Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter. I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt. Inte heller strukturen på den offentliga sektorn visade något klart samband med tillväxt. Den enda variabeln som visade tydlig signifikant korrelation med tillväxt var investeringars andel av BNP.

The prices of detached houses in Sweden have in recent decades shown a price development that has been record high. The purpose of this study is to estimate whether there is a significant relationship between different economic variables for detached house prices in Sweden's municipalities. The thesis was carried out through an economic multiple regression analysis with panel data where “fixed effect” was included. The study covers 289 municipalities in Sweden during the period 2001–2019 and the total number of observations is 5491. The study is carried out in the form of two analyzes where the variables supply ratio, income, unemployment, interest, population, tax and debt are included. In the first analysis in 2001–2019, debt is excluded because there is no basis and lack of data. In the second analysis in 2010–2019, the purpose is mainly to estimate the relationship between price as the dependent variable and debt as the independent variable. The study is based on the first analysis to answer the research question: Factors that affect the price development for detached houses in Sweden.The result of the thesis shows that income is the variable with the most estimated correlation and impact on housing prices relative to the other independent variables. The result also shows an expected positive relationship between the variable population and the detached house prices, as well as an expected negative relationship between the variables supply ratio, unemployment, mortgage interest, tax and debt on detached house prices. The study contributes to an increased understanding of how different economic factors affect the relationships for detached houseprices in Sweden's municipalities during the period 2001–2019. The study includes observations over a long period of time with a data base where there is no loss of observations. The validity of this study is based on the study's implementation and theoretical basis with authentic references.

The Stockholm office market segment have for a long time been considered a safe haven when it comes to withstand negative turmoil in the form of rental compression due to economic fluctuation, especially in the CBD demographic. Recently however, a large number of banks and institutions, amounting to some 200000 square meters, have decided to relocate to more peripheral locations with the aim of cost reductions on rent. This mass exodus is studied with focus on rental dynamics as the result of increased vacancies. Other variables are stock changes and employment. The method is econometric combined with an interview series. The data is a panel dataset containing 900 observations. The different models that are being used is the vacancy gap model, an Error Correction Model and a dynamic lag model in the form of a first difference model. Due to non-stationary variables, some models were rejected. A prognosis model has been created for the economic calculations. The results are displayed in a number of scenarios ranging from unchanged rents to severe rental drops. As a comprehensive result this study concludes that a rental drop in the range of 10-20 percent is to be expected. A number of positive side effects are expected to unfold as a result of the relocations. / Stockholmsmarknadens kontorssegment har länge setts på som säker vad gäller att kunna motstå negativ turbulens i form av hyres press på grund av ekonomiska svängningar, och då speciellt marknaden för City eller CBD. Nyligen har dock en stor mängd banker och institutioner om cirka 200000 kvadratmeter bestämt sig för att lokalisera sig i mer perifera lokaler med kostnads reduceringar i form av lägre hyror som mål. Den här massutflyttningen har studerats med fokus på hyresdynamik som ett resultat av ökade vakanser. Andra variabler är ändringar i stocken och sysselsättning. Metoden är ekonometrisk och kombineras med en intervjuserie. Data består av ett paneldatasett innehållande 900 observationer. De olika modellerna som används är en vakansgapsmodell, en Error Correction modell (ECM) och en första differens modell. På grund av icke stationära variabler har vissa modeller förkastats. En prognostiseringsmodell har skapats för de ekonomiska beräkningarna. Resultaten redovisas i olika scenarion som består i allt från att hyrorna inte ändras alls till svåra hyresfall. Ett samlat resultat av studien föreslår ett hyresfall på 10-20 procent. En mängd positiva bieffekter förväntas uppstå som ett resultat av om lokalisationerna.

The immigration to Sweden has increased and that gets economic consequences – both negative and positive. The ambition of this paper is to answer whether Swedish trade in goods is affected by the relative large immigration to Sweden. The panel data that is studied is Swedish trade in goods with 50 different countries between 2000-2017. Several papers has studied similar problems but attacked the problem in different ways and with different data. This paper uses the gravity model’s basic ideas and then we modify the model with different variables, including immigration stock. This paper finds that immigration have a positive effect on trade in goods. The import tends to have a stronger effect than exports, which may be explained by the theory that exports effect is stronger after several years later. The theory that exports have the strongest effects several years after imports is supported by earlier studies. / Invandringen till Sverige har ökat och det får ekonomiska konsekvenser – både negativa och positiva. Målet med detta arbete är att besvara huruvida svensk varuhandel påverkas av den relativt höga invandringen till Sverige. Den paneldata som studeras är svensk handel med 50 olika länder mellan åren 2000- 2017. Flera tidigare studier har snuddat vid ämnet men angripit problemet på olika sätt och med olika data. Här angrips problemet genom att studera gravitationsmodellens grundmodell och sedan modifiera den med olika variabler som antas påverka handeln, däribland invandringen. Studien finner att invandringen har en positiv påverkan på varuhandeln. Importen tycks påverkas starkast, vilket kan förklaras av att exporten påverkar längre fram i tiden. Att exporten påverkas senare än importen stöds av tidigare studier.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de som är sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersättningsförändringen i sjukförsäkringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillämpat två Fixed effects modeller på paneldata över en fyraårsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges län. Som approximation på andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi använt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsättning att läkemedelskonsumtion är en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i länen. Får vi ett statistisk signifikant resultat som tyder på att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt på ersättningsförändringen år 1998 jämfört med övriga sjukskrivna.

The object of the paper is to study the effect that female representation in national parliaments have on economic growth in European countries. Based on the assumption that the more people who contribute to a country’s economic development, the higher economic growth that country will have, the answer to the above question should be in the affirmative. This study is performed through a panel data regression analyses with secondary data. The variables included are the proportion of seats held by women in national parliaments, trade, net investment in nonfinancial assets, gender parity index, population growth, research and development expenditure and school enrollment and a dummy variable for European union membership. The variables are chosen in accordance with growth theories and previous studies. The results showed statistically significant effects of female representation on economic growth and the relationship was negative which contradicts earlier research and the above-mentioned assumption.

Målet med uppsatsen har varit att identifiera sambandet mellan flera kvantitativa samhällsvariabler och andelen singelhushåll i Sverige för att utöka förståelse kring inhemska hushållsbildningen. Tidigare forskning har nämligen visat att andelen singelhushåll inom en region är starkt påverkad av flera faktorer, såväl ekonomiska som sociala, demografiska och geografiska. Variabler som således har studerats innefattar inkomst, studiedeltagande, förvärvsarbete, boendekostnad, urbaniseringsgrad och folkmängd. Analysen utfördes med en tillämpning av paneldata och två linjära regressionsmodeller. Estimeringen av ursprungsmodellen indikerar att sambandet mellan samhällsvariablerna och andelen singelhushåll inte är tillräckligt applicerbar att utgöras som underlag för bostadsbygge, medan alternativa modellen visar på ett högt tolkningsvärde och potentiell applicerbarhet. Slutsatsen av studien tyder på att det inte är tillräckligt att enbart studera kvantitativa variabler för att förstå hela bilden kring inhemsk singelhushållsbildning. Samtidigt är det fortfarande väsentligt för beslutsfattare att ta hänsyn till just kvantitativa variabler för att kunna prognostisera den framtida utvecklingen av hushållsbildningen.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra enligt Sveriges jämställdhetspolitiska mål (Regeringskansliet, 2016). Tidigare studier visar på att relativ arbetslöshet mellan könen har en effekt på våld i hemmet, men resultaten är skilda. Då konsensus saknas inom detta högst aktuella samhällsproblem ökar intresset för att skapa klarhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt relativ arbetslöshet har haft på våld mot kvinnor i hemmet i Sverige under perioden 2008–2018. Undersökningen har genomförts med panelregressioner med fixa effekter. Resultatet visar att en ökning i kvinnors arbetslöshet relativt mäns arbetslöshet har en positiv signifikant effekt på våld i hemmet, vilket bekräftar förhandlingsteorin att försvagad ekonomisk förhandlingskraft hos kvinnan relativt mannen ökar våldet. Resultatet går att ifrågasätta utifrån känslighetsanalyserna, men bedöms ändå vara relevant. Slutsatsen är att det finns en positiv relation mellan arbetslöshetsgapet mellan kvinnor och män och våld mot kvinnor i hemmet, men kausalitet kan inte fastställas.