This bachelor thesis conducts an anthropological study of the definition of face within Japanese culture through literature as well as by Japanese people in the age group 20 to 30 years living in the Stockholm/Uppsala region. It further investigates how face is related to shame and, in which conditions shame is felt by the above-mentioned target group. Having analyzed when shame occurs, the study further enquires how these Japanese people avoid shameful situations and how this relates to their face. As a core theme to this thesis will be an analysis of the conducted interviews with the help of Japanese anthropologist Takie Lebra’s definition of shame. This thesis will demonstrate how these Japanese informants are influenced, how they react to shaming situations and how it is related to their face.

No description available.

When navigating a spatially immersive environment like a game, sound can be used to get anapproximate direction and distance of objects, like targets headed for the player. Game sounddesigners can use this knowledge to create interactions. However, processing sound mightalso interfere with players’ abilities to track targets. By reducing the dynamic range of soundswith compression it might change how players interact in games. Whether the ability to trackseveral targets is affected by compression of sounds was investigated with an interactivelistening test where participants were asked to track objects in a game like environment. Thisgame environment was developed through a set of pre-studies that investigated tracking tasksin games and in vision experiments, as well as sound design. The study developed a methodthat is ecologically valid for games and also utilizes prior research in tracking. In the mainexperiment, Subjects tracked four targets among eight objects in four tracking scenarios. Thetracking scenarios were divided into two different conditions, one with compressed soundsand one with uncompressed sounds. Subjects abilities to correctly identify targets in eachcondition were statistically analyzed with a two-paired t-test. The results showed the ability totrack several targets was better in the condition with sounds compressed and the results werestatistically significant.

Studiens syfte har varit att undersöka hur de estetiska läroprocesserna tillämpas av bildlärare i bildundervisningen för elever inom autismspektrum. Centrala frågor för studien har varit vilka metoder/strategier bildlärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrum med att skapa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser. Men även frågor om vilka lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning och på vilket sätt som bildlärare återkopplar till eleverna inom autismspektrum har tagits upp i denna studie. Studiens viktigaste resultat är att lärarna använder estetiska läroprocesser för att förtydliga och skapa struktur i undervisningen samt att lärarna använder olika visuella hjälpmedel för att hjälpa elever inom autismspektrum vid undervisning av ämnet Bild. Det har också framkommit i studien att lärarna återkopplar muntligt, instruerande, textbaserat och bildbaserat. Återkoppling till elever inom autismspektrum sker på samma sätt som till elever utan diagnos men den bildbaserade och textbaserade återkopplingen ansågs vara mer tydlig. I studien framkommer det att lärandesituationer som främjar kunskapsinhämtning i ämnet Bild för målgruppen bygger på tydlighet, begränsad valmöjlighet, visuellt stöd samt att utgå från elevernas specialintressen. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer och empirin har analyserats utifrån Lars Lindströms modell för estetiska lärprocesser OM, I, GENOM och MED-konst.

Ämnet slöjd skrivs fram som ett gemensamt ämne enligt den nu gällande läroplan, men som i praktiken är uppdelad i två slöjdinriktningar. Traditionens makt är stor över hur slöjdundervisningen skall mötas och bearbetas. Syftet med studien har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar vid högstadieskolor som i organisationen av slöjdämnet suddat ut gränserna mellan materialinriktningarna textilslöjd och trä- och metallslöjd. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur beskriver lärare att det kollegiala samarbetet fungerar i det gemensamma slöjdämnet i relation till planering, undervisning och bedömning? Vilka ramfaktorer styr detta samarbete och hur inverkar det organisatoriskt på utformandet av det gemensamma slöjdämnet? Studiens empiri har sin grund i kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare som arbetar med slöjd som ett ämne. Det kollegiala samarbetet och slöjdundervisningen påverkas organisatoriskt av olika ramfaktorer, påverkas både positivt och negativt. Slöjdlärarna har beskrivit olika faktorer och situationer i sitt samarbete som har gjort att de befinner sig där de är med sitt kollegiala samarbete. Resultatet i studien har visat att ramfaktorer som tid har en stor inverkan på samarbete mellan slöjdlärarna, påverkan på hur lärarnas schemapositioner och gemensamma planeringstid ser ut. Samt påverkan på faktorer som hur stora elevgrupper man möter och slöjdsalarnas placering i förhållande till varandra.

Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap förskollärare anser sig ha om pedagogisk dokumentation samt hur de beskriver att de använder pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla förskolans verksamhet. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod baserad på strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska använda pedagogisk dokumentation som ett underlag för att utveckla verksamheten. Det framkom även att det finns ett behov av att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationsprocessen i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärares utbildning, intresse för ämnet pedagogisk dokumentation samt den tid som avsätts för det pedagogiska dokumentations-arbetet är aspekter som påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan.

Denna studie syftar till att ge inblick i det område som rör bedömning i bildämnet, samt synliggöra verksamma bildlärares bedömningspraktik och förhållningssätt till bedömning och likvärdighet. Trots att det finns problematiska aspekter med bedömningen i bild är forskning i området bristfällig. I denna studie besvaras därför frågor om hur ett bedömningsarbete i bild kan se ut, vilken problematik lärarna ställs inför i bedömningssituationer, samt hur likvärdighet kan uppnås i bildämnet. Detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamma bildlärare på både grundskolan och gymnasiet. Resultatet visar på både likheter och skillnader i bedömningspraktiken, samt att arbetet är utmanande och komplext. Detta förklaras bland annat av det fria tolkningsutrymmet som läroplanen öppnar upp för, att konstnärliga och praktiska kunskaper är svåra att sätta ord på, samt att lärarna förhåller sig olika till ett kollegialt samarbete.

Denna studies syfte är att ta reda på och utveckla kunskap om könsnormer om maskulinitet och andra normer som kan ha en verkan på pojkars gymnasieval till det estetiska programmets inriktning bild och formgivning. För att få reda på detta används intervjumetoden halv-strukturerad intervju tillsammans med en arrangerad fokusgrupp. Fokusgruppen utgör en homogen grupp av tre pojkar i det estetiska programmets bild och formgivning.   Resultatet samt analysen och diskussionen av intervjun ger läsarna en inblick i vad pojkarna i intervjun har för upplevelser i att gå det estetiska programmet bild och formgivning. Pojkarna som deltar i studien bär på förstahandsinformation om möten de har haft med elever på skolans andra program samt människor utanför skolmiljön. Genom dessa möten blir pojkarna i studien utsatta för olika normer, könsnormer och maskuliniteter som finns i samhället men som de väljer att avvika från. Pojkarna i studien ställer sig mot maskulina könsnormer i deras samhälle som att bild är ett intresse för flickor samt att pojkar förväntas gå gymnasieprogram som säkrar framtida yrken med bra lön.

Fotografiet ses av många som ett verktyg för att visa upp verkligheten för vad den är. Inom modefotografin är bilden istället noga utvald och förbestämd för att skapa åtrå och ett begär hos betraktaren. Vad som är intressant är vilken målgrupp bilderna riktar sig åt och på vilket sätt budskapet berättas. Syftet i min uppsats var att undersöka vilka visuella grepp inom modefotografin som skapar maktpositioner och hur dessa används i tidskriften Bon Magazine. Genom en kvalitativ forskningsmetod undersökte jag tre bilder från olika nummer av tidskriften Bon. Dessa bilder analyserades sedan utifrån en semiotisk bildanalys och de visuella greppen. Resultatet visade på att blicken var det grepp som hade störst inverkan på bilden, men att det krävs en kombination av flera visuella grepp för att skapa en tydlig maktposition i en bild. Även kroppens relation till kläder och mode var något som betydde mycket för läsningen av bilden, både genom den klädda och den avklädda kroppen. Till denna studie hör även ett gestaltande arbete där jag skapade en egen serie modefotografer. I dessa bilder undersökte jag de visuella greppen och hur de skapade maktpositioner. Detta skedde genom en experimentell och lekfull process där jag fick reda på hur olika kombinationer av greppen fick olika betydelsen för betraktaren.

Syftet med studien var att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare arbetar idag med de digitala verktyg och vilken inställning de har till digitala resurser i hem- och konsumentkunskapssalen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa informationsintervjuer bland fem hem- och konsumentkunskapslärare som undervisade från årskurs 5 till 9 i grundskolan. Undersökningen är av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. I studien ingår en teori om en utvecklingsprocess. Analysen presenteras efter studiens frågeställningar. Resultat visade att de flesta informanter är positiva till att integrera informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Bakgrunden till en viss osäkert till IKT var flera; intresset, inställningen och kompetensen till IKT. Det framgick också att informanterna hade önskat sig en mer dagsaktuell utbildning inom IKT. Informanterna använde IKT i undervisningssyfte och i deras planeringsarbete och som ett kommunikationsverktyg till både föräldrar, elever och andra kollegor. IKT-verktyget används mestadels för att söka ny litteratur som kunde ge nya lektionsupplägg som kompletterade till ämnet. Faktorer som påverkar lärarnas användande av IKT är tillgången till resurser. En faktor som styrde informanterna var vilka ekonomiska investeringar som gjorts i deras undervisningssal. Brist på IKT-verktyg skapade problem för vissa lärare och krävde både mer planeringsarbete och undervisningstid.