Bakgrund: Palliativa sjukdomar är alla kroniska sjukdomar som inte går att bota. Palliativ vård utgår från personcentrad vård och har ett förhållningssätt med syfte att se och möta den enskilda personens och anhörigas behov. Studier med patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet är begränsade och därför är en litteratursammanställning över den senaste forskningen inom ämnet motiverad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Uppsatsen är utförd som en avgränsad integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i tre databaser. Vetenskapliga artiklar (n=13) analyserades enligt Whittemore & Knafl metod .Resultat: Sex subkategorier och två huvudkategorier identifierades. Patienterna upplevde attaspekter som underbygger välbefinnande var trygghet, symtomlindring samt att bibehålla sin egenförmåga. Aspekter som underbygger goda relationer var förtroende, att bli sedd och information. Slutsats: Med ett personcentrerat förhållningssätt kan en god relation mellan distriktssköterska och patient skapas genom tillgänglighet, kontinuitet och information. Patienternas trygghet i den palliativa vården kan ökas genom god symtomlindring och genom att de får bibehålla sin egenförmåga.

Bakgrund: I Sverige avlider det årligen cirka 90 000 människor och ungefär 80% av dessa människor är i behov av palliativ vård. Palliativ vård syftar till att lindra patientens lidande och öka patientens livskvalité. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll i den palliativa vården och kan komma att vårda dessa patienter på de flesta avdelningarna på ett sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och APA Psycinfo. Fribergs femstegsmodell användes vid analys av studierna. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Arbete nära döden väcker känslor, växa med uppgiften och skapa relationer i en utmanande situation. Konklusion: Palliativ vård är en viktig del i vården och det kan på olika sätt vara krävande att vårda palliativa patienter. Slutsatser kan dras att sjuksköterskor som tillhandahåller palliativ vård är i behov av mer kunskap vad gäller palliativ vård, coping strategier och kontakter med närstående.

Bakgrund: Palliativ vård beskrivs som komplex och utmanande där sjuksköterskor ständigt ställs inför etiska dilemman och känslomässiga utmaningar, ett tillstånd som kan leda till compassion fatigue som kan medföra sämre vård för patienter. Begreppet compassion beskrivs som en viktig komponent för att kunna bedriva personcentrerad vård, dels ur patienters perspektiv, dels utifrån lagar och styrdokument. Det teoretiska perspektivet poängterar vikten av sjuksköterskors konkreta handlingar utifrån mänskliga värden och engagemang. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över faktorer som bidrar till compassion för sjuksköterskor inom palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Vikten av egenvård genom att sjuksköterskorna tar hand om sig själva är av central betydelse för att vårda med compassion. En annan faktor är förståelsen för sina egna känslor genom självmedvetenhet. Att sjuksköterskor får möjlighet till samtal genom att kommunicera med kollegor är också av stor betydelse. Slutligen visade resultatet även att relationen med patienterna är av stor vikt för möjligheten att visa compassion. Slutsats: Genom att förstå och tillämpa de faktorer som bidrar till compassion kan bättre arbetsförhållanden skapas där sjuksköterskor mår bättre och kan arbeta kvar längre. Vidare kan compassion bidra till en god personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care is described as complex and challenging when nurses constantly experience emotional and ethical dilemmas. This can lead to a state of compassion fatigue that can imply impaired care for patients. Patient centred care contains the concept of compassion from both laws and from the perspective of patient’s experiences. The theoretical framework points out nurses actions based upon human values and commitment. Purpose: The purpose is to create an overview of factors that contribute to compassion for nurses in palliative care. Method: General literature review based on nine qualitative articles and three quantitative articles. Results: Four different themes of the result are presented. The importance of self-care and self-awareness among nurses is vital to be able to accomplish nursing care with compassion. The third theme describes that given time to communicate with colleagues that initiate reflection is important and lastly the importance of positive interactions with patients and to develop a close relationship with patients is a factor to be able to show compassionate care. Conclusion: By understanding and apply these factors that lead to compassionate care, can working conditions improve and nurses will stay longer at work. Further can compassion provide a genuine person centred palliative care.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad bygger på ett förhållningssätt som definieras av en helhetssyn på människan och vilar på de fyra palliativa hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Behovet av palliativ omvårdnad väntas öka i takt med en åldrande befolkning och tillgång till förbättrad sjukvård och effektivare behandlingar. Utbildning inom palliativ omvårdnad varierar mycket och det råder stora skillnader i utformningen mellan olika sjuksköterskeutbildningar. Definitionen av palliativ omvårdnad är otydlig vilket hämmar vidare utveckling inom området och leder till en otillräcklig omvårdnad för patienten och de anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ omvårdnad i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar.  Resultat: Under analysprocessen framkom det att sjuksköterskor hade en upplevelse av att de bara hade en chans att göra rätt i den palliativa omvårdnaden. Analysen genererade tre huvudteman; En önskan att hjälpa, Utmaningar och Krävande omvårdnad. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar både emotionellt och kunskapsmässigt av att ge palliativ omvårdnad. De kände sig otillräckliga och det upplevdes svårt att finna sin roll när omvårdnaden växlade mellan svårt sjuka och patienter med palliativ diagnos på slutenvårdsavdelningen. Sjuksköterskor upplevde en stor kunskapsbrist och ansåg att patienter med palliativt behov borde vårdas av personal som är specialiserade inom ämnet.

Palliativ vård för patienter med demens ökar alltmer och är vanligt förekommande i många olika vårdinstanser. Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde och en avgörande roll för hur god vård patienten kan få. Målet med palliativ vård för personer med demenssjukdom är att minska lidandet och förbättra livskvaliteten i deras sista livsfas. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring palliativ vård av patienter med demensdiagnos. Detta eftersom sjuksköterskans ansvarsområde är att tillgodose patientens behov och skapa förutsättningar för att patienten ska få en värdig sista tid i livet. En litteraturöversikt gjordes med sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna granskades genom Fribergs granskningsmall. Därefter identifierades två huvudteman och sju underteman som presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en utmaning av att vårda palliativa patienter med demens. De saknade kunskap kring att identifiera symtom på ohälsa och att de önskade mer utbildning inom palliativ vård för patienter med demens.

Titel: Svenska arbetsterapeters upplevelser av hur arbetsterapeutisk kompetens används inom palliativ vård    År: 2023 Författare: Anna Brolin anna.brolin@telia.com Handledare: Lektor och Medicine dr i arbetsterapi, leg arbetsterapeut, Ulla Nygren, Umeå universitet, ulla.nygren@umu.se Nyckelord:   Arbetsterapi, palliativ vård, kompetensSammanfattning:    Introduktion: ”Palliativ vård är aktiv vård med helhetssyn, av personer i alla åldrar, med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom, och särskilt för personer nära livets slut. Vården syftar till att främja livskvalitet för den sjuke och närstående”. Trots att arbetsterapeuten har potential att stötta patienten med att fortsätta leva till slutet, nyttjas detta sällan i hela sin potential. Syfte: Syftet var att belysa svenska arbetsterapeuters upplevelser av hur arbetsterapeuters kompetens används inom den palliaitva vården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Deltagare rekryterades genom lämplighets och snöbollsurval bland arbetsterapeuter verksamma i palliativ vård, både inom slutenvård och i avancerad sjukvård i hemmet. Tio intevjuer genomfördes och analyserades med kvaliatativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema ”Upplevd frustration över ensidigt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens” och sex kategorier som beskriver positiva och utmanande faktorer för nyttjandet av arbetsterapeutisk kompetens. Till utmaningarna hör behovet av att förklara och sälja professionen, liksom begränsade resurser. Till det positiva hör känslan av tillhörighet i teamet, liksom friheten att själv styra arbetet.  Slutsats: Det finns utmaningar att arbeta med, för att minska frustration och öka ändamålsenligt nyttjande av arbetsterapeutisk kompetens. Kunskap om arbetsterapikompetens och hur den kan nyttjas inom palliativ vård behöver spridas till andra professioner och till allmänheten.

Bakgrund: De flesta som avlider i Sverige är över 80 år gamla. Många har en önskan om att få dö hemma och när en patients tillstånd inte längre är botbart är palliativ vård aktuellt. Sjuksköterskor är ledare i omvårdnaden i den palliativa hemsjukvården. För att kunna arbeta med palliativ hemsjukvård krävs att sjuksköterskan är kunnig och självständig.  Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativa patienter i hemmet.     Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Tematisk analys. Huvudresultat: Tre huvudteman och fyra subteman framkom i resultatet. Sjuksköterskans relation med patienten var en viktig aspekt av vårdandet där en öppenhet från sjuksköterskan var positiv för relationen. Patientens anhöriga kunde vara en tillgång eller ett hinder för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna upplevde att hemmet ökade patientens auktoritet och påverkade sjuksköterskans agerande i olika situationer. Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård ingår i ett multiprofessionellt teamarbete som influerar arbetets struktur och erbjuder support. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av reflektion och stöd i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskor inom den palliativa hemsjukvården betonade vikten av en god relation och samarbete med patienter, anhöriga och andra professioner i vårdteamet. Att arbeta i en patients hem påverkade vården och det var viktigt att respektera hemmet. Genom förberedelse, erfarenhet och kunskaper kan sjuksköterskor inom den palliativa hemsjukvården ge patienter den holistiska vård som krävs och förtjänas i livets slutskede. / Background: Most people who die in Sweden are over 80 years old. Many have a wish to die at home an when a patient's condition is no longer curable, palliative care is an option. Nurses are the leaders in palliative home care. To be able to work in palliative home care, nurses need to be competent and independent. Purpouse: The aim was to compile and describe nurses' experiences of caring for palliative patients at home.     Method: Literature review with descriptive design. Thematic analysis. Main results: Three main themes and four sub-themes emerged from the results. The nurse's relationship with the patient was an important aspect of the care provided, and openness on the part of the nurse was positive for the relationship. The patient's relatives could be an asset or a barrier for the nurse. The nurses felt that the home increased the authority of the patient and influenced the nurse's behaviour in different situations. Nurses in palliative home care are part of a multi-professional teamwork that influences the structure of the work and offers support. The nurses experienced a need for reflection and support in their professional role. Conclusion: Nurses in palliative home care emphasised the importance of a good relationship and collaboration with patients, relatives and other professionals in the care team. Working in a patient's home had an impact on care and it was important to respect the home. Through preparation, experience and knowledge, palliative home care nurses can provide patients with the holistic care required and deserved at the end of life.

Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot på sjukdomen. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten och närstående. Palliativ vård kan ges i hemmet med hjälp av hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i samverkan med andra professioner och instanser. Distriktssköterskan har en ledande roll i samverkan. Vårdande samtal är en viktig del inom palliativ vård då det ger utrymme för patienten att berätta om sina tankar och känslor. Delaktighet i vården är också en viktig del inom palliativ vård som leder till trygghet för patienten. Syftet med examensarbetet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av samverkan vid palliativ vård i hemsjukvården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv inriktning. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med sju subkategorier. Den första är samverkan genom kunskap som beskriver upplevelsen att kunskap och kompetens spelar en stor roll i den palliativa vården och i samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Den andra är kompetens och samverkan genom kommunikation och tillgänglighet som beskriver vikten av en fungerande kommunikation vid samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Vidare beskriver det betydelsen av tillgängliga läkare och hur organisationen i kommunen kan påverka samverkan. Sedan framkom det även sju underkategorier. Distriktssköterskan har en central roll för att samverka med andra professioner, instanser, patienten och närstående vid palliativ vård i hemsjukvården. Det är viktigt att samverkan fungerar för att patienten ska bli delaktig i sin vård och känna en trygghet, annars kan ett vårdlidande skapas.

Att vårda palliativa barn är en svår uppgift för sjuksköterskan och viktiga ansvarsområden handlar om att lindra lidande, främja livskvalitet och att stötta barnet samt närstående. Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i det palliativa skedet. Till arbetet gjordes en litteraturöversikt där åtta olika artiklar granskades för att besvara syftet. Artiklarna granskades med en granskningsmall innan de bearbetades för arbetets resultat. Resultatet belyser sjuksköterskans upplevelser samt de svårigheter som sjuksköterskan möter i den palliativa vården av barn. Tre huvudteman synliggjordes, Vårdrelation, Kunskap och utbildning och Känslomässig närvaro och stöd. Subteman utformades för att närmare beskriva och belysa sjuksköterskans upplevelse. Det framarbetade resultatet visar att sjuksköterskan upplever sorg, empati, bristande kunskap inom vården såväl som i mötet med barnet och de närstående. Resultatet visar också att det kollegiala stödet är centralt för en positiv utveckling i sjuksköterskans kunskap och trygghet av att vårda palliativa barn. Betydelsen av sjuksköterskans användning av patientens livsvärld behandlas i diskussionen. Utan livsvärlden kan vården inte vara vårdande och frångår den palliativa vårdfilosofins syfte och mål.

Introduktion: Intensivvården är invasiv och resurskrävande, när patientens tillstånd försämras och behandlingen inte längre är till nytta för patienten ska beslut om att avsluta livsuppehållande behandling fattas. Intensivvårdssjuksköterskors kompetens och relation till patient och närstående kan anses viktig i beslutsprocessen. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av beslutsprocessen vid övergång från kurativ och livsuppehållande behandling till att avsluta livsuppehållande behandling och övergå till palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats enligt SBU:s metodbok. Data analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen genererade tre teman och sju subteman. Tema1: Beslutsförfarande i teamet med subteman: Intensivvårdssjuksköterskors vilja att vara delaktiga i beslut och Kommunikation i teamet om beslut. Tema2: Relation och information till patienten och närstående med subteman: Information till närstående, Brytpunktssamtal och Intensivvårdssjuksköterskor som företrädare för patient och närstående. Tema 3: Brist på utbildning i palliativ vård skapar stress med subteman: Brist på utbildning och riktlinjer i palliativ vård och Att avsluta livsuppehållande behandling en emotionell utmaning. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever ett behov av delaktighet i beslutsprocessen, utbildning och stöd från teamet vid övergången till palliativ vård. Det kan anses vara förutsättningar för att intensivvårdssjuksköterskor ska kunna vara patientens företrädare och ge god omvårdnad och en värdig död.