Bakgrund: Miljön för palliativ vård har betydelse för både patienten och dess närstående. Flera palliativa patienter väljer att få spendera sin sista tid i livet och få dö i sin hemmiljö tillsammans med sina närstående. För både patienter och närstående är en god kommunikation med sjuksköterskan viktig. Sjuksköterskan kan vara ett stöd och tillgodose patientens samt närståendes behov och önskemål längs sjukdomens förlopp.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i behov av palliativ vård i sin hemmiljö.  Metod: Uppsatsens design var en icke-systematisk översikt. Kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PubMed användes. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: “relationen mellan sjuksköterska, patient och närstående”, “delaktighet i vården” och “hemmiljöns betydelse”. Sjuksköterskorna beskrev att vikten av tidig vårdkontakt, djup kommunikation och relation mellan dem, patienten och närstående är förutsättningar för att skapa förtroende och tillit. Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av att göra patienten och de närstående delaktiga i vården ökade välbefinnandet för patienten. Det framkom att vårdas i sin hemmiljö skapade ytterligare trygghet hos både patienten och närstående.  Slutsats: Inom den palliativa vården är både patienten och närstående i stort behov av trygghet och tillit från sjuksköterskan. Att göra dem delaktiga i vården bidrar till ökad livskvalitet hos patienten. Genom att skapa goda relationer kan en fridfull sista tid infinna sig för patienten och närstående. Även att få vårdas i sin hemmiljö var att föredra för patienten som då kunde få en stillsam sista tid och död.

Bakgrund: När patienter med allvarlig obotlig sjukdom eller tillstånd inte längre har nytta av kurativ behandling ändras målet för omvårdnad och medicinsk behandling till att lindra symtom samt lidande för att skapa god livskvalité. Smärta är ett av de vanligaste problemen i den palliativa fasen och kan lindras när patientens behov sätts i första rummet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av smärtlindring under palliativ vård i slutenvårdsenhet. Metod: En litteraturöversikt med sammanställd aktuell forskning inom valt område. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet, varav 7 stycken med kvantitativ metod och 5 stycken med kvalitativ metod. Artiklarna granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” samt utifrån Fribergs granskningsfrågor för kvantitativ metodik. Inledningsvis analyserades alla artiklarna enligt Graneheim och Lundman (2004), därefter genomgick kvalitativa artiklar i urval 4 enligt Fribergs allmänna analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Patienternas upplevelser av smärtlindring och symtomlindring belyser känslor som skapades utifrån enskilda upplevelser. Sjuksköterskans och vårdens engagemang samt lyhördhet påverkar patienternas upplevelser. Farmakologisk smärtlindring ger god effekt, väntetid på att få hjälp med smärtan påverkar upplevelserna. Diskussion: Fynden utifrån resultatet visar att sjuksköterskan fokuserar på patientens symtom och känslor som kan skapa barriärer för smärtlindringen. Detta ger sjuksköterskan information att kunna ge adekvata omvårdnadåtgäder och medicinsk behandling som patienten är i behov av. Dessutom visade resultatet att patienter under livets sista dygn är i behov av en subkutan infusion med smärtlindrande läkemedel för god smärtlindrande upplevelse. Slutsats: Författarna till denna litteraturöversikt föreslår ytterligare forskning alternativa smärtlindringsmetoder och patienternas upplevelser av det inom palliativ vård. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande vid obotlig eller livsbegränsande sjukdom. Alla människor har rätt till palliativ vård oavsett sjukdom eller ålder. Vid palliativ vård av barn har sjuksköterskan en viktig roll att främja välbefinnande, trygghet och symtomlindra fysisk och psykisk smärta. Familjen har en central roll i omvårdnaden och är viktiga resurser för barnets välbefinnande vid palliativ vård av barn. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda barn som erhåller palliativ vård. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderats genom databasen Medline via Pubmed. Huvudresultat: Fem huvudkategorier identifierades, dessa var; Vikten av symtomlindring, Relationsskapandets betydelse för den palliativa vården, Utmaningar vid svåra samtal, Hinder i vårdmiljön, Emotionella utmaningar av att vårda barn som erhåller palliativ vård. Slutsats:Arbetet med palliativ vård av barn innebar stora känslomässiga utmaningar för sjuksköterskan. Otillräcklig kunskap och en vårdmiljö som inte uppfyller barnets behov var utmaningar som hindrade dem från att tillhandahålla en god vård. För att tillgodose barnen och familjens behov på bästa sätt behöver sjuksköterskan besitta god kompetens i att samtala kring död och innebörden av palliativ vård. För att uppnå det är ett gott relationsskapande mellan sjuksköterskan och familjen grundläggande. Genom att få en förståelse över sjuksköterskans roll inom vården kan de hinder som beskrivs uppmärksammas vilket kan hjälpa till i utvecklingen av den palliativa vården för barn.

Bakgrund: Att vårdas palliativt är en individuell upplevelse som kan påverka en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Patienter kan uppleva problem och behov inom alla dessa fyra dimensioner där sjuksköterskan behöver bemöta dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser hos vuxna patienter som vårdas palliativt. Metod: Deskriptiv design där litteraturöversikt med en deduktiv kvalitativ ansats som metod har använts. Databaser som användes för litteratursökning var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kategorierna: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser och existentiella upplevelser. Bland psykiska upplevelser beskrevs svåra känslor som ensamhet, rädsla och frustration. Andra beskrev positiva känslor som en upplevd trygghet. Deltagarnas fysiska upplevelser varierade mellan att känna sig påverkad av uppvisade fysiska symtom samt att vara beroende av fysisk hjälp från andra. Upplevelser utifrån den sociala dimensionen visade vikten av relationsbildandet och tillit mellan patient och vårdpersonal och att behov och önskemål gällande att få information varierade. De existentiella upplevelserna visade att patienterna kände en osäkerhet inför döden och frågor kring varför just de blivit sjuka. Det visade även att patienter som vårdas palliativt önskar bli sedd som person, och inte patienter. Slutsats: Upplevelser och behov hos patienter som vårdas palliativt varierar och kan sträcka sig genom flera dimensioner. För att kunna tillfredsställa dessa behov behöver omvårdnaden planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat perspektiv och med patientens individuella behov i åtanke. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån de fyra dimensionerna, de fyra hörnstenarna samt de fyra etiska principerna för att tillgodose patientens behov och lindra lidandet på bästa sätt.

Bakgrund: När patienter med allvarlig obotlig sjukdom eller tillstånd inte längre har nytta av kurativ behandling ändras målet för omvårdnad och medicinsk behandling till att lindra symtom samt lidande för att skapa god livskvalité. Smärta är ett av de vanligaste problemen i den palliativa fasen och kan lindras när patientens behov sätts i första rummet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av smärtlindring under palliativ vård i slutenvårdsenhet. Metod: En litteraturöversikt med sammanställd aktuell forskning inom valt område. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet, varav 7 stycken med kvantitativ metod och 5 stycken med kvalitativ metod. Artiklarna granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” samt utifrån Fribergs granskningsfrågor för kvantitativ metodik. Inledningsvis analyserades alla artiklarna enligt Graneheim och Lundman (2004), därefter genomgick kvalitativa artiklar i urval 4 enligt Fribergs allmänna analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Patienternas upplevelser av smärtlindring och symtomlindring belyser känslor som skapades utifrån enskilda upplevelser. Sjuksköterskans och vårdens engagemang samt lyhördhet påverkar patienternas upplevelser. Farmakologisk smärtlindring ger god effekt, väntetid på att få hjälp med smärtan påverkar upplevelserna. Diskussion: Fynden utifrån resultatet visar att sjuksköterskan fokuserar på patientens symtom och känslor som kan skapa barriärer för smärtlindringen. Detta ger sjuksköterskan information att kunna ge adekvata omvårdnadåtgäder och medicinsk behandling som patienten är i behov av. Dessutom visade resultatet att patienter under livets sista dygn är i behov av en subkutan infusion med smärtlindrande läkemedel för god smärtlindrande upplevelse. Slutsats: Författarna till denna litteraturöversikt föreslår ytterligare forskning alternativa smärtlindringsmetoder och patienternas upplevelser av det inom palliativ vård. / <p>2024-03-22</p>

Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för arbetsterapeutisk rehabilitering av barn inom palliativ vård. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, AMED och Scopus. Efter litteraturöversikten sammanställdes faktorerna av betydelse för att identifiera övergripande områden. Resultat: Utifrån litteraturöversikten identifierades följande tre teman av betydelse för arbetsterapeutisk rehabilitering: Omgivningsperspektiv med underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö, Fritid och ADL och Multiprofessionella team. Omgivningsperspektivet beskrevs som en faktor som kan verka hindrande eller skapa möjligheter för barnet. Barn av olika åldrar värdesatte en fortsatt känsla till “normalitet” trots sjukdom och vill fortsätta delta i så många aktiviteter som möjligt såsom lek, skola och fritid. Multiprofessionella team sågs som nödvändigt för att kunna förse barnets alla behov, men även familjens behov. Konklusion: Arbetsterapi är av betydelse inom palliativ vård av barn då arbetsterapeuten kan bidra med aktivitet och delaktighet trots livshotande och livsbegränsande sjukdom. Barns behov inom den palliativa vården är omfattande och arbetsterapeuten kan med sitt holistiska synsätt bidra till delaktighet under den livshotande sjukdomsperioden.

Bakgrund Palliativ vård syftar till att stödja patienter och dess anhöriga i samtliga skeden av kronisk och/eller svår sjukdom. Nutritionsproblem är vanligt förekommande hos palliativa patienter och synen på nutrition inom palliativ vård skiljer sig ofta åt mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Inom palliativ vård har sjuksköterskan en viktig roll att bedöma vilka insatser patienten behöver, samt att stödja patienten och dess anhöriga. Syfte Att utforska sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av nutritionsomhändertagande inom specialiserad palliativ hemsjukvård.Metod En kvalitativ metod valdes och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat En viktig funktion som informanterna har inom nutritionsarbetet är att inhämta information från patienten, utreda källor till besvär och förmedla det vidare. Nutrition beskrevs som något som diskuteras om det är något särskilt, alternativt om patienten eller en teammedlem tagit upp det. Informanterna framhöll vikten av individanpassad nutrition utifrån sjukdomsfas och behövde i sitt arbete förhålla sig till patientens och anhörigas känslor och önskemål i relation till nutritionen. Inte sällan uppstod etiska dilemman när patientens eller den anhöriges uppfattning om nutrition skiljde sig åt från det som ansågs bäst lämpat för patienten.Slutsats I denna studie framkom att sjuksköterskor är viktiga för att identifiera och lindra nutritionsrelaterade besvär. Individanpassad nutrition är viktigt i relation till den sjukdomsfas patienten befinner sig i. Etiska dilemman kan uppstå när åsikter om nutritionen skiljer sig åt mellan patienten, anhöriga eller teamet. Nutrition vid palliativ sjukdom är komplext och kan ibland komma i andra hand. Identifiering av riskpatienter, etablering av nutritionsrutiner och samarbete i multiprofessionella team skapar förutsättningar för ett individanpassat nutritionsomhändertagande.

Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.

Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter

No description available.