No description available.

Teaching outdoors with the youngest children in preschool is a topic that is not often raised in preschools' skills development. The youngest children in preschool are often seen as only in need of care and the teaching comes when they are older. The purpose of the study is to visualize preschool teachers' views on outdoor education with the youngest children in preschool. The youngest children are competent and need to be prioritized just as much as the older ones. The theoretical basis of the study is sociocultural theory through the concepts that are typical of the theory and is the basis for how the results are presented and analyzed. The sociocultural theory places great emphasis on social interaction and the role of the educator in teaching, which the respondents' answers also highlight as important. To answer the questions in the study, a qualitative, semi-structured interview and thematic analysis were used. The results show that the respondents point out that the pedagogue's commitment and knowledge are of great importance for the children's opportunities for education. In addition, the importance of the environment for the children's education is highlighted, especially if the children are to be able to influence the teaching. / Undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan är ett ämne som inte lyfts ofta i förskolors kompetensutveckling. De yngsta barnen på förskolan ses ofta som enbart i behov av omsorg och undervisningen kommer sedan när de är äldre. Studies syfte är att synliggöra förskollärares syn på undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan. De yngsta barnen är kompetenta och behöver prioriteras lika mycket som de äldre. Den teoretiska grunden i studien är sociokulturell teori genom de begrepp som är typiska för teorin och ligger till grund för hur resultatet presenteras och analyseras. Den sociokulturella teorin lägger stor vikt vid socialt samspel och pedagogens roll i undervisningen, vilket respondenternas svar också belyser som viktigt. För att besvara frågeställningarna i studien användes en kvalitativ, semistrukturerad intervju och tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna påpekar att pedagogens engagemang och kunskaper har stor betydelse för barnens möjligheter till undervisning. Utöver det lyfts miljöns betydelse för barnens undervisning, särskilt om barnen ska kunna ha inflytande över undervisningen.

This exploratory study aims to elucidate the mental processes of wayfinding in an outdoor area and the effects of map contour representations, map color, individual differences of users (gender, brain dominance, experience level, and cultural differences), and environmental cues using a field study in an established trail network in Jefferson National Forest. Six maps with three different contour representations (contour lines, shaded relief, and schematic) and two color codes (color and black-and-white) were tested for wayfinding performance. Thirty-six participants of different nationalities (Locals versus Internationals), experience in map usage (experienced versus novice), handedness, and gender took part in the study. Three out of ten junctions on the test route had directional signs while the rest had no sign. The participants performed wayfinding tasks in a national forest trail park, using the think aloud and retrospective protocols to obtain the information processes used by the participants during wayfinding. Subjective feedback was also obtained to find out users' map preferences and opinions on their experience during the experiment. Multiple regression analyses were used to predict the relationship of the predictor variables to wayfinding performance. It was found that cultural differences and signage presence were significant predictors of decision-making accuracy at trail junctions. The rest of the predictors were not significant in predicting total time of completion, time for decision-making at junction, accuracy of decision-making, and time deviated from route due to choosing a wrong path at junction. Cultural differences were also significant in the prediction of the time deviated from route. It was also found that the participants were using maps to derived route information for wayfinding. They utilized structural matching of the map with the terrain, by orientation principle, to continuously check the current position on the map. There was some evidence of participants gaining survey knowledge from the map during wayfinding but this could not be confirmed by the study. A set of design guidelines were given for map and trail design to improve the wayfinding performance of recreational users. / Master of Science

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.</p><p>• Vilken inverkan har naturen på människan?</p><p>• Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter?</p><p>• Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?</p><p>Metod</p><p>Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.</p><p>Sammanfattande diskussion</p><p>Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård.</p><p>En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity.</p><p>• How does nature affect the human being?</p><p>• How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation?</p><p>• How can outdoor recreation improve group spirit?</p><p>Method</p><p>Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study.</p><p>Conclusions</p><p>Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service.</p><p>A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet. • Vilken inverkan har naturen på människan? • Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter? • Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik? Metod Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie. Sammanfattande diskussion Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård. En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet. / Aim The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity. • How does nature affect the human being? • How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation? • How can outdoor recreation improve group spirit? Method Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study. Conclusions Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service. A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.

Fundação de Amparo a Pesquisa do Estado de Alagoas / As galerias configuram espaços de transição entre o exterior e interior do edifício capazes de promover uma adaptação gradual entre os diferentes ambientes térmicos e favorecer a sensação de conforto térmico dos usuários dos espaços externos. Em cidades de clima tropical quente-úmido, como o Recife, isso dependerá, entre outros fatores, do desempenho das galerias no bloqueio da radiação solar incidente sobre o passeio de pedestres. O objetivo deste trabalho é discutir o papel das galerias no conforto térmico nos espaços de uso público da Avenida Guararapes, no Recife. Para isto, foram realizadas simulações computacionais no programa Ecotect 2010 a fim de avaliar o sombreamento produzido pelas galerias do conjunto arquitetônico da Avenida Guararapes no passeio de pedestres e o sombreamento do passeio de pedestres por uma galeria com a mesma secção transversal das galerias da Guararapes, em dezesseis orientações. As avaliações foram baseadas na análise do desempenho das galerias no que diz respeito ao sombreamento dos passeios de pedestres localizados na cidade do Recife (latitude 8°7 S). O desempenho das galerias da Avenida Guararapes foi avaliado em cinco horas do dia (8, 10, 12, 14 e 16h) e três períodos do ano (solstícios de verão e inverno e equinócios). Os resultados demonstraram a relevância da orientação e da disposição das galerias no conjunto, assim como, da sua configuração e dimensionamento, na eficácia do sombreamento do passeio. Nas horas do dia onde o sombreamento foi considerado mais necessário, 10, 12 e 14h, as galerias apresentaram-se mais eficazes, especialmente às 12h, quando as alturas solares no Recife estão mais próximas a 90°.

I en analys av Lidatorp, en mindre tätort i Nynäshamns komun, kom man fram till att aktivering av de kringliggande naturområde för rekreativa ändamål skulle ha en positiv inverkan på samhället både i form av välbefinnande och motion samt attraktion till området från regionen. Området runt Lidatorp-Björsta har på många sätt potential för friluftsaktivitet samt fungera som nod i ett större friluftssammanhang. Här passerar bland annat Sörmlandsleden och även föreningar såsom Ösmoscoutkår, Friluftsfrämjandet och Nynäshamns Brukshundsklubb saknar egna lokaler samt ett aktivt engagemang för sporter som klättring och paddling gör att ett center för friluftsliv och motion skulle vara ett önskat tillägg till området. Projektet ska bidra till att ge lokala medborgare, scouter, skolelever och sportintresserade nya möjligheter till ett aktivt friluftsliv i skolan eller fritiden. Ett klassrum i skogen samt en redskapsbank med cyklar, tält, camping utrustning, stormkök, kanoter, flytvästar etc. ska tillgängliggöra naturen och rörelse till fler. Mötesrum och lokaler för föreningsverksamhet ligger i anslutning för att göra byggnaden till en plats fylld av aktivitet hela dagen. Centret är menat att bli ett uppskattat utflyktsmål som vill främja intresset för att vistas och motionera i naturen strategiskt placerad med anknytning till pendeltåg från Stockholm och buss från Nynäshamn och Ösmo. Gestaltningen har präglats av att försöka tackla en svår terräng men samtidigt ha en försiktighet till landskap och natur där byggnaden ska relatera till och samspela. Programmet har styrt layouten av planen med huvudaktiviteterna som klättercentret (som öppnar upp för klättring på berghäll inomhus), kanothuset och samlingslokalerna som huvudnoder där terrängen både skapat utmaningar och möjligheter.  En annan huvudidé vid gestaltningen har varit att bevara en sorts känsla av en traditionell friluftsstuga trots ett stort program. Genom att leka med tanken om flera stugor sammansvetsade i en rad som sedan krängts och vridits till att följa terrängen likt en stig, har de skilda aktiviteterna i byggnaden länkats samman. Denna slingrande byggnadskropp har sedan lyfts upp på ben likt en varelse som vandrar uppför sluttningen den står på. Detta möjliggör för rumsligheter runt om och under byggnaden samt uppfyller önskan om varsamheten till landskap och natur. Den struktur som lyfter upp byggnadskroppen har inspirerats av de temporära surrade strukturer som oftast dyker upp vid scout- och friluftssammanhang där rep och slanor (stockar) brukas för att konstruera diverse sovplatser, torn, broar, matplatser och byggnadsverk. / In an analysis of Lidatorp, a smaller settlement in Nynäshamn municipality, it was concluded that activation of the surrounding nature area for recreational purposes would have a positive impact on society both in terms of well-being and exercise as well as regional attraction. The region around Lidatorp-Björsta exhibits significant potential for outdoor activities and can serve as a node within a larger sports and outdoor context. Notably, the presence of Sörmlandsleden and local associations such as Ösmoscoutkår, Friluftsfrämjandet, and Nynäshamns Brukshundsklubb, lacking their own premises, along with an active commitment to sports like climbing and paddling, underscores the need for a dedicated center for outdoor life and exercise in the area. This proposed project aims to provide local citizens, scouts, school students, and sports enthusiasts with new opportunities for active outdoor lifestyles during both school hours and leisure time. A classroom in the forest and an equipment bank stocked with bicycles, tents, camping equipment, canoes, life jackets, etc. will make nature and sports available to more people. The presence of adjacent meeting rooms and spaces for association activities enhances the vibrancy of the building, ensuring a constant buzz of activity throughout the day. The strategic location of the center, with convenient connections to commuter trains from Stockholm and buses from Nynäshamn and Ösmo, aims to establish it as a popular destination for excursions, promoting interest in outdoor activities and exercise in nature. The design has been characterized by trying to tackle a difficult terrain but at the same time being cautious towards the existing landscape and nature. The layout of the plan has been influenced by the program's requirements, with key activities such as the climbing center (providing indoor bouldering), the canoe house, and the meeting rooms serving as primary nodes that respond to both challenges and opportunities presented by the terrain. Furthermore, an important design principle has been to evoke the atmosphere of a traditional cabin despite the large-scale program. By conceptualizing the building as a series of interconnected cabins, adapted and contoured to mimic a forest trail, the distinct activities within the facility are seamlessly linked. This winding body is elevated on legs not unlike a creature ascending the slope it stands on. This allows for spaciousness around and under the building and fulfills the desire for cautiousness towards the surrounding landscape and nature. The framework that suspends the building is inspired by the temporary lashed structures commonly found in scouting and outdoor contexts where ropes and logs are utilized to construct various shelters, towers, bridges, dining areas, and structures.

This research aims to deconstruct the discretionary character of outdoor recreation, in view of the hegemonic nature of intersectional oppression. Once deconstructed, it also questions how outdoor recreation, inspired the Scandinavian concept of friluftsliv, can become a feminist space for resistance against this oppression. The Feminist Hiking Collective is presented as case-study.

No description available.

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur utomhusmiljön används i undervisningen och då framför allt i naturvetenskapliga ämnen på mellanstadiet. Jag tar först upp mål och riktlinjer utifrån Lpo94 om barn och natur. Vad utomhuspedagogik är som lärande och metod och ur ett hälsoperspektiv. Därefter handlar min studie om barns lärande och hur det naturvetenskapliga lärandet uppfattas i skolan. Tidigare forskning lyfts fram. Jag har i en kvalitativ undersökning frågat hur utomhusundervisningen fungerar i två klasser, en i staden och en på landet, och hur den uppfattas av lärare och deras elever. Materialet bygger på intervjuer med lärare och enkätundersökning bland eleverna. Resultatet visar lärarnas uppfattning om utomhusundervisning och deras roll som pedagoger i utemiljön. Lärarna vill använda utemiljön, men bar olika syn på vad utemiljön kan användas till. Det som framgick tydligast av elevernas svar i enkätundersökningen var att elever, både i staden och på landet, vill ha lektioner utomhus och att de anser att de lär sig något.