Titel: När en närstående är döende. En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Bakgrund: Många får vård i livets slutskede på sjukhus trots att studier har visat att sjukhuset kan ha en olämplig miljö. Närstående har en nära relation till den sjuke och kan känna ett stort ansvar att ta hand om denne. Därför kan närstående ha en betydande roll i vårdförloppet. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: Att sätta den sjuke först, Eftersträva samarbete med personal, Sjukhusmiljöns betydelse och Dödsögonblicket och därefter. Konklusion: Det är viktigt för närstående att hållas informerade och delaktiga i vården av den sjuke. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede kan påverka livet efter dödsfallet. Nyckelord: Palliativ vård i livets slutskede, Närstående, Sjukhus, Erfarenheter

Palliativ vård i hemmet ökar i samhället samtidigt som allt fler väljer att dö i hemmet och palliativa vården har som syfte att lindra lidande och öka livskvalitén. I samband med detta möter sjuksköterskan en allt mer avancerad och komplex vård som ställer krav i form av kompetens. För att skapa god kvalité i vården är vårdrelationen väsentlig för sjuksköterskan som har en betydande roll i vårdandet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. Sju kvalitativa artiklar granskades, analyserades och resultatet sammanställdes som resulterade i två huvudteman och sex underteman. Resultatet i studien belyser att sjuksköterskan upplever att det finns utmaningar inom den palliativa vården i hemmet. Relationer till kollegor, patienter och närstående skapar möjlighet för trygghet, god vårdkvalité och att kunskap kan utbytas sinsemellan. Att etablera en vårdrelation är en förutsättning för att ge god vård till patienten. Sjuksköterskan upplevde att patientens hemmiljö förändrades till en mer sjukhuslik miljö, vilket orsakade att etiska dilemman kunde uppstå. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare fungerade inte alltid, vilket kunde orsaka ett vårdlidande hos patienten. Samarbete mellan kollegor upplevdes som viktigt för personlig utveckling och god vård.  Sjuksköterskan upplevde att brist på tid och kunskap kunde orsaka osäkerhet i vårdandet.

Introduktion: Majoriteten av dödsfall sker på sjukhus och antal människor som är i behov av palliativ vård förväntas öka. Närstående spelar en viktig roll i den palliativa vården och det är därför viktigt att veta hur de upplever vården. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) i nio steg. Artiklar söktes fram i databasen CINAHL, tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades till resultatet. Dessa kategorier var: Omvårdnad, Delaktighet, Bemötande, Kommunikation och Stöd. Slutsats: Generellt upplevde närstående att patienten erhöll god palliativ vård på sjukhus. Det framgick att en del närstående hade ett behov av att vara delaktiga i omvårdnaden av patienten och de flesta ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Närstående upplevde att vårdpersonalens bemötande och kommunikation varierade. Närståendes behov av stöd och att bli informerade framgick tydligt i studien.

Bakgrund: Majoriteten av patienter i palliativ vård har någon form av cancersjukdom. Centralt i palliativ vård är god kommunikation mellan sjuksköterskan och den döende patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation med vuxna patienter med cancer (18 år eller äldre) som vårdas inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO genomfördes. Resultat: Baserades på 12 artiklar som resulterade i två teman: (1) Betydelsen av relationen mellan sjuksköterskan och patienten och (2) faktorer som upplevdes påverka relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Ur dessa identifierades fem kategorier: (1) vårdande relation (2) icke-verbal kommunikation (3) känslor och attityder hos sjuksköterskan (4) arbetsmiljö och (5) kulturella aspekter. Konklusion: En god relation är avgörande för en lyckad kommunikation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten. Sjuksköterskan bör skapa en relation som utgår från trygghet, acceptans och tillit så att en bra kommunikation kan ske.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska i kommunens hemsjukvård   innebär möten med patienter som har en livshotande sjukdom. I detta arbete ingår att samarbeta i teamet för att kunna vara tillgänglig utifrån patientens behov och önskemål. För uppnå detta krävs en gemensam syn på vården i livets slutskede inom teamet, något som kräver god kommunikation.  Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i palliativ vård anser bidrar till god kommunikation inom teamet. Metod: För att undersöka vad sjuksköterskor anser bidrar till god kommunikation inom teamet valdes en kvalitativ design. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetar i allmän palliativ vård i en kommun i Sydsverige. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Samverkan i teamet och Planering med   samtliga i teamet. Kategorin Samverkan har två underkategorier vilka beskriver vikten av olika möten i det dagliga arbetet för att erhålla råd och stöd vid vård av patienter med en livshotande sjukdom. Kategorin Planering har två underkategorier vilka beskriver vikten av samsyn och trygghet i teamet. Detta innebär till exempel att det var viktigt att samtliga i teamet  kommunicerade med varandra för att uppnå samsyn kring vårdens mål i livets   slutskede, något som ledde till upplevd trygghet i arbetet. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till aktuell forskning inom ämnesområdet med Habermas kommunikativa dialogetik som utgångspunkt. / Background: Working as a nurse in the municipality's home care system involves meetings with patients who have a life-threatening illness. This work includes collaborating in the team in order to be accessible based on the patient's needs and wishes. To achieve this, a mutual view of care is required within in the team  which depends on good communication. Aim: The purpose was to investigate what nurses in palliative care consider contributing to good communication within the team. Method: In order to investigate what nurses consider contributing to good communication within the team, a qualitative design was chosen. Ten nurses working in general palliative care in a municipality in southern Sweden were interviewed. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Collaboration in the team and Planning with all of the team. The collaboration category has two subcategories which describe the importance of different meetings in the daily work team to obtain advice and support in the care of patients with a life-threatening illness. Category Planning has two subcategories which describe the importance of consensus and security in the team. This means, for example, that it was important for everyone in the team to communicate with each other in order to achieve consensus on the goals in the end of life care. Discussion: The result is discussed in relation to current research in the subject area with Habermas   communicative dialogue ethics as the starting point.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är vård som ges när patienten lider av en livsförkortandesjukdom. I denna vård är det viktigt att tillgodose alla de behov som patienten har, fysiska,psykiska, sociala och existentiella. När denna vård kan bedrivas i hemmet skapas en bättrelivskvalitet hos patienten och närstående. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser avatt vårda personer i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt hargenomförts baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: De tre teman som genom analysen framkom var Att återkommande uppleva lidandeoch död, Sjuksköterskans upplevelse av att möta närstående och relationens effekt på lidandet ochVårdorganisationens inverkan på lidande. Faktorer som påverkade deras upplevelser var främstnärstående, tidsbrist, bristande samarbete och när patienten avled. Diskussion: Samtligahuvudfynd från inkluderade studier går även att identifiera i tidigare forskning ochlitteratur. Att finna strategier för att hantera upprepade dödsfall är en lärande process. Entydlig kommunikation där alla parter blir hörda och ett samarbete där alla gör sin del, visadesig vara en återkommande faktor som bidrog till ett bättre mående hos sjuksköterskorna.Slutsats: Tid till reflektion, utrymme till relationsbyggande åtgärder och samarbete mellanalla inblandade parter skapar möjlighet att minska lidandet hos sjuksköterskan vilket i sintur leder till minskat lidande hos patienten och dess närstående. / <p>Godkännande datum:2019-03-26</p>

Bakgrund: Den palliativa vården är en helhetsvård som sjuksköterskan är högst involveradi. Sjuksköterskans roll innebär att vårda och vara närvarande, vilket kan generera storakänslomässiga utmaningar.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter sombefinner sig i ett palliativt skede.Metod: Denna studie var utformad som en litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklarhämtade från Cinahl och PubMed. Artiklarna lästes och huvudresultaten struktureradesunder rubriker som baserades på likheter.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor både har stärkande och utmanandeupplevelser av att vårda palliativa patienter. De upplevelser som var stärkande och gavkraft var känslan av meningsfullhet, skapande av nära relation till patient och närstående,att få bekräftelse och uppskattning. De som innebar utmaningar Att inte få vara delaktig ibeslut gällande patientens vård, att möta frustration och ilska, att vara närvarande och mötaexistentiella frågor och bristande resurser.Slutsats: Arbetet inom den palliativa vården genererar utveckling och en känsla avmeningsfullhet, men det innebär även stora utmaningar. Att som sjuksköterska arbeta medpalliativ vård är en utmaning som med de rätta förutsättningarna kan bidra till positivaerfarenheter. Känsla av sammanhang, KASAM, kan ge en förståelse för hur sjuksköterskansgrad av hälsa kan bibehållas. / <p>Godkännande datum: 2019-03-26</p>

Introduktion: Bristande forskning inom ämnet amyotrofisk lateral skleros [ALS] är identifierat och tidigare patientperspektiv av sjukdomen påvisar bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Diagnosen ALS innebär en brytpunkt till palliativ vård och behandlingen är symtomatiskt inriktad. Relaterat till den symtomlindrande behandlingen utförs omvårdnaden av patienter med ALS i enlighet med palliativ vårdfilosofi. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur det är att leva med ALS i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit &amp; Beck (2016) nio steg och resultatet bestod av tre kvalitativa artiklar, två mixade artiklar och fem kvantitativa artiklar. Databassökningen av artiklarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman i livet med ALS. Litteraturstudiens huvudteman var bristande kunskap om ALS, oro och ångest inför framtiden och bibehållande av sociala relationer. Slutsats: Att leva med ALS i ett palliativt skede är beroende av det sociala nätverket. Fysiska och psykiska symtom som interagerar med varandra i stor utsträckning både i negativ och positiv bemärkelse. Trots den i huvudsak negativa upplevelsen av att leva med ALS så kan den egna individen samt närstående finna meningsfullhet i det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om ALS ses som bristande ur patientperspektivet.

Bakgrund: Under 2018 har 18 078 957 stycken människor insjuknat i cancer varav 52,8% avled av sin cancerdiagnos detta resulterar i att den palliativa vården belastas mer och kravet på sjuksköterskor ökar.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancersjukdom i palliativ vård.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datainsamlingen resulterade i 31 artiklar som sedan kvalitetsgranskas, av dessa ingick tio artiklar i uppsatsen. Manifest innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Resultatet utgörs av sex kategorier: Sjuksköterskans upplevelser av utbildning inom palliativ vård, Svårigheter med begreppet palliativ vård, Smärtlindring, Spirituella frågeställningar, Kommunikation, Mötet med patient och närstående. Sjuksköterskorna kände otillräcklighet och bristande kunskap/utbildning i hur den palliativa vården bör bedrivas och hur frågeställningar inom det spirituella bör bemötas. De kände sig samtidigt privilegierade att vara så nära patient och närstående i livets slutskede.   Slutsats: Det krävs mer utbildning för att bemöta patienter inom palliativ vård. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna få fram vad som brister i utbildningen. Genom att identifiera bristerna kan dessa läggas till i grundutbildningen alternativt i fortbildning och stärka upp sjuksköterskornas kunskap i hur patienter ska bemötas i palliativ vård.

No description available.