Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt. Trots detta saknas kunskap om patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Syfte: Studien syftar till att belysa hur patienter med obotlig cancer upplever bemötande i den palliativa vården. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in från fyra bloggar, skrivna av personer med obotlig cancer. Resultat: Bloggförfattarnas upplevelser av bemötande kunde kategoriseras utifrån positiva samt negativa upplevelser av bemötande; Lyhördhet och empati, Delaktighet, Vårdpersonalens kompetens, Maktmissbruk och Förlorat förtroende. Slutsats: När patienter med obotlig cancer bemöts med empati av lyhörd och kompetent personal som tillåter patienten vara delaktig i sin behandling skapas positiva känslor och ett minskat lidande för patienten. När vårdpersonal missbrukar sin makt genom undanhållande av information, nonchalant och/eller respektlöst bemötande skapas känslor av förlorat förtroende, vilket leder till ett vårdlidande för patienten, ett lidande som kunnat undvikas. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ge sjuksköterskor djupare förståelse för patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Kunskapen kan användas för att förbättra kvalitén på bemötande inom denna vårdform. / Background: Cancer is today one of the big endemic diseases and the most common cause of death amongst people up to 80 years. More people live longer with diagnosed cancer. But half of them are not cured. When there is no possibility of curing the patient, focus will be on palliative care. Research shows that there are large deficiencies in the palliative care that is conducted in Sweden. Patients with incurable cancer represent a large group and their experiences of encounter within the palliative care are of great importance. Despite this there is a lack of knowledge regarding the patient’s experiences of encounter within the palliative care. Aim: The study aims to enlighten how patients with incurable cancer experience their encounter in the palliative care. Method: The study is based upon a qualitative content analysis with an inductive approach. Data has been collected from four blogs written by people with incurable cancer. Results: The blog author’s experiences of encounter could be categorized by positive and negative experiences of encounter: Responsiveness and empathy, Participation, the Competence of healthcare personnel, Abuse of power and Loss of confidence. Conclusion: When patients with incurable cancer were treated with empathic, responsive and competent personnel who allowed patients to participate in their encounter, positive experiences were thereby felt by the patients, thus reducing their feeling of suffering. When the patients perceived that healthcare personnel abused their power through withholding information, nonchalant and/or disrespectful encounter, it created loss of confidence, thus leading to an increased experience of suffering by the patients, a suffering that could have been avoided. Clinical significance: The result of the study can give nurses a deeper understanding of a patients experience of encounter within the palliative care. The knowledge can be used to improve the quality of encounter within this type of care.

No description available.

No description available.

No description available.

Background: Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient. Aim: To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care. Methods: A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed. Keywords that were used: Palliative care, Issue, Existential,   Communication, Spiritial experiences, Nurse, Nurses, Existential questions, Nurse specialists. As a theoretical framework for this literature review, the model of the 6 S:n was applied. This model aims to create a holistic approach to the patient through planning, documentation, implementation and evaluation of ongoing care. The goal is to promote patients' wishes and thus a good death. Results: The results of the literature review is presented in four themes. The understanding of the concepts of existential and spiritual concerns the meaning and significance of the terms for the nurse. To feel responsible highlights the nurse's ability to meet existential and spiritual needs. To manage their own emotions focuses on how the nurse herself is influenced by patients' existential and spiritual needs and thoughts. The last theme Conversation is about using the conversation as a tool to meet patients' existential and spiritual thoughts. Discussions: Two following themes is presented in the discussion; The understanding of the concepts of existential and spiritual, and To feel responsible. These are discussed against the theory of the 6 S:n, with a focus on S:n contexts and strategies.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients’ quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ​​wishes. A central task of the nurse in palliative care is to create conditions for improved QOL for the patient. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ perceptions’ of quality of life in the final stages of life in palliative care. Methods: A literature review based on ten scientific articles was used. The qualitative analysis method was used to compile the results into various theme based on the literature reviews purpose. Results: Five different themes were identified; to preserve social relationships, support from health care, have physical and mental well being, maintain normality and have faith in God. These themes described patients' experiences of QOL in palliative care. Being surrounded by family and friends in the last days of life was revealed as significant conditions in an increased QOL. The nurse's sensitivity and good caring with the patient was described as important experience safety and care as meaningful in the end of life. Discussions: In discussion two themes were discussed: the preservation of social relationships and support from the health care, which were the most prominent of the patients as experiences of QOL. These two themes were tied to the 6 S:n model and discussed.

Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående. I Kunskapens betydelse för tillfredsställande smärtlindring beskrivs en osäkerhet hos sjuksköterskorna vid kunskapsbrist. Den tredje kategorin Sjuksköterskors erfarenheter av att ge en individanpassad smärtlindring visar på svårigheter och hinder vid smärtbedömning och smärtlindring. I Samarbetets betydelse för patientens smärtlindring framkommer sjuksköterskans centrala roll som patientens ombud vid smärtlindring Diskussion: Resultatet knyts an till Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen. Sambandet mellan rädsla och okunskap diskuteras, likaså kommunikationens olika uttryck och betydelse samt vikten av en fungerande vårdrelation.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser. Musiken hade inte alltid effekt och kunde i vissa fall påverka patienter negativt. De komplementära behandlingarna kan ha stor betydelse vid omvårdnad av patienter som kräver palliativ vård. Fysiologiska, psykologiska och andliga aspekter kan påverkas positivt samt hjälpa till att involvera och symtomlindra anhöriga, men patienter kan även påverkas negativt om inte behandlingarna blir individinriktade. Vidare forskning krävs för att kunna implementera komplementära behandlingar i den palliativa omvårdnaden samt bevisa deras betydelse. / Most people at the end of life needpalliative care before death.Pharmacologic relief of symptom is themost common treatment, though thiscauses several side effects. The interestin complementary treatments hasincreased lately and both massage andmusic can affect both physiological andpsychological aspects.The aim of this study was to illustratethe meaning of complementarytreatments in palliative care, with focuson massage and music.The study was performed as asystematic review.It appeared that massage and music mayhave significance in several usage areas,such as symptom relief, relaxation,mood and feelings, spirituality andultimately relatives participation andexperiences. It was also shown thatmusic did not always have any effect,and it may have a negative effect onpatients.The complementary therapies may havea significant meaning in the treatment ofpatients receiving palliative care.Physiological, psychological and spiritual aspects can be affected positively, aswell as help to involve family membersin the treatment of the ill and alleviatetheir symptoms, but unless thetreatments are individualized they mayhave a negative effect on patients.Further research is needed to implementcomplementary treatments in thepalliative care and provide evidence fortheir meaning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information. / Aim: The aim of this study was to examine how women living with incurable cancer described the palliative phase based on their own stories on the Internet. Method: The study was performed with qualitative descriptive approach and included six blogs written by women diagnosed with incurable cancer. The Google search was used to collect data and the keywords were “incurable cancer” and "blog”. To answer the aim of the study a qualitative content analysis, according to Graneheim and Lundman (2004), was performed. Results: The women experienced physical and social changes as well as psychological pressure and they used various strategies to manage their lives. The women felt that both daily life and relationships changed due to the disease and it turned out that relatives had an important supporting role to play. A strategy of great importance was communication and some of the women highlighted the importance of getting to talk about their illness and death. It was revealed that the women experienced writing meaningful for themselves and also for others. Conslusions: The study provides a greater understanding to the experience of living with incurable cancer. It also gives an opportunity to understand the coping strategies that patients use to manage their lives. A personal story on the Internet is a relatively new source of greater knowledge, as seen from the patient's perspective. The Internet is a growing forum that in healthcare should be seen as a resource for gathering information.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter.  Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. / Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.