Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser. Åtta artiklar granskades och inkluderades i studien. I resultatet framkom följande områden, att mötas av respekt, att inte mötas av respekt, att inte få plats med sin kropp, att välja att lämna över kontrollen, att bli sedd och tagen på allvar och att inte bli sedd och tagen på allvar. Det som framkommer i denna studie är att många överviktiga människor upplever att de inte blivit respektlöst behandlade av personalen på grund av sin övervikt. Däremot känner överviktiga människor att de ibland blir respektlöst bemötta för den hjälp som de får för sin övervikt. Det visade sig också att utrustning och sjukhusmiljöer sällan var adekvata för deras storlek. Slutsatsen av resultatet visar att överviktiga människor känner värdighet när personalen behandlar dem respektfullt, ser dem som en individ och att de blir tagna på allvar. / Overweight and obesity are an increasing problem in the society and in the world. Discrimination and negative attitudes towards obese people are common. Maintenance of patient´s dignity is fundamental for good care. Aim for this review was to illuminate and relate research who describes overweight people´s experiences of dignity with treatment and care in Health Care. Electronic searches were carried out on two databases along with hand-searching of references. Eight studies met the inclusion criteria. The findings revealed following areas, be faced by respect, not be faced by respect, not get location with his body, choose to hand over the control, be seen and taken seriously and not be seen and taken seriously. Findings revealed that many overweight people experienced that they have not been treated disrespectfully by the professionals because of their weight but they are sometimes treated disrespectfully by health care professionals for the care they received for their obesity. It turned out that the equipment and the environment in hospitals seldom were adequate for their size. The conclusion of the result shows that overweight people feel dignified if the nurses treat them with respect, see them as a person and they are taken seriously.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen. Både uppmätt och upplevd övervikt påverkade självkänslan och vardagen för de unga människorna i varierande grad. Flickor uppfattade sig ofta som överviktiga även om deras BMI var normalt. BMI, Body Mass Index (kroppsmasseindex), är ett mätvärde där kroppsvikt bedöms i förhållande till kroppslängd. Skolsituationen kunde vara svår för unga människor med övervikt eller fetma. Skolsköterskan har en stor del i arbetet med att främja elevers hälsa eftersom lärande och hälsa har ett samband. I detta arbete bekräftades att skolsköterskan behöver kunskap om unga människors egna upplevelser av övervikt.

Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder. Det gjordes en litteraturöversikt för att sammanställa forskningsläget. Sammanlagt har det analyserats 14 artiklar i resultatet, dessa var både kvantitativa och kvalitativa studier. Två teman arbetades fram. Till dessa framkom åtta underteman. Vårdpersonalens attityder visade sig påverkas av ett antal faktorer. Detta ledde i viss mån till att patienterna undvek att uppsöka vård. Resultatet visade att vårdpersonal är medvetna om att det finns negativa attityder mot överviktiga. Trots detta upplevde många överviktiga patienter nedvärderande attityder från just vårdpersonal. Vårdpersonal uppvisade en del attityder. Det visade sig att patienterna påverkades av dessa attityder oavsett om det var en egen upplevelse eller de faktiskt förekom. / Nurses and doctors play a major role in the care of obese patients and that this population receive the same treatment under the same conditions as patients who are not overweight. Within healthcare, there may be negative attitudes that patients with high BMI are lazy and undisciplined. Our purpose was twofold. The first part seeks to describe if there were negative attitudes of health professionals towards obese patients. The second part of the purpose was to describe the obese patient´s experiences of health professionals´ attitudes. This was a literature survey to compile the research situation. 14 articles were analyzed and put in the result, they were both quantitative and qualitative studies. Two themes were produced, to these eight sub-themes emerged. Health-care workers' attitudes were found to be influenced by a number of factors. This led to some extent that patients avoided seeking medical care. The results showed that health professionals were aware that there were negative attitudes towards overweight patients. Despite this, many overweight patients’ experienceed disparaging attitudes when visiting health professionals. Health professionals had a number of negative attitudes. It was found that patients were affected by these attitudes, whether they are their own experience or they do occur.

Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma. Resultatet av litteraturöversikten bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Dessa hittades både genom en systematisk sökning av databasen Cinahl och genom manuell sökning. Resultatet visar att sjuksköterskor har svårigheter att jobba med patienter med övervikt som inte har någon motivation. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på hur de uttrycker sig och bemöter patienter med övervikt. Sjuksköterskor och patienter har olika erfarenheter av varandra i mötet. Vilket kan ge en dålig start för en bra relation.

This study aimed to describe children’s experience of living with overweight or obesity, by using a literature-review. The study includes eleven articles, data is from children between ages 5-15 year. The result occurring were in the areas; Quality of life and self-esteem, Social company, Body concept and weight reduction and Psychological unhealth. BMI above what is recommended gives a negative influence on quality of live and self-esteem. The exposure of teasing is rising, which also dieting and weight–related concerns do. Depression symptoms occur in varying degree, but the correlation to BMI is not direct. Girls in ages up to 14 years seem to be most influenced by being overweight or obese. The language children are using related to their own body may act as a barrier to apply its health- consequences on themselves. Health- care professionals should treat those children in a way that reinforce their view of themselves, by doing so they can help them reaching better health. To improve treat and treatment of the children, there is a need of more qualitative investigation in the subject. / Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva hur det som barn är att leva med övervikt eller fetma. Studien bygger på elva artiklar där data är från barn i åldrarna 5 - 15 år. Resultatet som framkom var inom områdena; Livskvalitet och självkänsla, Socialt umgänge, Kroppsuppfattning och viktnedgång samt Psykisk ohälsa. Resultatet visar att BMI över gränsen för övervikt/fetma ger en negativ påverkan på livskvalitet och självkänsla, graden av påverkan ökar med stigande BMI. Även utsatthet för mobbning och förekomsten av bantning och viktbekymmer ökar med stigande BMI. Förekomsten av depressiva symtom finns i varierande grad, men verkar inte vara direkt korrelerat till vikt. Flickor upp till 14 års ålder påverkas i högst grad av sin vikt. Språket barn använder relaterat till sin egen övervikt/fetma kan fungera som en barriär för att se dess hälsokonsekvenser som en möjlig realitet hos dem själva. Hälso- och sjukvårdspersonal måste bemöta dessa barn på ett sätt som kan stärka deras självbild och på så vis förbättra hälsan. Förbättrat bemötande och behandlingsarbete kräver mer kvalitativ forskning kring hur barnen upplever sin situation.

Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet. Resultatet visar att negativa attityder motvuxna patienter med fetma förekommer bland sjuksköterskor. Förutfattade meningar finnsangående fetman och dess orsaker, patienterna ses som mindre socialt accepterade ochmindre attraktiva. Orsaken till fetma beror enligt sjuksköterskan på individens arv ochegna val. Studien pekar även på det känsliga ämnet och att sjuksköterskan känner obehag isin relation till patienten. Hennes egen kroppsuppfattning påverkar vilken inställning honhar inför mötet med patienten, detta skapar en frustration hos sjuksköterskan som försvårarrelationen mellan sjuksköterska och patient. En frustration uppstår även i förtroendet tillpatienten då sjuksköterskan är rädd att förolämpa patienten vid motivationen tillviktnedgång. / Obesity has become a major public health issue. This will increase the number of patientswho will seek medical attention due to obesity. The aim of this study was to illustrate thenurse attitudes towards adult patients with obesity from a patient- and nurse perspective. Aliterature review was used to survey earlier research on this matter. The study containedseven scientific articles that is presented in two main themes and sub themes, these definedearlier research results. The result showed that negative attitudes toward obese adultpatients do exist. Nurses tend to have preconceived opinions concerning obesity and itscauses. Patients who suffers from obesity are often seen as less attractive and are lesssocially accepted. A common conception among nurses is that obesity depends on heredityand a “weak character”. Obesity is a delicate subject which often causes discomfort in howto adress the patient. Another aspect that affects the treatment of obese patients is theindividual nurse opinion about her own body size. This complicate the relationshipbetween the nurse and her patient. The nurses are afraid to insult the patient and also feeldiscomfort to give advice in weight loss because of the patients lack of motivation.

Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning. Metoden som har använts var en litteraturöversikt baserad på 15 artiklar där resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i stödet till familjer med överviktiga barn och tonåringar. Det är viktigt att inte sjuksköterskan pekar ut det överviktiga barnet eller tonåringen utan involverar hela familjen eftersom det är svårt för en enskild individ att ändra sitt beteende på egen hand. Sjuksköterskor behöver mer utbildning och motivation för att kunna utveckla och förbättra stödet och omvårdnaden till hela familjen. / Overweight among children and adolescents have decreased and are now a health problem in the society. The leading cause to overweight is an unbalance between enegiintake and energiconsumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The long-term support from nurses is crucial for changing the families’ lifestyle. The aim of this study was to describe the nurse’s support to families with overweight children and adolescent from evidence based articles. The method that was used is a literature review based on 15 scientific articles and the result is shown that the nurse has an important role in the support of families with overweight children and adolescent. It is important for the nurse not to target the only overweight child or adolescent but to involve the whole family is of great importance since it is hard for one person alone to change its behavioural. Nurses need more education and motivation to develop and progress the support and care for the whole family.

Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass-operation samt att granska kvaliteten på urvalsmetoden i de ingående artiklarna. Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat markant världen över vilket är ett stort hälsoproblem. Fetma medför en rad hälsorisker och kan påverka livskvaliteten negativt. Gastric bypass är en operation som genomförs för att uppnå viktminskning samt förbättra livskvalitet hos denna patientgrupp. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed och 13 inkluderades i studien, dessa artiklar bearbetades och sammanfattades. Huvudresultat: Det har visat sig att livskvaliteten efter en gastric bypass operation förändras. Den fysiska dimensionen av begreppet ökar markant medans den mentala dimensionen har en knapp ökning och tenderar att återgå till den preoperativa utgångspunkten vid ett- och tvåårsuppföljningar. Slutsats: Livskvaliteten efter en gastric bypass ökar men inom begreppet finner författarna markanta skillnader mellan den fysiska och mentala komponenten. Alla individer har individuella behov och det åligger sjuksköterskan att identifiera och tillgodose dessa för att individens ska kunna uppnå en högre livskvalitet även i den mentala komponenten. / The aim: The aim of this study was to describe quality of life in patients who had undergone a gastric bypass surgery and examine the quality of the included articles sample. Objective: Overweight and obesity has increased radically worldwide and is a large health problem. Obesity comes with a number of health risks and might have a negative impact on quality of life. Obese patients undergo gastric bypass surgery to achieve weight loss and improve their quality of life. Methods: This study had a descriptive design. Scientific articles were found by searching in PubMed. Thirteen articles where included in the study, these where processed and summarized. Findings: After a gastric bypass surgery it has been discovered that quality of life changes. The physical dimension of the concept increases markedly while the mental dimension has a slight increase and tends to return to the preoperative starting point for one-and two-year follow-ups. Conclusion: Quality of life after gastric bypass increases but within the concept the authors find significant differences between the physical and mental component. Every individual has individual needs, and it is up to the nurse to identify and meet these to achieve a higher quality of life in the mental component.

Background: Obesity and physical inactivity rates have reached epidemic levels in Canada, but differ based on whether they are self-reported or directly measured. Canadian research examining the combined and independent effects of social and built environments on adult physical activity (PA) and body mass index (BMI) is limited. Furthermore there is a lack of Canadian studies to assess these relationships using directly measured PA and BMI. Objectives: The objectives of this thesis were to systematically compare self-reported and directly measured PA and to examine associations between neighbourhood built and social environmental factors with both self-reported and directly measured PA and overweight/obesity in adults living in Ottawa, Canada. Methods: A systematic review was conducted to identify observational and experimental studies of adult populations that used both self-report and direct measures of PA and to assess the agreement between the measures. Associations between objectively measured neighbourhood-level built recreation and social environmental factors and self-reported individual-level data including total and leisure-time PA (LTPA) and overweight/obesity were examined in the adult population of Ottawa, Canada using multilevel models. Neighbourhood differences in directly measured BMI and PA (using accelerometry) were evaluated in a convenience sample of adults from four City of Ottawa neighbourhoods with contrasting socioeconomic (SES) and built recreation (REC) environments. Results: Results from the review generally indicate a poor level of agreement between self-report and direct measures of PA, with trends differing based on the measures of PA, the level of PA examined and the sex of the participants. Results of the multilevel analyses identified that very few of the built and social environmental variables were ii significantly associated with PA or overweight/obesity. Greater park area was significantly associated with total PA in females. Greater green space was shown to be associated with lower odds of male LTPA. Factors from the social environment were generally more strongly related to male outcomes. Further to the recreation and social environment, factors in the food landscape were significantly associated with male and female PA and overweight/obesity. Results of the directly measured PA and BMI investigation showed significant neighbourhood-group effects for light intensity PA and sedentary time. Post-hoc tests identified that the low REC/high SES neighbourhood had significantly more minutes of light PA than the low REC/low SES. BMI differed between the four neighbourhoods, but the differences were not significant after controlling for age, sex and household income. Conclusions: Results of this dissertation show that the quantity of PA can differ based on its method of measurement (i.e. between self-report and direct methods) with implications for the interpretation of study findings. It also identifies that PA and BMI can differ by neighbourhood and recognizes that the relationships between neighbourhood environments and PA and body composition are complex, may be differ between males and females, and may not always follow intuitive relationships. Furthermore it suggests that other factors in the environment not examined in this dissertation may influence adult PA and BMI and that longitudinal and intervention studies are needed.

Children’s risk for overweight and obesity is particularly high in rural areas of the United States. Many health, psychosocial, and economic consequences are associated with childhood overweight and obesity, which concerns health researchers and professionals. But how and why might rural children be more at risk for being overweight and obese? This dissertation investigates childhood overweight and obesity in rural settings through three separate studies. First, a systematic literature review was conducted to identify determinants and mechanisms of childhood obesity-related behaviors that are specific to rural locations. The findings from the review show that lack of health resources and poverty within the rural environment may impact children’s social environment and individual factors. However, results are inconclusive and there continues to be a lack of studies focusing on linking environmental influence with individual factors. Second, a meta-analysis of current research evidence was conducted to assess the efficacy of rural interventions designed to reduce childhood overweight and obesity. Results showed that interventions have been efficacious yet modest, with a mean effect size of 0.18. Moderating variables were also examined. Mean intervention effect size was moderated by children’s age and intervention duration. Last, secondary data were used to examine the association between rural food stores and availability and affordability of fresh fruits and vegetables. A multilevel analytical approach was used to determine if rural location was associated with availability and affordability of fresh fruits and vegetables. After controlling for other variables, results showed that rural location was not associated with fruit and vegetable availability and affordability. The findings from this dissertation suggest that the area of rural childhood overweight and obesity remains understudied. More research is needed in order to understand the mechanisms of social ecological influences on diet, physical activity, and childhood overweight and obesity. This area of research, however, is rife with opportunities for public health education and promotion. Public health educators can help promote and advocate for environmental conditions that support healthy lifestyles.