Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede. Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron. Ensamhet och isolering lyftes också upp som en påföljd av bristande på stöd. Diskussion: Resultaten diskuterades med stöd från de fyra hörnstenarna och andra vetenskapliga studier. Vidare diskuteras anhörigas upplevelser av bristande stöd från sjuksköterskan och behov av avlastning för att klara av vårdandet. / Background: It is becoming increasingly common for people in the final stages of life to be cared for and die at home. Next of kin´s have a significant role in the care process, they are responsible for the patient's health and quality of life. Palliative care works based on four focus areas; communication, symptom relief, team work and support of next of kin. Aim: The aimwas to describe next of kin´sexperiences of caring for the patient at home at the end of life. Method: The literature review was carried out using nine Swedish nursing science studies with a qualitative approach. Thestudies derived from CINAHL COMPLETE and PubMed, between the years 2000 and 2015. Results: The result showed that next of kin`s experiences had a large responsibility and a heavy burden as informal caregivers, at the same time next of kin´s experience satisfying feeling of caring for the patient. Next of kin´s experienced lack of support from health care system, when they were not given enough information, education or discharge in existence. Loneliness and isolation also lifted up as a consequence of lack of support. Discussions: The results were discussed with the support of the theoretical frame work four cornerstones and other scientific studies. Furthermore discusses next of kin´s experiences of lack of support from the nurse and the need of discharge to cope whit caring.

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser. / Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

It has been well established that many people will suffer with pain at the end of life, and untreated pain contributes to reduced quality of life. Many barriers contribute to this issue including a lack of knowledge in nurses who care for dying patients. Many nurses in general practice settings do not possess adequate knowledge about basic pain management principles; and the same may be true about hospice nurses despite the assumption that hospice nurses are more adept at pain management. Contributing to this problem may be the attitudes that nurses, including hospice nurses, have regarding pain and its management. This study sought to identify the knowledge levels of hospice nurses. Because attitudes may affect the delivery of effective pain management, the study also sought to determine attitudes of hospice nurses regarding pain and its management. Thirty-five hospice nurses completed two instruments: The Pain Management Principles Assessment Test measured levels of knowledge and the Nurses Pain Management Attitude Survey determined attitudes. Data was analyzed using means, standard deviations, frequencies and percentages. A correlation between knowledge level and attitude was also calculated, along with a correlation between knowledge level and certification status. The overall mean knowledge score for the nurses studied was 21.74 (72.3%), which falls below accepted standards. The mean attitude score found was 82.34, which demonstrates only slightly positive attitudes. These findings support the idea that knowledge and attitude are not synonymous and that a nurse may have a positive attitude about the management of pain, without sufficient knowledge to effectively alleviate pain. It is often said that hospice nursing is a calling, and these are the nurses who are at the forefront of pain management. This study demonstrates that slightly more positive attitudes may indicate that this group of nurses is motivated to gain a better knowledge base. This should motivate hospices and other education institutions to incorporate more specific instruction regarding pain management into their curricula. Despite some common misconceptions pain does not have to be an unavoidable part of life, and with a better knowledge base hospice nurses could more effectively deliver compassionate, expert care.

Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har en viktig roll som patientens språkrör och funktion att upprätthålla patientens identitet. De antar ofta rollen som vårdare vilket är förknippat med många negativa känslor som ångest, rädsla, oro och sorg. Närståendes behov kan vara så stora att de överträffar patientens. Det är viktigt att närstående involveras i vården och att de får stöd i sin situation för att minska de negativa konsekvenserna. Stödsamtal kan utgöra en avgörande skillnad mellan en orimlig situation till en situation som är hanterbar. Stödinterventioner har dock begränsad evidens för långsiktiga resultat. Kunskapen om närståendes erfarenheter från stödsamtal är liten. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter från en samtalsintervention inom palliativ vård. Metod: Beskrivande och tolkande design. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ forskningsintervju. För analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Initialt var närstående skeptiska mot stödsamtal som kändes nytt och främmande men ansåg efteråt att samtalen var nödvändiga och att de borde vara obligatoriska inom palliativ vård. Det kändes viktigt att få prata med någon som kände till patienten och visste hur familjesituationen såg ut. Samtalen gav tid för reflektion där man dels pratat om existentiella frågor, dels om relationer och olika praktiska saker. Samtalen gav också vägledning för hur situationen kunde hanteras såväl under som efter vårdtid samt för att kunna gå vidare i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras mot pendlingsmodellen där sorg ses som en stressor i en process som kan hanteras genom förlustorientering eller återhämtningsorientering och pendlingen däremellan. Samtalen har handlat om saker som kan ses vara förlustorienterande samtidigt som de handlat om andra saker som kan ses vara återhämtningsorienterande. / Background: In the context of palliative care, family carers have an important role to play as the patients spokesperson and help maintain the patients identity. They often take on the role as nursing carer which often is associated with many negative feelings such as anxiety, fear, concern and a sense of bereavement. Family carers need for support may be so great that they exceed the needs of the patient. It is important to involve family carers in caring and to support them in their situation in order to decrease negative consequences. Counseling support could make a crucial difference between an unreasonable and a manageable situation. However, there is limited evidens to the longterm impact of support interventions. Knowledge of family carers experiences of counseling support is limited. Aim: To examine family carers experiences of a counseling support intervention in palliative care. Method: Descriptive and interpretive research design. Qualitative research interviews used for data collection. Qualitative content analysis used for data analysis. Results: Initially the family carers were skeptical about counseling support which felt new and strange but afterwards felt necessary and ought to be mandatory in palliative care. It felt important to talk to someone who knew the patient and who knew the family situation. Counseling gave time for reflection where they both talked about existential questions, relationships and different practical tasks. Counseling also gave guidance on how to handle the situation during and after caring and to move on in life. Discussions: The results are discussed in the context of the dual process modell where bereavement is a stressor that can be coped with a loss orientation or restoration orientation and the oscillation in between. The counseling has focused on tasks that could be seen as lossorientated and at the same time on tasks that could be seen as restoration-orientated.

No description available.

Bakgrund: Den palliativa vården i Sverige ska innehålla ett gott omhändertagande och bedrivas på lika villkor i hela landet. Vid övergång till sen palliativ fas när livsuppehållande behandling inte längre har effekt ska läkaren föra en dialog, ett brytpunktssamtal med patienten. Vården ska då inriktas på att lindra lidande och främja en hög livskvalitet. Svenska palliativa registret visar att cirka 50 procent av patienterna får ett dokumenterat brytpunktssamtal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientens vård vid livets slut på kirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på brytpunktssamtalet. Metod: Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta sjuksköterskor från kirurgisk vårdavdelning. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: organisationens betydelse på flera nivåer och patientens möjlighet att vara delaktig i sitt brytpunktssamtal. Den förstnämnda kategorin beskrev att den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning påverkades av samarbete inom arbetslaget, samarbete med patient och närstående samt samarbete mellan olika professioner. Även genomförandet av brytpunktssamtalet påverkades av detta samarbete. Den andra kategorin beskrev effekter av om brytpunktssamtalet genomfördes respektive inte genomfördes för patienten i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning. Slutsats: Teamarbete uteblir i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning och sjuksköterskan deltar sällan i brytpunktssamtalet vilket leder till otydlighet. Ett uteblivet brytpunktssamtal kan skapa en otydlig inriktning på vården, uppfattas förvirrande för patient och närstående och försvåra omvårdnadsarbetet. Ett brytpunktssamtal sent i sjukdomsförloppet försämrar patientens möjlighet till delaktighet. / Background: The palliative care in Sweden is meant to include a good clinical care and be conducted equally throughout the country. During the transition to late palliative phase, when life supporting treatment no longer is meaningful, the physician is meant to have a dialogue about this with the patient. The care after this breakpoint conversation is then focused on alleviating suffering and promoting as good quality of life that is possible. Data from the Swedish register for palliative care (Palliativa registret) shows that approximately 50 % of patients have had av documented breakpoint conversation. Aim: The aim of our study was to describe nurses experience of patient care at the end of life on a surgical ward, with a special focus on breakpoint conversations. Method: Two focus group interviews with certifed nurses (n=8) from surgical wards were conducted. The interviews were analysed using a qualitative content analyse method. Result: The analysis resluted in two focus areas: the impact of the organisations structure and the patients ability to participate in the breakpoint conversation. Within the first area we found descriptions of how the care of the patient depend on the interaction within the primary healthcare team, the interaction with the patient and his/her family as well as the interaction between different healthcare professions. The conduction of the actual breakpoint conversation is also affected by these different interactions. The second area described the different scenarios depending on if a breakpoint conversation took place or not and how this affected the patient care. Conclusion: There is a lack of teamwork in the palliative care on these surgical wards and the nurses rarely participate when breakpoint conversations are held. This complicates matters for everyone involved. A belated breakpoint conversation can mean unnecessary unclearity on how to care for the patient, this uncertainty can be perceived as confusing for both patient and family. A breakpoint conversation late in the disease can also impair the patients ability to participate.

The purpose of this practice inquiry project is to create a model for implementing an outpatient palliative care clinic within an organization of healthcare providers who participate in shared savings for Medicare patients, also known as, an accountable care organization (ACO). The goal of this project is that it can be used by future health care administrators to successfully create and implement an outpatient palliative care clinic. The philosophical nursing foundation for palliative care is discussed to set the groundwork for the model proposed. The benefits of palliative care nursing for patients, families and the ACO are discussed to support the importance of opening an outpatient palliative care clinic. A step by step model has been developed and presented on how to plan and implement an outpatient palliative care program. Tools have been proposed to help successfully and effectively create, implement and evaluate outpatient palliative care clinics within an ACO.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Bakgrund: Många patienter väljer i dag att vårdas hemma under sin sista tid i livet istället för som tidigare på sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvården blir därför alltmer utbredd vilket samtidigt innebär att allt större krav ställs på de närstående som då ofta intar en vårdande roll.  Syfte: Syftet är att beskriva hur närstående upplever sin vårdande roll i den palliativa hemsjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tio resultatartiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa studier där vi kom fram till tre teman som handlade om den närståendes upplevelser av den vårdande rollen, närståendes vårdande roll och den sjuke och närståendes vårdande  roll och sjuksköterskan.  Resultat: Många närstående fann både fördelar och nackdelar med den vårdande rollen och att den innebär en stor omställning. Många närstående kände sig mer eller mindre tvingade att ta över den vårdande rollen.Tillräcklig information och en god kommunikation ansågs av de närstående som en mycket viktig faktor.   Diskussion: Att vårda en svårt sjuk anhörig är ofta en belastning. Detta kräver att vårdpersonalen är medvetna om de närståendes svåra situation och upplevelsen av denna. Det är även viktigt att uppmärksamma närståendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de närstående i deras vårdande roll. Nyckelord: Anhörig vårdare, vårdande roll, palliativ vård, döende patienter, vård i livets slut Keywords: Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care

Sammanfattning Bakgrund: Ordet cancer är ett laddat ord som berör många och sjukdomen drabbar en av tre under en livstid. Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna och siffrorna fortsätter att stiga. Detta leder till att den palliativa vården ökar och sjuksköterskan arbetsuppgifter blir allt mer påfrestande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med cancerpatienter i palliativ vård. Samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2015. Resultatet är baserat på elva artiklar som är sökta i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Studien har två huvudresultat med tillhörande underrubriker. De två huvudrubrikerna är: Sjuksköterskans svårigheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård respektive sjuksköterskans positiva erfarenheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård. Svårigheter i sjuksköterskans arbete uppkommer i både fysisk och psykisk form. Positiva erfarenheter som sjuksköterskan lyfter fram är hur sjuksköterskan och patienter bildar relationer. Vidare lyfter de hur viktigt det är med teamarbete och patienternas närstående och i granskningen av datainsamlingsmetoden framkom det att författarna i tio artiklar använt sig av semistrukturerade intervjuer. I den elfte artikeln användes enkäter. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen svårigheter och möjligheter inom sitt yrke. Sjuksköterskorna har känslor av att inte räcka till - samtidigt känner de sig priviligierade att arbeta med svårt cancersjuka patienter som lever i sina sista dagar. Osäkerhet och brist inom bland annat kommunikation påverkar sjuksköterskorna i deras arbete och behöver därför vidare forskning och utbildning inom ett flertal områden. / Abstract Background: The word cancer is a loaded word affecting many people, and the disease affects one in three in a lifetime. Cancer is one of the most common diseases and the numbers are rising. This leads to increased palliative care and the nurse’s work become more demanding. Aim: The purpose of this study is to highlight nurses' experiences in meeting with cancer patients in palliative care and examine the included articles data collection method. Method: A descriptive literature study with quantitative and qualitative articles published between 2005 and 2015. The results are based on eleven articles from the databases PubMed and Cinahl. Results: The study has two main results and associated subheadings. The two main headings are: The nurse's difficulties in working with cancer patients in palliative care and the nurse’s positive experience working with cancer patients in palliative care. Difficulties in the nurse's work occur in both physical and psychological form. Positive experience that the nurse brings out is how nurses and patients form relationships. Furthermore, they lift the importance of team work and patients' relatives and examination of the data collection methods revealed that the authors of ten articles used semi-structured interviews. The eleventh article used questionnaires. Conclusion: The nurses face daily difficulties and opportunities in their profession. The nurses have feelings of inadequacy - while they feel privileged to work with severe cancer patients living their last days. Uncertainty and deficiency in communication affecting nurses in their work and therefore need further research and education in several areas.