Purpose To understand the factors that influence nursing students’ use of evidence-based pain management guidelines in their clinical placements. Methods/Design Guided by educational and knowledge translation theory, multiple approaches were used: 1. A scoping review of the literature to identify and describe educational strategies to promote evidence-based practice (EBP) by nursing students in the clinical setting, along with associated barriers and facilitators from the literature. 2. A process to develop indicators of the use of pain guidelines in clinical practice. 3. A descriptive case study to determine the gap between evidence-based guideline recommendations and actual practice and to understand the clinical and educational contextual factors that influence nursing students’ use of pain management practice guidelines. Findings The scoping review identified 37 papers in total, 14 descriptive and 23 evaluation studies. Commonly identified barriers were lack of EBP knowledge and skills and lack of support in the clinical setting. EBP projects were the most frequently evaluated educational interventions, alone, or in combination with workshops or journal clubs. During the indicator development process, eleven guidelines were reviewed for quality, resulting in three quality guidelines. From these three guidelines, 12 recommendations were extracted. Quality indicators were then identified by a consensus process, resulting in 24 discrete indicators for the chart audit. For the descriptive case study, fifty-four charts were audited, and interviews were conducted with nine students, seven nurses, one professor, and one clinical instructor. Multiple documents were reviewed, and a site visit was conducted. There are gaps between pain guideline recommendations and practice in the clinical setting. Examples of barriers include the perception that guidelines are not applicable for the clinical setting, lack of knowledge regarding guidelines and an emphasis on task completion in the clinical setting. Facilitators included access to resources, curriculum changes, and the integration of guidelines in policies and procedures. These findings can inform the development, implementation and evaluation of evidence based educational strategies that take into account the multiple actors that impact nursing students’ experience, namely, in-class professors, clinical instructors, and staff nurses. Future education and research approaches should be rooted in knowledge translation and education theory.

Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling. / Background: Children's pain is complex and in order to achieve adequate pain management experience is required. It is important to treat pain as it is a threat to the child's health and untreated pain can lead to severe complications. Pain is a subjective experience and in order to achieve a positive pain management, the child must be asked about the pain. Aim: The aim was to describe children's experiences of pain management and pain treatment at care facilities. Method: A general literature study with a structured search method in which nine articles were examined using the five steps of content analysis. Results: Presented in four categories: being involved and receive information is important, successful pharmacological pain treatment contributes to positive experiences, the importance of distraction, to obtain support and feeling safe is central with the subcategories: from the parents, caring from the nurse. Conclusion: Children experience that security is a central part of the pain treatment which is created with the help of information, participation, distraction and through the presence of the parents. To achieve positive experiences of pain management the nurses need to administrate fast and adequate pharmacological treatment combined with distraction adapted to each individual child. Treatment of pain requires constant development and updating of guidelines where children's subjective experience of pain should be central to the successful development of pain treatment.

Bakgrund: Multipel skleros är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste neurologiska störningarna som bidrar till funktionsnedsättning hos unga vuxna personer. I Sverige år 2019 fanns totalt 20 237 registrerade patienter med Multipel skleros. Sjukdomen orsakar ett antal allvarliga symtom. Smärta är ett symtom som drabbar cirka 75% av personer med MS och anses vara det mest behandlade symtomet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med Multipel skleros upplever sin smärta och smärtbehandling. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie, studiens resultat bestod av nio vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultat: Utifrån resultatet framkom tre kategorier: Smärtans förekomst och uttryck varierar och begränsar vardagen, alternativa behandlingsmetoder minskar smärtan och underlättar vardagen och varierad effekt av smärtlindring beroende på farmakologisk behandling. Upplevelsen av smärta var högst individuell och bidrog till svårigheter i vardagen samt försämrad livskvalitet. Upplevelsen av olika typer av smärtbehandlingar som var kopplade till farmakologiska eller komplementära metoder varierade hos personerna med Multipel skleros. Konklusion: Gemenskap med andra samt en effektiv smärtbehandling med hjälp av farmakologiska eller komplementära metoder bidrog till minskad smärtupplevelse och ökad livskvalitet. Sjuksköterskor bör ha kunskap om faktorer och behandlingar som lindrar smärtan och lidandet för personer med Multipel skleros för att därigenom öka deras livskvalitet. / Background: Multiple sclerosis is an autoimmune disease and one of the most common neurological disorders that contribute to disability in young adults. In Sweden in 2019, there were a total of 20 237 registered patients with Multiple Sclerosis. The disease causes several serious symptoms. Pain is a symptom that affects about 75% of people with Multiple sclerosis and is considered the most treated symptom. Aim: The aim of the study was to describe how people with Multiple Sclerosis experience their pain and pain treatment. Method: The study was conducted as a general literature study, the results of the study consisted of nine scientific articles from three different databases. Results: Based on the results, three categories emerged: The occurrence and expression of pain varies and limits everyday life, alternative treatment methods reduce pain and facilitate everyday life and varied effect of pain relief depending on pharmacological treatment. The experience of pain was highly individual and contributed to difficulties in everyday life and reduced quality of life. The experience of different types of pain treatments that were linked to pharmacological or complementary methods varied in people with Multiple Sclerosis. Conclusion: Fellowship with others and effective pain treatment using pharmacological or complementary methods contributed to reduced pain experience and increased quality of life. Nurses should have knowledge of factors and treatments that alleviate the pain and suffering of people with Multiple Sclerosis to thereby increase their quality of life.

Bakgrund: I sjukvården träffar sjuksköterskor barn som genomgår procedurer som kan upplevas som smärtsamma. Föräldrarna har stor betydelse när det gäller att tolka barnets smärtsignaler och förmedla dessa. Även tysta barn kan uppleva smärta och föräldrarna kan fungera som en informativ brygga mellan barnet och sjuksköterskan.  Syfte: Att undersöka attityder hos föräldrar och sjuksköterskor och om det fanns skillnader mellan hur de skattade barnets smärta vid smärtsamma procedurer.  Metod: Studiens design var empirisk och kvantitativ 20 föräldrar och 20 sjuksköterskor svarade på en enkät med slutna frågor efter att barnet genomgått en procedur och behandlats med lustgas.  Resultat: I studien inkluderades sjuksköterskor och föräldrar till 12 pojkar och 8 flickor. Föräldern och sjuksköterskan skattade barnets smärta som låg under proceduren, det fanns ingen skillnad i medianen på en tiogradig skala mellan hur de skattade barnets smärta. Varken barnets ålder eller kön påverkade hur sjuksköterskan eller föräldern skattade barnets smärta. Både sjuksköterskan och föräldern skattade på en tiogradig skala i median att proceduren i sin helhet fungerade mycket bra.  Slutsats: Både sjuksköterskor och föräldrar skattade barnets smärta i median lågt och tyckte att proceduren fungerade bra. Det fanns inga större skillnader mellan sjuksköterskans och förälderns skattningar. Detta tyder på att lustgas är en lämplig smärtlindring för barn under procedurer som kan generera smärta. / Background: In healthcare, nurses meet children who undergo procedures that can be perceived as painful. Parents are of high importance when it comes to interpreting and conveying the child's pain signals. Even silent children can experience pain and their parents can act as an informative bridge between the child and the nurse.  Aim: To investigate parents and nurses attitudes and whether there were differences between how they assessed the child's pain during painful procedures.  Method: The design of the study was empirical and quantitative. It included parents and nurses that completed questionnaires with closed questions after the child had gone through a procedure and been treated with nitrous oxide.  Results: This study included 20 nurses and 20 parents of 12 boys and 8 girls. Parents and nurses rated the child's pain relatively low during the procedure and no significant difference was found in the median between how parents and nurses rated the child's pain. Neither children's age nor gender did affect how nurses and parents evaluated the child ́s pain. On average, both nurse and the parent rated the whole procedure as successful.  Conclusion: Both nurses and parents assessed the child’s pain to be low in average and thought that the procedure worked well. There were no major differences between parents and nurses assessments. This indicates that nitrous oxide is an effective pain relief for children undergoing painful procedures.

Bakgrund: Barn som vårdas på sjukhus kan uppleva smärta orsakat av sjukdom, operationer, trauma, biverkningar av behandling eller procedursmärta. Smärtbehandling ska sättas in tidigt och behandling ska pågå till smärtan upphör. Sjuksköterskor ska initiera till åtgärder för att minska smärta och utvärdera effekten. Sjuksköterskor har betydande roll i omvårdnaden och behandlingen av smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av smärtbehandling hos barn som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats användes för att besvara studiens syfte. Artiklarna sammanställdes och analyserades i flera steg. Resultat: Resultatet utgick från 12 vetenskapliga artiklar. De kategorier som framkom var behov av individanpassad smärtbehandling och hälso- och sjukvårdens ansvar. Resultatet beskriver både positiva och negativa upplevelser av smärtbehandling för barn. Konklusion och implikation: Smärtbehandlingen behöver individanpassas. Sjuksköterskor behöver förbättrad arbetsmiljö och fler utbildningar. Optimerad smärtbehandling kortar ner vårdtiderna på sjukhus, vilket minskar kostnaderna för samhället. Genom att uppmärksamma problemområdet får andra studenter utbildning och kunskap om smärtbehandling hos barn. Vidare forskning inom området kan vara att studera föräldrarnas erfarenheter av smärtbehandling hos barn. / Background: Hospitalized children can experience pain caused by illness, surgery, trauma, side effects of treatment or procedural pain. Pain management should be started early, and treatment should continue until the pain ceases. Nurses must initiate measures to reduce pain and evaluate the effect. Nurses have a role in pain management. Purpose: The purpose was to describe nurses experiences of pain management in hospitalized children. Method: Systematic literature study with a qualitative approach was used to answer the purpose of the study. The articles are compiled and analyzed in several steps. Result: The result was based on 12 scientific articles. The categories that emerged were need for individualized pain treatment and the responsibility of health care. The results describe positive and negative experiences of pain management for children. Conclusion and Implication: Pain management needs to be individually adapted. Nurses need an improved work environment and training. Optimized pain management can reduce the time needed for hospital care, which reduces costs for society. By paying attention to the problem area, other students gain education about pain management in children. Further research in the field may be to study the parents' experiences of pain management in children.

No description available.

Bibliographische Beschreibung: Sontowski, Thomas Analyse der intra- und postoperativen Schmerztherapie bei Kindern mit leichten bis mittelstarken postoperativen Schmerzen an der Universität Leipzig im Zeitraum von 2005 bis 2007 Universität Leipzig, Dissertation 106 Seiten, 120 Literaturangaben, 10 Abb., 41 Tab., 9 Anlagen Kurzreferat: In der vorliegenden Arbeit erfolgte die Analyse der intra- und postoperativen Schmerztherapie sowie die nachfolgende Schmerzsituation im Aufwachraum des Fachbereichs Kinderanästhesiologie der Klinik und Poliklinik für Anästhesiologie und Intensivtherapie an der Universität Leipzig bei Operationen mit leichten bis mittelstarken postoperativ zu erwartenden Schmerzen. Ziel war es, einen Beitrag zur Weiterentwicklung des internen Qualitätsmanagements in der Kinderschmerztherapie zu erarbeiten, da externe Studien zeigten, dass dies oftmals erhebliche Mängel aufweist, und nicht die Standard- und Qualitätskriterien erfüllt, wie sie bei Erwachsenen vorhanden sind. Insgesamt wurden 420 kinderchirurgische Patienten im Zeitraum von Juni 2005 bis Juli 2007 ausgewertet, wobei sich die Untersuchung in einen prospektiven und in einen retrospektiven Teil untergliederte. Es zeigte sich, dass intraoperativ ein Großteil der Kinder (89,3%) ein Opioid erhielt (am häufigsten Alfentanil) und ebenso ein hoher Anteil der Kinder intraoperativ ein Nichtopioid erhielt (am häufigsten Metamizol (94%)). Techniken der Regionalanästhesie fanden innerhalb des Untersuchungszeitraumes selten Anwendung (2,9%). Die intraoperative Standardschmerztherapie, welche die Kombination eines Opioids mit einem Nichtopioid im Sinne einer multimodalen Analgesie vorsah, wurde in 66,4% der Fälle durchgeführt. Postoperativ erhielt ein Großteil der kinderchirurgischen Patienten (75,0%) eine medikamentöse Schmerztherapie. 71,0% der Kinder bekamen nach der Operation ein Opioid verabreicht. Der klinikeigene postoperative Schmerztherapiestandard, der eine zeitnahe gewichtsadaptierte intravenöse Gabe von Piritramid im Sinne einer präventiven Analgesie vorsah, wurde bei 66,9% der behandelten Kinder angewandt. Weiterhin wurden verschiedene Gruppenvergleiche vorgenommen (ambulant vs. stationär, leichte vs. mittelstark zu erwartende postoperative Schmerzen und pro- vs. retrospektiv). So bekamen stationär aufgenommene Kinder im Vergleich zu ambulanten Patienten intraoperativ signifikant häufiger Opioide und größere Mengen an Alfentanil appliziert. Im Aufwachraum erhielten die stationären Patienten signifikant häufiger eine Schmerztherapie, die Standardschmerztherapie sowie höhere Dosen an Piritramid. Bei Operationen mit mittelstarken zu erwartenden Schmerzen im Vergleich zu Eingriffen mit leichter Schmerzintensität erfolgte intraoperativ signifikant häufiger die Verabreichung von Opioiden und postoperativ eine signifikant häufigere Applikation der Standardschmerztherapie sowie höhere Dosen von Piritramid. Die prospektive Gruppe erhielt während der Operation signifikant häufiger die Standardschmerztherapie im Vergleich zur retrospektiven Patientengruppe. Analog erfolgte postoperativ signifikant häufiger die Applikation der Standardschmerztherapie sowie höhere Dosen an Piritramid. Erstmalig wurde im prospektiven Teil dieser Studie die Schmerzsituation im Aufwachraum mittels eines speziell entwickelten Schmerzerfassungsbogen untersucht. Die Schmerzerfassung erfolgte hierbei mithilfe der Kindlichen Unbehagen- und Schmerzskala (KUSS) nach Büttner, der Smiley-Analog-Skala sowie der Schulnotenskala, wobei die Beurteilung präoperativ, direkt bei Ankunft im Aufwachraum sowie nach ein und zwei Stunden postoperativ stattfand. Ein zentrales Untersuchungsergebnis dieser Studie zeigt, dass für durchschnittlich 84,8% der Kinder die Schmerzsituation während des Aufenthaltes im Aufwachraum ausreichend gut war. Ein Vergleich zwischen Patienten mit ausreichender und noch verbesserungswürdiger Schmerztherapie - vorgenommen innerhalb der prospektiven Studiengruppe - zeigte, dass die intraoperative Verabreichung von Opioid- und Nichtopioidanalgetika den Zufriedenheitsgrad in der Schmerzsituation tendentiell optimierte bzw. bei der Durchführung der intraoperativen Standardschmerztherapie das Schmerzoutcome signifikant verbesserte. Weiterhin war die Schmerzsituation bei Patienten im Aufwachraum, denen Piritramid nach postoperativem Schmerztherapiestandard verabreicht wurde, signifikant besser. Anhand dieser Arbeit wird die Bedeutung der Anwendung einer multimodalen Analgesie und präventiven Schmerztherapie sowie der hohe Stellenwert der Einführung bzw. Realisierung von Therapie- und Überwachungsstandards, Schmerzerfassung und -dokumentation für eine qualitativ ausreichende, gute intra- und postoperative Schmerztherapie bei Kindern deutlich.

Pain is a symptom that occurs in many diseases and in emergency care is a common symptom that affects a patient's psychosocial and physical needs. An accurate assessment of a patient’s pain may be difficult to obtain due to the subjective nature of pain and the patient’s inability to accurately express the pain they are experiencing. Nurses can support their patients’ experience by facilitating an increased understanding of pain and pain management. Therefore, patients’ individual needs revealed in the initial intake should dictate the management and decrease of their pain. The aim of this study was to describe adult patients' acute pain management experiences while in the emergency department. The method used in this study was a literature review with a systematic approach. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL, which after a quality evaluation resulted in 16 articles that were included in the review. These articles were analyzed in an integrated analysis that resulted in two main categories and five subcategories. The results showed two main categories that affected the patient’s pain management and satisfaction. These categories were “Caring encounters” and “Pain management”. The patients appreciated when the nurse’s caring encounters recognized their suffering and showed empathy. This could be achieved, among other things, through sufficient information and inclusion in their care. Another factor that affected the patient's experience was the combination of wait time for pain medication to be administered and communication of the patient’s pain relief expectations. With less time for administration and sufficient communication with the nurse, patients' experience of pain treatment was better. This literature review concludes that how the nurse treats their patient directly impacts the patient’s pain management and satisfaction in regard to their pain experience. Confirmation, information and inclusion were important to the patients. Patients who received some kind of pain treatment experienced higher levels of satisfaction with their pain situation. Patients’ knowledge and information of pain treatment further elevated levels of satisfaction / Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomstillstånd och inom akutsjukvården är det ett vanligt symtom som påverkar patientens psykosociala och fysiska behov. Att göra en smärtskattning kan vara svårt då smärta är en personlig upplevelse och att patienter inte alltid kan uttrycka sin smärta utan kan behöva hjälp av sjuksköterskan för att kommunicera upplevelser samt behov som smärtan framkallar. Sjuksköterskan kan här stödja patienten i dennes situation genom att underlätta förståelsen för smärtan och hanteringen av smärtan. Patientens individuella behov bör därför ligga i fokus i det initiala mötet som lägger grunden för att möjliggöra hantering och minskad smärta för patienten. Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av smärthantering på akutmottagning vid akut smärta. Metoden som används i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket efter kvalitetsgranskning resulterade i att 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa artiklar analyserades genom en integrerad analys som resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet beskrev två huvudkategorier som påverkade patientens smärthantering och tillfredsställelse. Dessa kategorier var “Bemötande” och “Smärtbehandling”. Patienterna uppskattade när sjuksköterskans bemötande bekräftade deras lidande och visade empati för deras situation. Detta kunde bland annat uppnås via tillräcklig information och delaktighet i sin vård. En annan faktor som påverkade patientens upplevelse var väntetiden till administrerade läkemedel mot smärta och att samtidigt informeras kring vilka förväntningar som patienten kan ha på sin smärtbehandling. Vid kortare tid till administrering och tillräcklig information var patienternas upplevelse av smärtbehandlingen bättre. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visar på att hur patienten blir bemött i sin smärtsituation påverkar patienters smärthantering och tillfredsställelse i sin smärtsituation. Bekräftelse, information och delaktighet var viktigt för patienterna. Patienter som fick någon form av smärtstillande hade högre tillfredsställelse av sin smärtsituation. Tillfredsställelsen höjdes också av kunskap och information om smärtbehandlingen.

Det är känt att barn inom akutsjukvården inte får adekvat smärtlindring. Detta beror dels på kunskapsluckor och att det råder en viss osäkerhet i att bedöma barns smärta och hur man ska smärtlindra barn. Dessa faktorer kan resultera i att barnet kan bli lidande. Syftet med studien var att belysa vad som främjar en optimal smärtlindring hos barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analys. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i 14 artiklar. Ytterligare tre artiklar inkluderades i studien genom manuella sökningar. Totalt bygger studien på 17 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analys och resultatet utmynnade i två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet visade att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonal inom akutsjukvården för att öka deras kunskaper i att korrekt bedöma barns smärta med hjälp av smärtskattningsinstrument för att sedan kunna ge barnet adekvat smärtlindring inom en rimlig tid. Fentanyl intranasalt och Morfin intravenöst var lika effektivt hos barn som upplevde måttlig till svår smärta. Dock kan barnen gynnas av intranasala läkemedel för att undvika obehag av nålstick vid intravenös venväg. Interaktionen mellan sjukvårdspersonal, föräldrar och barn kan påverka barns upplevda smärta positivt. Barn som inte hade sin förälder närvarande upplevde högre smärta än de barn som hade en förälder vid sin sida. Slutsatsen av denna studie var att mer utbildning och kunskap för personalen behövs, med fokus på smärtbedömning och användandet av validerade smärtskattningsinstrument. Vidare bör sjukvårdspersonalen involvera föräldrar för att minska barnets smärta och ångest. / It is known that children in emergency care do not receive adequate pain relief. This is partly due to knowledge gaps and that there is some uncertainty in assessing children's pain and how to relieve children's pain. These factors can result in the child suffering. The purpose of the study was to shed light on what promotes optimal pain relief in children. The method used was a literature review with a systematic approach and an integrated analysis. Searches were performed in the CINAHL and PubMed databases, resulting in 14 articles. An additional three articles were included in the study through manual searches. In total, the study is based on 17 articles of qualitative, quantitative and mixed method. The articles were analyzed using an integrated analysis and the results resulted in two main categories and four subcategories. The results showed that more training is required for medical staff in emergency care to increase their knowledge of correctly assessing children's pain with the help of pain assessment instruments in order to then be able to give the child adequate pain relief within a reasonable time. Fentanyl intranasally and Morphine intravenously were equally effective in children who experienced moderate to severe pain. However, children can benefit from intranasal drugs to avoid the discomfort of needle sticking by intravenous venous route. The interaction between healthcare professionals, parents and children can positively affect children's perceived pain. Children who did not have their parent present experienced higher pain than the children who had a parent by their side. The conclusion of this study was that more training and knowledge for staff is needed with a focus on pain assessment and the use of validated pain assessment instruments. Furthermore, healthcare professionals should involve parents to reduce the child's pain and anxiety.

Background: Postoperative pain is a global issue. Although knowledge of the issue is well known and measures have been taken to reform the care, a large proportion of surgical patients experience severe postoperative pain. Without adequate pain relief, recovery might be postoperatively inhibited or prolonged. Aim: To explore patients' experiences of being cared for because of postoperative pain. Method: To answer the aim of the study, a qualitative literature study has been chosen as a method. The analysis of the articles was carried out according to Friberg´s five-step model. In total, three systematic searches were conducted in order to find articles that responded to the study's aim. Finally, ten articles representing the study´s result were selected. Results: Information before surgery was considered an important component for patients to feel safe, well prepared and able to manage the postoperative pain. When patients were provided with adequate information, their ability to influence decisions regarding the design of care increased. The result also showed that some patients felt overlooked, resulting in feelings of vulnerability. The pain experience was reduced and in order to avoid conflicts patients chose to endure the pain in silence. Conclusion: The experience of care is reflected in how the patient was treated and the nurse's ability to see the patient as a whole person. Our conclusion is that the postoperative care has failed and that there is need for nurses in the field to receive further education regarding the matter.