Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, 2017 Authors: Anders Maase and Niklas Möllmark Supervisor: Anna Stafsudd Second supervisor: Håkan Locking Examiner: Karin Jonnergård Title: How does the ownership structure affect the firm’s performance in a Swedish context? Background: Ownership structure has been a hot topic ever since the first firms were founded and has since been affected by law, globalization and internationalization. Sweden has previously been characterized by a high ownership concentration as a result from ‘The Swedish Model’ but today there are international pressures that instead propagate a spread type of ownership. The views differ if Sweden is to continue advocating the concentrated ownership structure or shifting towards the Anglo-American corporate governance model. Purpose: To explain if and how ownership structure affects the performance of Swedish listed firms. Method: The study has a deductive research approach and the underlying theory is based on agency theory. The quantitative research method relies on ownership, board and financial data from 2011, 2012 and 2013. Conclusion: There is no significant relationship between ownership concentration and the firm’s performance, but between ownership structure there is significant evidence that foreign and institutional ownership affects the company's performance. Thus, it is possible that Sweden moves towards an Anglo-American type of corporate governance. / Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniverstietet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT-2017 Författare: Anders Maase och Niklas Möllmark Handledare: Anna Stafsudd Medbedömare: Håkan Locking Examinator: Karin Jonnergård Titel: Hur påverkar ägarstrukturen bolagets prestation i en svensk kontext? Bakgrund: Temat ägarstruktur har debatterats sedan bolagens uppkomst och har sedan dess påverkats av lagstiftning, globalisering och en ökad internationalisering. Sverige har tidigare kännetecknats av en hög ägarkoncentration till följd av den svenska modellen men idag finns det internationella påtryckningar som istället förespråkar ett spritt ägande. Åsikterna går isär om Sverige ska fortsätta förespråka den koncentrerade ägarstrukturen eller övergå mot den angloamerikanska bolagsstyrningsmodellen. Syfte: Att förklara om och i så fall hur ägarstrukturen påverkar svenska börsnoterade bolags prestation.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av agentteori. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på ägar-, styrelse- och finansiell data från åren 2011, 2012 och 2013. Slutsats: Det råder inget signifikant samband mellan ägarkoncentration och bolagets prestation men mellan ägarstruktur finns det signifikanta belägg för att utländskt och institutionellt ägande har en negativ påverkan på bolagets prestation. Därmed är det möjligt att Sverige rör sig mot en angloamerikansk typ av bolagsstyrning.

This paper examines the relationship between ownership concentration and corporate performance amongst listed South African industrial firms. The study‘s theory base is rooted in the principal-agent problem and seeks to investigate the theory‘s applicability to the South African context. Descriptive statistical analysis is performed in line with existing studies (Demsetz&Lehn, 1985; Demsetz&Villalonga, 2001; Morck et al., 1988). The percentage sums of the five and ten largest shareholders as well as firm market capitalisation are treated as independent variables. The financial measures of Tobin‘s Q and return on capital employed (ROCE) form the dependent variables as a basis for measuring firm financial performance. The results suggest that there is no statistically significant relationship between ownership concentration and firms‘ financial performance in the case of Tobin‘s Q or ROCE during the survey period. However, a statistically significant positive relationship between firms‘ market capitalisation and financial performance is found. The study tentatively suggests that the separation of ownership from control does not appear to have any negative behavioural implications for the theory of the firm in the South African context. Future research is encouraged to confirm these results. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

It is no longer surprising that attention paid to corporate social responsibility (CSR) has increased lately, which could be due to the fact that firms action have negative or positive impacts on their stakeholders–employees, customers, investors, suppliers and community. It is the board responsibility to ensure firms pay attention to CSR matters, therefore, board composition will relatively play significant role in CSR implementation. However, prior studies have focus on board diversity, female proportion and independent directors and paid very little attention to inside board member and CSR. In order to study inside board member and CSR, the study found it interesting to look at the institutional norms of Swedish because different institutions structure board different and as such would likely influence CSR differently. The study therefore, focus on ownership concentration, employees representative director (ERD),  and CEO presence on board and found out that firm with ownership concentration and also firms having CEO on board have negative relationship with CSR, meanwhile ERD have a positive relationship with social responsibilities.  According to the findings in general board comprises of insiders have negative relationship with overall CSR (economic, governance and environmental concern) meanwhile strictly independent directors (of management, CEO, major shareholders, and firm) and female proportion have significant relationship with CSR.

No description available.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Financial Performance (FP) är väl studerat liksom sambandet mellan FP och ägarkoncentration, dock är resultaten motstridiga. Få studier har tagit alla dessa dimensioner med FP, ägarkoncentration och CSR i beaktning. Denna studie syftar därmed till att förklara hur ägarkoncentrationen i europeiska företag påverkar sambandet mellan CSR och FP. Metod: Denna studie antar ett deduktivt tillvägagångssätt inom den positivistiska forskningstraditionen. Studien är baserad på 169 börsnoterade bolag från Europa sett över åren 2009–2017. Materialet har samlats in via databasen Thomson Reuters Datastream och har sedan analyserats i IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Studiens resultat återspeglar att företag i Europa agerar på en marknad med en hög ägarkoncentration där de lägger mycket resurser på CSR vilket förbättrar deras FP. Slutsatsen som kan dras är dock att ju högre ägarkoncentrationen är desto större risk är det att det positiva sambandet mellan CSR och FP försvagas. Examensarbetets bidrag: Denna studie lämnar ett unikt bidrag då det är den enda studien som undersöker ägarkoncentrationens påverkan på CSR och FP över flera olika länder och branscher. Det ökade intresset kring CSR och den lagstiftning som finns sedan 2014 kan skapa agentproblem som förvärras när ägarkoncentrationen är hög. Denna studie ämnar ge praktiska bidrag till företag och organisationer i Europa, genom att uppmärksamma denna agentproblematik som försvårar arbetet med CSR och i värsta fall kan orsaka en försämrad FP. Förslag till fortsatt forskning: Studien lämnar som förslag till kommande studier att använda ett annat mått på ägarkoncentration för att se om det kan ha en annan inverkan på resultaten av studien. Ett annat förslag är att mäta alla dimensioner av CSR separat för att tydliggöra om någon variabel inom CSR påverkar FP mer än någon annan. Som ett sista förslag kan studiens kombinerade FP-mått användas parallellt med lönsamhetsmåttet Tobins Q för att verifiera resultatet. / Aim: The relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Financial Performance (FP) has been studied by many scientists, as well as the relationship between FP and ownership concentration but the results have been conflicting. Few studies have been done regarding all these dimensions on which influence ownership concentration has on CSR and FP, therefore this study aims to explain how the ownership concentration in European public companies affect the relationship between CSR and FP. Method: This study has a deductive approach within the positivist research tradition. The study is based on 169 listed companies from Europe over the years 2009-2017. The data has been collected through the database Thomson Reuters Datastream and analyzed through IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Result & Conclusions: The result of this study reflect that companies in Europe act in a market with a high ownership concentration where they spend a lot of resources on CSR, which improves their FP. This can be deduced from the conclusion; a higher ownership concentration weakens the positive relationship between CSR and FP. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution as it is the only study that investigates the impact of ownership concentration on CSR and FP across several countries and industries. The increased interest in CSR and the legislation that exists since 2014 can create agent problems that get worse when the owner concentration is high. This study intends to provide practical contributions to companies and organizations in Europe, where they observe this agent problem that complicates the work of CSR and, in the worst-case scenario, may cause a deterioration in the FP. Suggestions for future research: Further studies may use a different dimension of ownership concentration to see if it can have a different impact on the results of the study. Another proposal is to measure all dimensions of CSR separately to clarify whether any variable within CSR affects FP more than anyone else. As a final proposal, the study's combined FP measure can be used in parallel with the profitability measure Tobins Q to verify the result.

Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies. Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend. Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions. Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital. / Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå. Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.

<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

No description available.

Tidigare finanskriser har resulterat i ett större fokus på bankers risktagande. Kriserna har påvisat hur bankers kris kan få förödande effekt på den globala marknaden vilket har föranlett olika konsekvenser (bland annat i form av nya regelverk) för att hantera bankers tendens mot ett för högt risktagande. Bankers inställning till risktagande kan förklaras utifrån dess ägarstruktur där ägarna kan ha olika riskpreferenser.   Forskningsstudier har påvisat att ett samband existerar mellan ägarkoncentration och bankers risk, dock utan någon konsensus om sambandets utseende. Syftet med studien är att undersöka hur ägarstruktur påverkar bankers konkursrisk, där banker inom EU-länder har undersökts. Vidare har karaktären på bankernas största aktieägare tagits i beaktning för att se om sambandet mellan ägarkoncentration och risk skiljer sig beroende på vilka ägare bankerna utgörs av. Därtill har sex hypoteser formulerats som syftar till att undersöka relationen mellan ägarstruktur, agentkostnader och konkursrisk utifrån agentteorin och teorier om bolagsstyrning. För studiens undersökning har  en kvantitativ metod använts tillsammans med en deduktiv ansats.   Undersökningen visar, likt andra studier, att det existerar ett samband mellan ägarstruktur och bankers risk. Mer specifikt visar vår studie att sambandet ser olika ut för olika ägartyper. För vissa ägartyper har vi identifierat ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och bankers konkursrisk medan för andra ägartyper har vi istället identifierat ett negativt samband. Avslutningsvis visar studien att agentkostnader föreligger i större grad när aktieägarna har mindre kontroll över ledningen. / Previous financial crises have resulted in a greater focus on bank’s risk taking. The crises have shown how the bank’s instability may create a devastating effect on the global market, which has given rise to several studies focus on bank’s risk. Bank’s attitude towards risk taking can be explained by its ownership structure where the owners may have different risk preferences.   Research studies have found a relationship between the concentration of ownership and bank risk, but without any consensus on the sign of the relationship. The purpose of this study is to investigate how ownership concentration affects bank’s default risk. The study has been performed on banks within the EU countries. Furthermore, the nature of the bank’s largest shareholders has been taken into consideration to distinguish whether they have an impact on the relationship between ownership concentration and risk. In addition, six hypotheses were formulated which aim to investigate the relationship between ownership concentration, agency costs and the default risk, based on the agency theory and theories on corporate governance. For this study’s survey a quantitative method has been used in conjunction with a deductive approach.   Our findings show that there exists a relationship between ownership concentration and bank risk. More specifically, our study shows that the relationship is different depending on the nature of the owner. For some types of owners, we have identified a positive relationship between ownership concentration and bank’s default risk, while for other types of owners we have instead identified a negative relationship. Finally, this study shows that agency costs are greater when shareholders perform a lower degree of monitoring of the management.

There are two competing theoretical debates about the impact of ownership concentration on organisational outcomes, namely efficient-monitoring hypothesis and conflict-of-interest (strategic-alignment) hypothesis. New Zealand has a distinctively concentrated ownership structure. This raises an important research question: Does concentrated ownership in New Zealand perform an efficient monitoring or opportunistic function? This question remains unanswered due to the very limited research on ownership structure in New Zealand. This research considers three specific where studying the function of ownership concentration is likely to be insightful. Three contexts are: CEO compensation scheme, corporate voluntary disclosures and investor perception of ownership structure in the stock market. This research further contributes to the existing literature by decomposing ownership into four mutually exclusive groups, namely financial institution-, government-, management- and other company-controlled ownership structures. The different impacts of ownership concentration under each type of controlling ownership structure are investigated. The findings of Essay One reveal that concentrated ownership is a significant contributor to the poor CEO compensation pay-for-performance relationship in New Zealand listed companies. However, reduced ownership concentration promotes the alignment between CEO compensation and firm performance. These results imply that large shareholders in New Zealand do not play a monitoring role in curbing managerial power; rather it exacerbates the poor relationship between CEO compensation and firm performance. In Essay Two, regression results show that companies characterised by financial institution-controlled ownership structure tend to make significantly fewer (more) disclosures at high (low) concentration levels. In contrast, firm observations in the high concentration group with government- and management-controlled ownership structures have considerably higher voluntary disclosure scores compared with their low concentration counterparts. With respect to the linearity assumption, the relationship between ownership concentration and voluntary disclosure practices unveil a non-linear pattern, indicating that the efficiency of large shareholders’ monitoring varies with the level of intensity of ownership concentration. The results of Essay Three demonstrate that ownership concentration in general is positively associated with information asymmetry observed around annual report release date. This is supportive of investor-adverse selection towards ownership concentration, and such an adverse selection problem is strongly associated with financial institutional and managerial shareholdings. Also, ownership concentration decreases stock liquidity, so no result is found in line with the ownership concentration liquidity hypothesis. When voluntary disclosure is taken into account, regression results suggest that disclosure significantly attenuates information asymmetry risk related to ownership concentration. This effect is particularly pronounced for firms with management-controlled ownership structure. Findings highlight the importance of corporate disclosures under concentrated ownership structure in eliminating information asymmetry and enhancing market efficiency in New Zealand.