In this thesis, the question of immersion and learning in tutorials is examined to find whether there are principles of design that can universally form a tutorial of a high quality according to several predetermined traits. A formal analysis of the tutorials for three specified games are conducted to identify the underlying principles of design that govern the structure for each individual tutorial. The resulting analyses are then compared to each other to reveal similarities between the tutorials so that the principles of design can be identified and examined. The findings point to no universal principles of design that will generate a tutorial of high quality, instead, the utilization of these principles is angled towards the specific needs of the game being developed. / I denna uppsats undersöks frågan om fördjupning och inlärning i de inledande, handledande/guidande sekvenserna i spel för att granska om det finns design-principer som universellt kan användas för att göra handledande/guidande sekvenser i spel av en högre kvalitet enligt flera förbestämda drag. En formell analys av introsekvenserna för tre specifika spel görs för att identifiera de underliggande design-principerna som utgör strukturen för varje individuell introsekvens. De resulterande analyserna blir sedan jämförda med varandra för att uppdaga likheter mellan introsekvenserna så att design-principerna kan identifieras och undersökas. Resultaten visar att inga sådana universella design-principer finns, istället bör dessa design-principer nyttjas på ett sätt som bäst passar de specifika krav som spelet som utvecklas har.

En ethosanalys där talaren är en icke-binär transperson kan utgöra ett exempel på när teorier som behandlar ethos i en vidare bemärkelse än endast i talsituationen är särskilt relevanta. Artiklar av Ruth Amossy och Stefan Helgesson har använts i den här uppsatsen för att både förstärka och komplettera varandra. Vi kan utifrån dem förstå vilken roll sociala och kulturella föreställningar spelar i konstruktionen av ethos. Stereotypisering kan till exempel vara ett sätt att förenkla för talaren i en retorisk situation. Även om kategoriseringar och grupperingar egentligen bara är konstruktioner måste en talare ta hänsyn till att de kan ligga till grund för verklighetsuppfattningen hos publiken. Resultatet kan bli något av en paradox om talarens intention är att upplösa eller dekonstruera sådana synsätt, vilket kan vara fallet med transaktivistiska yttranden. Genom att använda dubbelhet kan talaren hantera en egen ståndpunkt samtidigt som hen tar hänsyn till fördomar hos en retorisk publik. Eftersom diskussioner kring strukturer som heteronormativitet och tvåkönsnormen är särskilt viktiga inom queer- och transaktivism visar sig ethos särskilt intressant i videoklippet med Pim från Aftonbladets "Mitt ID".

No description available.

Stemming back thousands of years, the term androgyny continues to raise uncertainty regarding its definition in contemporary society. Simultaneously, the term has come to represent a body ideal and fashion that signals gender equality. Analysing gender equality in relation to androgyny, the aim of this study is to address power relations within gender in the construction of androgynous bodies in contemporary Swedish fashion. Building on feminist theories by Judith Butler and Luce Irigaray; along with Pierre Bourdieu's idea of habitus and Sara Ahmed's ideas, questioning what is considered natural, the historical connection between the straight male body as representation of a standard, gender-neutral body is highlighted. Through visual analysis of campaign images produced by Acne Studios, Filippa K and Tiger of Sweden, the masculine domination of the androgynous ideal is revealed and further problematized using focus groups and separate interviews to include consumers and retail workers, in order to answer the questions; how the androgynous body is represented in contemporary Swedish fashion, and in what ways the androgynous body represents gender equality versus inequality. Although the results show that androgyny questions traditional gender roles and encourages to express individuality in dress, the ideal also prioritizes the masculine, using the male straight body as sign of a gender-neutral and thus natural human body, making the female curvaceous body appear unnatural and sexualized.

No description available.

This thesis explores the experience of reorientation from being in relationships with men to be in relationships with women. The study is based on semi-structured interviews with 8 women between the ages of 28-67 years old. The purpose of the study is to analyze the women’s narratives on this experience in relation to sexuality, relationships, embodiment and various norms associated with heteronormativity. The theoretical framework for the study is queer phenomenology and the interpretational work has been conducted with close reading combined with narrative analysis. The study shows that the women perceive themselves as freer within the lesbian relationship, because they experience that the lesbian relationship does not have to confirm heteronormative expectations to the same extent as a heterosexual relationship. Further this is also one of the main themes throughout the material and thus the thesis: the women sense, for example, that their bodies do not have to conform heterosexual norms for how they do, move or embody themselves. Within the study I argue that this perceived freedom could be understood in relation to the former heterosexual life as well as an overall insight to how power structures specifically between men and women works to subordinate women.

Denna undersökning handlar om att ta reda på hur elever i årskurs nio anser vad kreativitet kanvara. Hur gestaltar elever kreativitetsbegreppet i ett bokomslag? Vad berättar elevers bilder ochtexter om kreativitetsbegreppet via bildsemiotisk analys och diskursanalys? Dessa frågeställningarhar besvarats av tre elever utifrån en uppgift som jag skapat som handlade om att skapa ettbokomslag till en bok som skulle handla om kreativitet. Efter att eleven gestaltat sin syn påkreativitetsbegreppet skulle hen beskriva i text hur hen tänkt kring sin gestaltning. Materialet harsedan analyserats av mig genom bildsemiotisk analys och diskursanalys för att ta reda på elevernassyn på kreativitetsbegreppet. Studiens resultat indikerar på att det finns ett antal diskurser kringkreativitet i bildundervisningen såsom; kreativitet inom personen; som verb; i förändring; somfrihet; som lekfull och som del- helhet.

Syftet med denna praktiknära studie är att synliggöra diskurser och menings erbjudanden som framträder när elever beskriver sina erfarenheter av ett mål- och resultatstyrt arbetssätt och vilka förhållningssätt till lärande som utkristalliseras bland dem. Studien har genomförts vid ett gymnasium i norra Sverige där 30 elever från årskurs två vid studieförberedande program har deltagit i sex olika fokusgruppintervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs tredimensionella diskursanalys. Resultatet visar att det i skolans diskursiva praktik finns en högt rankad mätbarhetsdiskurs där situationsbunden kunskap inte har samma status och där det pågår en diskursiv kamp mellan mål- ochresultatstyrning och sociokulturell lärandetradition. En framträdande diskurs är bedömningsdiskursen som generar ett performativt förhållningssätt hos elever. När kunskapskrav kommuniceras i samband med olika uppgifter framträder ett meningserbjudande att elever kan välja betygsnivå beroende på tid, ork och motivation. I sin strävan att nå vald betygsnivå genererar diskursen om instruktioner och feedback ett attraktivt meningserbjudande om att följa det goda exemplet. Studiens resultat uppmärksammar även en diskursiv kamp mellanbedömnings diskursen och diskursen om ett livslångt lärande.

Denna studie syftar till att undersöka hur bildlärare beskriver bildämnet i förhållande till nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Studien bygger på en diskurspsykologisk analys av fem semistrukturerade intervjuer. Det visade sig att lärarna upplevt bildämnet som problematiskt ur ett flertal aspekter. Språkets roll för det praktiska görandet framhölls, liksom att både praktiska och teoretiska förkunskaper tas för givet. Detta visade sig i stor utsträckning bygga på den nioåriga progressionen och förtrogenheten som den svenska grundskolans bildundervisning ger. Det visade sig också att den varierade uppfattningen om bildämnet mellan lärare, elever och skolledare kan skapa missförstånd.

Syftet med den här studien är att belysa olika dilemman för musiklärare, kopplade till luciafirande. I ett försök att ringa in dessa dilemman har jag, med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex musiklärare, arbetsverksamma inom grundskolans senare år, undersökt hur musiklärareupplever luciafiranden i skolan, hur de motiverar Lucias vara eller icke vara, samt hur de definierarde eventuella dilemman som kan uppstå i samband med luciafirandet i skolan. Ursprunget till luciafirandet i skolan är högst oklart, samtidigt som Lucia lyser med sinfrånvaro i styrdokumenten. Därför är intervjuer en viktig del för resultaten i den här studien. Genom ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och intervjuer med musiklärare kan sambandet mellan tidsbrist och läro- och kursplanens innehåll, ramas in som det mest framträdande dilemmat som musiklärare upplever i samband med luciafirandet i skolan.