Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger. / The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

Den föreliggande uppsatsens syfte är att begripliggöra hur yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella föreningar arbetar med våldsutsatta och våldsutövande ungdomar som lever med våld i sina parrelationer. Fokus har lagts vid handlingsutrymmets påverkan för hur de insatser och stöd som finns att tillgå formas och används. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som analyserats med hjälp av en tematisk tolkning. För att tolka de inkomna resultaten har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, stigma och normaliseringsprocess använts. Två teman identifierades utifrån resultatet: insatsernas utformning och begränsning, där kunskap hos både ungdomar och vuxna visat sig vara av betydelse, följt av bemötandets roll, där ett gott bemötande visat sig vara av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att hjälpa ungdomen på bästa sätt. Faktorer som normer och den hjälpsökandes skamkänslor, påverkar mottagligheten av insatser och bemötandet från den yrkesverksamma kan vara skuldavlastande samt tillitsskapande. Detta främjar samarbetet och mottagligheten för insatserna. Samverkan mellan olika samhälleliga aktörer och att visa sin verksamhet utåt, är två komponenter som kan skapa goda förutsättningar för insatsernas tillgänglighet och kunskap för ungdomar om var hjälp finns att få. / The purpose of the present thesis is to understand how professionals in social services and non-profit associations work with abused and abusive youths who live with violence in their intimate relationships. The focus has been on the impact of the scope of action on how the efforts and support that are available are shaped and used. The thesis has a qualitative approach, consisting of six semi-structured interviews with professionals that were analyzed using a thematic interpretation. To interpret the results obtained, the theoretical outset of scope of action, stigma and the normalization process have been used. Two themes were identified based on the results: the interventions design and limitation, where knowledge in both youths and adults proved to be important, followed by the role treatment have, where a good treatment proved to be of great importance to create good conditions to help youths in the best way. Factors such as norms and the help-seeker's feelings of shame, affect the receptivity of interventions and the response from the professional can be debt-relieving and confidence-building. This promotes cooperation and receptivity to the interventions. Collaboration between different societal actors and showing their activities to the outside world are two components that can create good conditions for the intervention’s accessibility and knowledge for youths about where help is available.

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar. / AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.