La concentració de propietat accionarial influeix en la mesura en què les relacions entre els accionistes majoritaris, els accionistes minoritaris i d'altres grups d'interès afecten en els esdeveniments de l'empresa, raó per la qual resulta especialment rellevant en els estudis econòmics, administratius, financers i organitzacionals recents.Aquest estudi analitza la relació que hi ha entre la concentració de la propietat esmentada ut supra, el risc (tant el propi de l'empresa com el del mercat) i l'acompliment de les empreses al Perú, i pren com a mostra les empreses que s'enumeren a la llista de la Borsa de Valors de Lima durant el període 1995-2004.En conjunt, l'estudi revela cinc fets de transcendència: primer, la relació negativa entre la percepció del risc polític, social i econòmic per part d'un accionista controlador i la concentració d'aquest; segon, la relació negativa entre la percepció de risc de l'empresa i la concentració de propietat d'aquesta, endarrerint un període; tercer, d'acord amb les posicions de Jensen i Meckling (1976), l'existència d'una relació positiva entre aquesta concentració i l'acompliment de l'empresa; quart, que el sentit d'aquesta causalitat va de l'estructura de propietat a l'acompliment de l'empresa, i no en sentit contrari, i, finalment, que la dimensió d'una empresa està associada positivament a la dispersió de la propietat d'aquesta, com Demsetz i Lehn (1985) plantegen. / La concentración de propiedad accionarial, influye sobre la medida en la que las relaciones entre los accionistas mayoritarios, los accionistas minoritarios y otros grupos de interés afectan los acontecimientos de la empresa, por lo que es de especial relevancia en los estudios económicos, administrativos, financieros y organizacionales recientes.El presente estudio analiza la relación existente entre la concentración de propiedad mencionada ut supra, el riesgo (diferenciando entre aquel propio de la empresa y el del mercado) y el desempeño de las empresas en el Perú, tomando como muestra las empresas listadas en la Bolsa de Valores de Lima durante el periodo 1995-2004.Tomado en conjunto, el estudio revela cinco hechos de trascendencia: el primero, que existe una relación negativa entre la percepción del riesgo político, social y económico por parte de un accionista controlador y la concentración del mismo; en segundo lugar, la relación negativa entre la percepción de riesgo de la firma y la concentración de propiedad de la misma, rezagando un periodo; en tercer lugar, soporta las posiciones de Jensen y Meckling (1976) encontrando una relación positiva entre dicha concentración y el desempeño de la firma; en cuarto lugar, que el sentido de dicha causalidad corre de la estructura de propiedad al desempeño de la firma y no en sentido contrario; y, finalmente, que el tamaño de una firma está positivamente asociado a la dispersión de la propiedad de la misma, tal como plantean Demsetz y Lehn (1985). / Ownership Concentration, the fraction of the shares owned by the biggest shareholder, is one of the determinants of how the relationship between majority and minority shareholders and other stakeholders affect firm behavior. It is of special relevance for economic, managerial, financial and organizational research.This thesis analyzes the relationship between ownership concentration, risk (differentiating firm from market risk) and firm performance, taking as sample those firms listed in the Lima Stock Exchange from 1995 to 2004.Overall, the study shows: first, a negative relationship between the political, social, and economic risk perceived by the controlling shareholder and his level of concentration; second, the negative relationship between the firm's risk perception (lagged one period) and its level of concentration; third, it supports Jensen and Meckling (1976), finding a positive relationship between firm's concentration and performance; fourth, that the causality of this relationship runs from ownership structure to performance; finally, the firm's size has a positive relation with ownership concentration, in accordance with Demsetz y Lehn (1985).

L’objectif de cette thèse est d’analyser l’existence de spécificités dans l’utilisation par les banques de la politique de dividende comme moyen de résolution des conflits d’intérêts. Il s’agit également de s’interroger sur l’opportunité d’une réglementation visant à imposer aux firmes le versement de dividendes, dans une perspective d’amélioration de la qualité de la gouvernance. Le premier chapitre analyse l’influence de deux conflits majeurs, dirigeants vs actionnaires et actionnaires vs créanciers. Il montre que les banques prennent en compte les deux types de conflits, la résolution des conflits entre actionnaires et dirigeants revêtant toutefois une importance prédominante. Les banques utilisent les dividendes comme un substitut à de faibles degrés de protection des droits des actionnaires et des créanciers. Le second chapitre explore ces conflits d’intérêt plus avant en analysant l’impact de la concentration de l’actionnariat et du degré d’opacité des banques. Que l’actionnariat soit dispersé ou concentré, un plus fort degré d’opacité favorise les comportements d’expropriation par les insiders (dirigeants ou actionnaires majoritaire) et conduit à des dividendes plus faibles. Un environnement institutionnel plus protecteur des droits des actionnaires ou un régime de supervision strict permettent de limiter l’expropriation. Une réglementation limitant le versement de dividendes, telle que définit dans Bâle III, pourraient renforcer de tels phénomènes. Le dernier chapitre s’interroge sur l’opportunité d’une réglementation de la politique des dividendes et s’intéresse au cas de l’Indonésie caractérisée un faible taux de versement et un faible degré de protection des actionnaires. En cohérence avec la théorie du cycle de vie, une telle réglementation devrait tenir compte du stade de développement de la firme et contraindre uniquement les firmes ayant atteint un stade de maturité, une réglementation uniforme de la politique de dividende n’étant donc pas souhaitable. / This dissertation aims first to investigate whether banks, which have unique characteristics, use dividends to reduce the agency conflicts between their different stakeholders. Another objective is to investigate if the implementation of a regulation of dividend policy is necessary to oblige firms to pay dividends for good governance purposes. In Chapter 1, we examine if bank managers use dividends to reduce agency cost of equity (managers vs. shareholders) and agency cost of debt (shareholders vs. creditors). We show that bank managers use dividends as substitute to weak legal protection and strike a balance in their dividend policy with however a more decisive role played by the agency cost of equity than the one of debt. Chapter 2 further explores if the degree of ownership concentration and the level of asymmetric information (opacity) faced by outsiders influence banks’ dividend payouts. In either concentrated or dispersed ownership structure insiders (managers or majority shareholders) pay lower dividends when the degree of opacity is high. In line with the entrenchment behavior for banks, insiders extract higher levels of private benefits when it might be more difficult to detect such opportunistic behavior. Higher level of shareholder protection and stronger supervisory regimes help to constrain such behavior. These findings have critical policy implications for the implementation of Basel 3 with restrictions on dividend payouts that might reinforce this entrenchment behavior. In the Chapter 3, we investigate if the implementation of a regulation to oblige firms to pay dividends for better governance is desirable. We consider the case of Indonesia, where the regulator plans to implement a mandatory regulation on dividends in a context of declining dividend payments and weak shareholder rights. The findings recommend that firms should only be required to pay dividends when they reach a certain development stage, and action should only be taken against those firms which do not pay dividends, although they should be able to. Overall, dividend policies should not be regulated by one-policy-for-all regulation.

The diploma thesis "The media landscape in Spain" aims to describe the contemporary Spanish media scene and apply the basic characteristics and particularities of the "polarized pluralist model" media system which was described by Hallin and Mancini in their book Comparing Media Systems and whose features are also allocated to other South European countries (Italy, Portugal, Greece and marginally also France) in addition to Spain. The description of the press and audiovisual media market itself is preceded by three extensive chapters dealing with press media development in Spain from its beginnings in the 17th century until today, media legislation and the concentration of media ownership. It was the development of the press (and, in the 20th century, the development of audiovisual media) which, due to its exceptionally close ties to politics, determined the shape of the contemporary Spanish media landscape, which is why the thesis focuses primarily on this topic. The historical and political development of the country and constantly changing systems of government led to frequent changes in law (press laws in particular), which makes Spain very different from other European countries in this aspect. The chapters dealing with the press and audiovisual media market refer to the weak tradition of...

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.  Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse. Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad. / Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.  Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests. Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

本文以除權息前後累積異常報酬率為應變數，探討稅額扣抵比率及股權集中度對除權息前後累積異常報酬率的影響。研究對象為民國88年至96年間分配盈餘的國內上市公司，排除行業性質特殊之金融業，以普通最小平方法從事實證模型分析。主要實證結果彙整如下： 1.稅額扣抵比率與除權息前之累積異常報酬率呈顯著正相關，與除權息後之累積異常報酬率呈負相關，但較不顯著。此表示稅額扣抵比率的租稅因素影響在除權息前較為顯著，但在除權息後現象較不顯著。 2.股權集中度與除權息前後之累積異常報酬率的關係均未達統計上顯著水準。產生此實證結果的可能解釋有二：（1）非稅成本的考量；（2）本文以股權集中度衡量可能並未真正捕捉到個人投資人的所得稅率。 3.低稅額扣抵比率類的除權息前累積異常報酬率，較高稅額扣抵比率（基準）類樣本為低的現象，此與預期相符。但在其他加入類別虛擬變數的迴歸結果，並未發現在不同稅額扣抵比率或股權集中度下，會對除權息前後之累積異常報酬率有不同的影響。 4.公司規模及股價淨值比與除權息前後累積異常報酬率均呈顯著正向關係；股利殖利率與除權息前累積異常報酬率呈顯著正向關係，而與除權息後之累積異常報酬率呈顯著負向關係。電子業別與除權息前之累積異常報酬率呈顯著負向關係，而與除權息後之累積異常報酬率呈顯著正向關係。 在圖表的分析中，可看出高稅額扣抵比率或低股權集中度的樣本，其除權息前後累積異常報酬率波動較小，較不受除權息事件的影響。 / The main purpose of this paper is to examine, before and after the ex-dividend day, the impacts of imputation credits and ownership concentration on cumulative abnormal returns(CARs). In this paper , CARs before and after the ex-dividend day are used as the dependent variable. The data are collected from the domestic listed companies which had allocated the earnings from 1999 to 2006. Because of its special characteristics, the financial industry is excluded from the data. In order to analyze the impacts of imputation credits and ownership concentration on CARs , we used the ordinary least squares. The empirical results in this paper are summarized as follows: 1.The imputation credits have a significant positive impact on CARs before the ex-dividend day, but they don’t have a significant negative impact on CARs after the ex-dividend day. This phenomenon implies that the influence of tax factor before the ex-dividend day is more significant than that after the ex-dividend day. 2.The failure of finding a significant relation between ownership concentration and CARs of before and after the ex-dividend day maybe due to two reasons. Frist, investors may not take tax factor into account when they invest the stock. Second, the proxy variable for ownership concentration of this study may not fully capture the marginal income rate of individuals. 3.CARs before the ex-dividend day in listed company with lower imputation credit are lower than that in listed company with higher imputation credit, the empirical result matchs general intuition. But other regressions with dummy variables regarding the degree of the imputation credit and ownership concentration don’t find significant relation among the imputation credit, ownership concentration and CARs before and after the ex-dividend day. 4.The size of companies and the ratio of market price to their book value have a significant positive impact on CARs before and after the ex-dividend day. Dividend yield has a significant positive impact on CARs before the ex-dividend day, but a negative impact on CARs after the ex-dividend day. A dummy variable standing for electronic industry has a significant negative impact on CARs before the ex-dividend day, but positive impact on CARs after the ex-dividend day. In the analysis of diagrams, we find CARs before and after the ex-dividend day fluctuate less for companies with higher imputed credit or lower ownership concentration.

The thesis deals with the polarization of Czech media landscape after 2013 as a discursive construct. Our topic is the emergence of new media projects, responding to the takeover of MAFRA by Andrej Babis. Three of these are being discussed: Echo24.cz, Reportér and Neovlivní.cz. The thesis aims to describe the discourse of the alternative media, its own representation in current situation. The subject is based on several concepts. First of them is the theory of social responsibility, which is a strong social value despite being quite questionable. Then, we discuss the trend of media ownership concentration and the development of Czech media after 1989, which has come to important changes, such as the change of the overall model of media ownership and the polarization of the media landscape itself. The first part of the thesis serves as a contextual background for the critical discourse analysis. The analysis verifies the hypothesis as follows: Alternative media is defined in opposition to the mainstream and uses the arguments based on the principles of the social responsibility theory to represent its own position, goals and interests. As a result, we found out, that the new projects construct an opposition us versus them as independence versus oligarchization. At the same time, the principles of...

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.

Syfte Studien avser att undersöka ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Utifrån resultatet presenterat i denna studie nås en djupare förståelse för hur företagetsstyrning av ägarstruktur och kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Metod Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Studien baseras på 263 företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm, sett över åren 2017–2019. Sekundärdata hämtas och analyseras med hjälp av statistiska modeller. Resultat diskuteras med stöd av teoretisk referensram. Slutsats Studiens empiriska resultat visar att ägarstruktur och kapitalstruktur har en signifikant negativ inverkan på företagsvärde. Däremot har ägarstrukturen en icke-signifikant effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Studien kan därför inte bekräfta att kontrollägare har en väsentlig inverkan på ledningens finansieringsbeslut.  Studiens bidrag Studien visar att ägarstruktur och kapitalstruktur var för sig kan användas som styrmedel för att nå ett högt företagsvärde. Området är outforskat för företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm. Studien ger därför empiriskt underlag för hur dessa företag i praktiken bör styra ägarstruktur och kapitalstruktur för att maximera företagsvärdet. Studien finner dock inget bevis för ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. / Purpose The study aims to examine the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value. Based on the results presented in this study, a deeper understanding is reached of how companies' governance of ownership structure and capital structure affects firm value. Method The survey is conducted according to a quantitative research method. The study is based on 263 companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm over the years 2017-2019. Secondary data is retrieved and analyzed using statistical models. Results are discussed on the basis of a theoretical frame of reference. Conclusion The empirical results of this study show that ownership structure and capital structure have a significant negative effect on firm value. On the other hand, ownership structure has a non-significant effect on the relationship between capital structure and firm value. Therefore, this study can not confirm that control owners have a significant impact on financing decisions made by management. Contribution This study shows that ownership structure and capital structure separately can be used as instruments to achieve high firm value. This is an unexplored area for companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm. Therefore, this study provides an empirical basis for how these companies in practice should govern ownership structure and capital structure in order to maximize firm value. However, the study found no evidence of the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value.