Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar. Med anledning av att vi valt att tillämpa verbala analyser samt på grund av problemformuleringen har vi i uppsatsen använt oss av en kvalitativ strategi. Det vi funnit är att mätbarhetsproblematiken beror på att utfallen från de medarbetarrelaterade aktiviteterna är svåra att renodla från andra externa faktorer, att det föreligger en tidsfördröjning mellan insats och resultat samt att det kan finnas en etisk aspekt mot att lägga sig i personalens livsstil. Dock uppgav flera av våra respondenter att de inte har något behov av att mäta resultatet av investeringarna finansiellt. Deras argument för att satsa resurser på medarbetarna är att de tror och hoppas att det ska bidra till ökad produktivitet och därmed vara lönsamt för verksamheten. Endast en av intervjupersonerna uttryckte en önskan om att kunna mäta de medarbetarrelaterade insatserna monetärt för att se om de genererar lönsamhet.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

En kunskapsöversikt på effekterna av formativ bedömning behövs i alla ämnen inklusive matematik. Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie ta reda på vilka bevis det finns som säger att formativ bedömning är eller inte är effektiv när det gäller elevers prestationer samt att analysera orsakerna av dessa effekter. Resultatet visat att formativ bedömning kan ha positiva, negativa och inga effekter på elevers prestationer. Orsakerna är till vilken grad lärarna implementerat formativ bedömning, intresset och motivation från lärarna att använda formativ bedömning samt vilken typ av formativ bedömning som implementeras. / A knowledge overview on the effects of formative assessment is needed in all subjects including mathematics. The purpose of this study is by a systematic review find out what evidence there are that say that formative assessment is or is not effective regarding student performance and also analyze the causes of these effects. The findings show that formative assessment can have positive, negative and no effects on student performance. The causes are the extent to which formative assessment is used, the interest and motivation from the teacher to use formative assessment and also what kind of formative assessment that is implemented.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta. De faktorer som avgjorde patientens vilja att genomgå smärtbehandling var antalet barriärer patienten upplevde samt vilka de var. Av betydelse var även sjukvårdspersonalens bemötande av patienten då denna var i behov av smärtlindring. / Many patients in palliative care today don´t get adequate pain relief. A contributing cause of this is that they experience such fear of the analgesics in use that they choose either to completely avoid pain management or to have it partially. The purpose of this review was to identify the most common patient related barriers to pharmacologic pain relief in palliative care and to investigate how these barriers affect the patient´s choice to go through pain treatment. The results showed that the most frequent barriers were a fear that the pain indicates that the illness has become worse, a fear of addiction, tolerance, secondary effects, morphine and injections together with a stoic or fatalistic belief. Furthermore the fear of distracting the physician was a barrier together with the wish to be a "good" patient who doesn´t complain about pain. The factors which determined the patients´will to undergo pain treatment were the number of barriers and what kind of barriers. Another thing that matters was the nurses´treatment of the patient when he was in need of pain relief.

Syfte Syftet till den valda studien är att undersöka om rastverksamheten kan bidra till ökad trygghet på skolgården hos eleverna. Metod I vår studie utgår vi ifrån en kvantitativ metod med ett positivistiskt perspektiv. För att få in den datainsamling som behövs till studien har vi använt oss av strukturerade observationer och intervjuer. Resultat Sammanfattningsvis visar studiens resultat att rastverksamhet erbjuder en variation av olika aktiviteter på skolgården. Utifrån observationer och intervjuer med informanten skapades det en uppfattning att skolgården upplevdes som en trygg miljö på denna skola. Trots att skolgården kändes trygg för eleverna förekom det konflikter som fritidsläraren behövde hantera, de hade sin grund i olika orsaker. Många konflikter kunde hanteras direkt i leksituationen, men ibland var det inte möjligt då det inte alltid fanns en pedagog tillgänglig ute på skolgården.

Studiens syfte var att ta reda på socialtjänstens erfarenheter av samarbete med föräldrar till hemmasittande elever samt att undersöka socialtjänstens erfarenheter av orsaker till hemmasittande. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer tillsammans med sex socionomer verksamma inom eller på uppdrag av socialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visade att problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som samverkar med flera faktorer, vilka identifierades som individuella-, sociala-, och skolrelaterade faktorer. En god samverkan mellan socialtjänsten och föräldrarna sågs som betydelsefull men även samverkan mellan olika instanser som skola och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den största utmaningen i arbetet med hemmasittande elever visade sig vara föräldrars inställning till problemet. Slutligen visade resultatet att barns anknytning till föräldern kunde påverka skolfrånvaron.

The Swedish policy for integration has been accused of wrongly targeting only immigrants and therefore resembling assimilation. In this bachelor thesis I show that there seems to be a general understanding between academics and politicians of how integration should be achieved. If integration is the opposite of assimilation an integrated society has to be achieved trough mutual adaptation. The purpose of this thesis is to identify if the Swedish government design their policy for integration according to the idea of integration as mutual adaptation or not. A frame analysis is used to identify the de target populations in the Swedish strategy for integration. Through analysing the choice of target populations I conclude that the Swedish policy for integration does not fulfil the idea of integration as mutual adaptation. Another important conclusion is that there can be two different target populations for every policy, one tied to the causal story and one tied to the solution of the problem with integration. / Den svenska integrationspolitiken har anklagats för att felaktigt riktas mot endast invandrare och på så sätt mer likna assimilationspolitik. I den här kandidatuppsatsen visar jag att forskare och politiker på en övergripande nivå verkar vara överens om hur integration bör uppnås. Om integration är motsatsen till assimilation måste ett integrerat samhälle uppnås genom ömsesidig anpassning. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om den svenska regeringen utformar sin integrationspolitik efter idén om integration som ömsesidig anpassning eller inte. Frameanalys används för att identifiera målgrupperna i den svenska strategin för integration. Genom att analysera valet av målgrupper drar jag slutsatsen att den svenska integrationspolitiken inte uppfyller idéen om integration som ömsesidig anpassning. En annan viktig slutsats är att det kan finnas två målgrupper för varje åtgärd, en knuten till orsaksförklaringen och en knuten till lösningen på problemet.

Course: Degree project in logistics, the Business Administration and Economics Programme Authors: Anna Jarenfors and Sissela Järsö Supervisor: Hana Hulthén Examiner: Helena Forslund Title: IPREP: Framework for elimination of an internal return process – A case study at Thule Sweden AB Background: Logistics coordination plays an important role regarding the competitive success of an organization. A company has to eliminate unnecessary processes involved in the supply chain in order to decrease cost and to improve the business. This study focuses on the problems with the internal return process at Thule Sweden AB. Thule Sweden AB has in the last decade had an increased production which have had led to a larger material flow which have impacted the internal return process negatively. The internal return process is, in this study, defined as the process where unused material in production is sent back to the warehouse. Purpose: The purposes of this study is to present suggestions of how the internal return process at Thule can be eliminated and construct a framework of how manufacturing companies can eliminate unnecessary internal return processes. Methodology: The study is a qualitative case study with an abductive approach of the internal return process at Thule Sweden AB. The theories used in the study are found from literature and scientific articles while empirical data has been collected mainly through semi-structured interviews and observations. The selection of interviewees has been based on what knowledge they carry and what responsibility they have in the company. Findings: A process map over the internal return process illustrated three general causes creating an internal return. These were incorrect material delivered to production, incorrect stock balance and leftover material after production. The three general causes found formed the basis of a fishbone diagram which identified seven root causes. The seven root causes presented were, not able to scan the barcode on the pallets, pallet put at incorrect production line, incorrect previous internal return, lack of stock counting at internal return, insufficiency in the material- and production planning, suppliers not able to produce in batch size and no kitting station. Suggestions of how to eliminate an internal return process were presented and the fundamental categories of the framework presented were integration, personnel, routines, environment and planning.   Key words: Internal return process, process elimination, general cause, root cause, framework, manufacturing company / Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet Författare: Anna Jarenfors and Sissela Järsö Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Titel: IPREP: Framework for elimination of an internal return process – A case study at Thule Sweden AB Bakgrund: Logistikkoordinering spelar en viktig roll för ett företags konkurrenskraft. Ett företag måste eliminera onödiga processer i en försörjningskedja för att minska kostnader och förbättra verksamheten. Denna studie fokuserar på den interna returprocessen på Thule Sweden AB. Thule Sweden AB har under det senaste decenniet haft en ökad produktion vilket lett till ett större materialflöde som påverkat den interna returprocessen negativt. Den interna returprocesses är i denna studie definierad som den process där oanvänt material i produktion returneras till lagret. Syfte: Syftet med studien är att presentera förslag till hur den interna returprocessen kan elimineras samt att presentera ett ramverk över hur tillverkande företag kan eliminera onödiga interna returprocesser. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, med ett abduktivt synsätt, över den interna returprocessen på Thule Sweden AB Teorierna använda i studien utgår från litterära källor samt vetenskapliga artiklar medan empirisk data samlats in mestadels från semi-strukturerade intervjuer och observationer. Urvalet av intervjurespondenter har baserats på vilket kunskap de erhåller samt vilka ansvarsområden de har i företaget. Resultat: En processkarta över den interna returprocessen illustrerade tre generella orsaker till det processen. Dessa var fel material levererat till produktion, felaktigt lagersaldo och överblivet material efter produktion. De tre generella orsakerna utgjorde grunden till ett fiskbensdiagram vilket identifierade sju rotorsaker till den interna returprocessen. De sju rotorsakerna var: omöjlighet att skanna streckkoden på pallen, pall transporterad till fel produktionslinje, felaktig tidigare intern returprocess, brist på inventeringsrutiner vid intern returprocess, ineffektivitet i material- och produktionsplaneringen, att leverantörer inte kan producera i batch-storlek samt brist på kittingstation. Förslag på hur den interna returprocessen kan elimineras presenterade och grundstenarna i det ramverk som presenterade var integration, personal, rutiner, omgivning och planering. Nyckelord: Intern returprocess, processeliminering, generell orsak, rotorsak, ramverk, tillverkande företag