a way of governance; culture clashes, dismissals, difficulties in maintaining TBS and that there are no exact limits to the employee's playing field. / Inledning: Den uppsjö av reformer som har präglat styrningen av den offentliga sektorn under de senaste decennierna årtioenderna har påvisat en avvikelse mellan reformers ambition och utfall, då utfallet av reforminförandet sällan når upp till förväntningarna. 2016 tillsatte regeringen en delegation vars syfte var att utveckla ett nytt arbetssätt med tillit som utgångspunkt för att hantera de problem som upplevdes finnas inom den offentliga sektorn, detta nya arbetssätt kom att kallas tillitsbaserad styrning (TBS). Då TBS är ett svenskt och relativt nytt koncept saknas det empiriska underlag på hur olika offentliga myndigheter har anammat TBS och utvecklat sin styrning. Syfte: Syftet med denna studien är att öka kunskapen om styrförändringar i offentlig sektor och tillitsbaserad styrning (TBS). För att uppnå det här kommer ett förändringsarbete i en vald kommun som uppger sig arbeta med TBS studeras.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie av en vald kommun, Östra Göinge. Empiriinsamlingen består av två delar; den första beskriver TBS utifrån Tilitsdelegationens definition och sedan undersöks TBS i den valda kommunen. Empiriinsamlingen från kommunen bygger främst på intervjuer med respondenter på strategisk, taktisk och operativ nivå men har kompletterats med underlag från kommunen.  Slutsats: Östra Göinges förändringsarbete har tagits fram med inspiration från den privata sektorn och inte utifrån Tillitsdelegationens arbete. Kommunens nuvarande styrning kan likställas med den beskrivning av TBS som delegationen framhåller. Kommunen har påverkat delegationens arbete kring utformningen av TBS och resultatet visar att utformningen av offentliga styrreformer kan påverkas av den privata sektorn. Vidare beskrivs Östra Göinges förändringsarbete som en pågående och dynamisk process där successiva justeringar har gjorts för att åtgärda gapen mellan ambition och utfall. Utfallet av förändringsarbetet bedöms ha orsakats av; tolkning, intraorganisatoriska faktorer, organisatoriska karaktärsdrag, sedimentation och motstridigheter. Det identifierades också fem utmaningar med TBS som styrsätt; kulturkrockar, uppsägningar, svårigheter att upprätthålla styrsättet samt att det inte finnsexakta gränser för spelplanen.