Det finns olika aspekter som påverkar den ekonomiska tillväxten, där ibland inflation. Det har under många år pågått diskussioner om hur förhållandet mellan dessa två variabler ser ut. Denna uppsats analyserar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och inflation. Utöver detta besvarar studien om inflation har någon statistisk signifikant relation till den ekonomiska tillväxten. I studien används paneldata från 19 OECD-medlemsländer från 1976 till 2020. För att analysera data utformas en regressionsmodell genom att använda BNP per capita som beroende variabel samt inkludera sju oberoende variabler (inflation, utländska direktinvesteringar, inhemska sparande, bytesvillkor, befolkningstillväxt, humankapital samt initial BNP). Resultatet från regressionsanalysen som utfördes genom fixed effects least squares dummy variable modellen tyder på ett negativt samband mellan inflation och BNP per capita. Däremot är resultatet enbart statistiskt signifikant om inte länder-, perioddummies eller initial BNP inkluderas. / There are various aspects that affect economic growth, including inflation. For many years, there have been discussions about the relationship between these two variables. This thesis analyzes the relation between economic growth and inflation. In addition, the study answers whether inflation has any statistically significant relation to economic growth. The study uses panel data from 19 OECD member countries from 1976 to 2020. To analyze the data, a regression model is designed by using ln GDP per capita as a dependent variable and including seven independent variables (inflation, foreign direct investment, domestic savings, terms of trade, population growth, human capital and initial GDP). The results of the regression analysis are conducted using the fixed effects least squares dummy variable model indicate a negative relationship between inflation and GDP per capita. However, the result is only shown to be statistically significant unless countries-, period dummies or initial GDP are included.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nivån på humankapital i ett land kommer att påverka effekten av utländska direktinvesteringar på ekonomisk tillväxt. Studien omfattar 31 OECD-länder under tidsperioden 1989-2020. FDIs inverkan på ekonomisk tillväxt undersöks i en multipel regressionsmodell med paneldata där fokus ligger på samspelet mellan utländska direktinvesteringar och utbildning (en proxy för humankapital). Det teoretiska ramverket är huvudsakligen fokuserat på Romers endogena tillväxtteori och institutionell teori. Resultatet av den multipla regressionsmodellen visar att utländska direktinvesteringar som en enskild variabel har en positiv effekt på ekonomisk tillväxt. Samspelet mellan utländska direktinvesteringar och humankapital visade sig ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. Resultatet av humankapitalet som en enskild faktor visade sig dock vara positivt i förhållande till ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien indikerar att utländska direktinvesteringar som en oberoende faktor har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten samt humankapital som en oberoende faktor. Resultatet tyder på att en hög nivå på humankapitalet i ett land attraherar inte tillräckligt mycket utländska direktinvesteringar för att ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten. / The purpose of this study is to examine how the level of human capital in a country will influence the effect FDI has on economic growth. The study covers 31 OECD-countries during the time period 1989-2020. The impact of FDI on economic growth is examined in a multiple regression model with panel data where the focus is on the interaction between FDI and education (a proxy for human capital). The theoretical framework is mainly focused on Romer’s endogenous growth theory and institutional theory. The result of the multiple regression model shows that FDI as a single variable has a positive effect on economic growth. The interaction between FDI and human capital was shown to have a negative effect on economic growth. However, the result of human capital as a single factor was proved to be positive in relation to economic growth. The results indicate that a high level of human capital in a country does not attract enough foreign direct investment to have a positive effect on economic growth.

Syftet med studien är att genom statistisk analys testa samband mellan förändring av aktieutdelning i svenska noterade aktiebolag och bolagens långsiktiga ekonomiska utveckling. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod där all undersökt data är sekundärdata. Datat är hämtat från Nasdaq Stockholm och Excel via Refinitiv. Analysen är gjord med multipla regressionsanalyser. Studien finner ett statistiskt signifikant samband mellan förändring av aktieutdelning och aktievärdet upp till 9 år. Dessutom finner studien ett statistiskt signifikant samband mellan företagets listade storlek och förändring av utdelning samt företagets bransch och förändring av utdelning. Modellerna som användes hade en låg förklaringsgrad vilket indikerar att det finns andra viktiga faktorer som inte har undersökts i studien. / The purpose of the study is to empirically test the correlation between dividend changes in Swedish listed companies and the firms' long-term economic development. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method where all examined data is secondary data. The data is retrieved from Nasdaq Stockholm and Excel via Refinitiv. The analysis is conducted using multiple regression analyses. The study finds a statistically significant relationship between dividend change and stock value for up to 9 years. Additionally, the study identifies a statistically significant relationship between the company's listed size and dividend change, as well as the company's industry and dividend change. The models used had a low explanatory power, indicating that there are other important factors not examined in the study.

Abortion policy differs greatly in the countries of the world. Some countries are moving towards a more restrictive abortion policy, whereas other countries are more allowing and stipulate the right to abortion in their constitution. The question of abortion policy is constantly important and brings large effects on both individuals and society. The aim of the study is to explain determinants abortion policy and what determinants are responsible for moving a country from restrictive to permissive abortion policy. Earlier studies tell us that economy, culture, and equality are factors that influence abortion policy in a country, but that the field of study is largely unexplored. We use a multiple regression analysis of panel data of 194 countries during the years 2011-2022. The study shows that abortion policy and changes toward permissive abortion policy depend positively on GDP per capita, women’s representation in political parliament and higher education. Abortion policy also depends negatively on the percentage of Catholics and Muslims in the population, as well as the income distribution. The study shows significant results for all determinants in all models excluding one, and the result confirms our hypothesises. The study can be used as a base for policy and more research is still needed on the subject.

Sverige planerar för en av de största infrastrukturinvesteringarna någonsin i Sveriges historia. I fokus står en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö som ska möjliggöra resor på två till två och en halv timme mellan städerna. Runt denna investering finns en ambition att samla andra samhällsbyggande åtgärder, som ökat bostadsbyggande och förbättringar i lokal och regional kollektivtrafik, för att genom en samordnad planering få ut så stora nyttor som möjligt. För detta ändamål har regeringen tillsatt den statliga utredningen Sverigeförhandlingen. En viktig del av deras arbete är att få fram en finansieringslösning för den nya statliga transportinfrastrukturen där medfinansiering från kommuner, regioner och andra aktörer står för en betydande andel. Idén kring medfinansiering är baserad på att aktörerna ska bidra till finansieringen som motsvarar de nyttor transportinfrastrukturen bidrar till. Alltså måste det gå att uppskatta att på förhand hur mycket nyttor som uppstår och vad de är värda. Sverigeförhandlingen har valt klassificera nyttorna i sex kategorier där ”social nyttor” är en av dessa. Däremot finns ingen etablerad metodik för att uppskatta dessa. Det här examensarbetet undersöker vilken social påverkan transportinfrastrukturen ger upphov till. Detta görs genom att studera samband mellan tillgänglighet, alltså hur transportinfrastrukturen ger möjlighet för människor att nå olika målpunkter, och ett antal sociala förhållanden. Tillgänglighetsmåttet valdes utifrån studier av tidigare forskning samt etablerade modeller för uppskattning av andra nyttor av transportinfrastruktur. För att veta vilka sociala förhållanden som är intressanta att undersöka har en studie av Svensk och internationell litteratur på området genomförts. Sambandsanalysen bygger på statistiska metoder där data för Sveriges kommuner används. Metoden ger möjlighet till att identifiera samvariation mellan tillgänglighet och sociala förhållanden men är inte tillräcklig för att säkerställa att tillgänglighet är en orsak till de sociala förhållandena. Resultaten tyder på att tillgänglighet har statistiskt signifikanta samband med ett antal indikatorer för sociala förhållanden. Exempel på två av dessa är ungdomsidrottande och andelen barn som går i förskola. Det visade sig att de flesta av de sociala förhållanden som har signifikanta samband med tillgänglighet har en samvariation som tyder på att tillgänglighet korrelerar med positiva sociala förhållanden. Detta tyder på att tillgänglighet kan ha samband med faktorer som kan tolkas som sociala nyttor. Dock kan inget sägas om tillgänglighet är en orsak till detta eller om det är någon icke studerad orsak som ger upphov till detta. Dessutom påverkas tillgänglighetsmåttet av andra faktorer än enbart tillgång till transportinfrastruktur och därför går det inte utifrån dessa samband att säkert säga att de beror på transportsystemet. För att sociala nyttor ska kunna kvantifieras och ligga till grund för medfinansiering krävs vidare studier. En viktig uppgift är att med hjälp av bättre data och mer avancerade metoder få fram bättre uppskattningar av sambanden samt orsaksrelationerna. Det krävs också studier för hur sociala nyttor ska värderas i monetära termer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / Sweden is currently planning for one of its largest investments in transport infrastructure ever. A cornerstone in the project is a new high speed railroad between Stockholm, Gothenburg and Malmö. A considerable portion of the funding will consist of co-funding from municipalities, regions and private actors that will benefit from the infrastructure. The amount of co-funding is based on the total benefits that each actor will receive. Therefore these benefits must be able to be quantified. This report aims to study relationships between transport infrastructure and a number of social consequences that previous research has indicated being interesting. The method used is based on econometric methods that enable identification of statistical relationships using a simple linear model. This requires measures of transport infrastructure and indicators for social well-being which are chosen through a study of literature and established models quantifying wider economic benefits from transport infrastructure.The report suggests that a gravitybased accessibility measure is suitable for quantifying transport infrastructure in this context. The results from the econometrical model ssuggest that there are several significant relationships between accessibility and social well-being. In general accessibility seems to correlate with positive social consequences. However it is likely that endogeneity is biasing the results and make it difficult to draw any conclusions on causal relationships. It is stated that further research studying these relationships more carefully with better adapted data for the purpose is required to be able to obtain quantified estimates that can be used in co-funding of transport infrastructure.

This paper adopts a quantitative and qualitative lens, through which we explore the economic relationship between the region of Sub-Saharan Africa and China as a consequence of Chinese Foreign direct investments (FDI).  Primarily, the paper’s direction, analysis, and discussions are dictated by the usage of primary and secondary data. Our primary data is constructed as a panel data set including GDP for 38 countries alongside the Chinese FDIs for each country during the period 2003-2021. Our secondary data includes already existing papers on topics related to our purpose and the data found in them. The main points include the economic development of Sub-Saharan Africa, the subsequent enforced Chinese economic policy, and further the gains China see from their strides into the region. In order to prove our hypothesis and research questions we've used econometric models.The panel data was used to conduct several time series regressions, where we further used different models and tests to get the best possible result Due to the fact that our regression shows a significant and positive correlation between economic growth in the region as a result of Chinese FDI, we can establish that past research is reinforced. Through the used model we’re enabled to look at the individual effects of every country in the region. In addition, by comparing these effects with the level of corruption and which type of income group the countries belong to, we can further highlight the fact that China tends to invest in countries who can offer something in return. Examples of such cases could be South Africa and Angola who are two of the biggest receivers of Chinese FDI in the region, which we, throughout the paper, attribute to the fact that they have an abundance of natural resources.

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag. / Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis. / I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.

This study aims to investigate the effects of the integration in global value chains on the specialization in the production of services and the relative demand for high-skilled labor in the Swedish manufacturing industry. The empirical model and the predictions are based on theories and findings such as the phenomenon of servicification, the Hecksher-Ohlin theorem, and the Stolper-Samuelsson theorem. The study is conducted using a regression analysis of panel data and employs a fixed effects model to control for unobserved heterogeneities between the entities. An interaction variable based on the initial ICT capital stock of each sector is used in an attempt to establish causality. The results show that there is a positive and significant correlation between the growth of intermediate imports and the growth value added through total services and business services between 2000 and 2018. The results also display a positive and significant correlation between the growth of intermediate trade and the value added through total services between 1995 and 2018. The direction of causality of the relationships are not established. Furthermore, the results for growth of relative employment and relative wage are insignificant. Based on these findings it is concluded that there is a correlation between increased participation in global value chains and the growth of value added through services.