<p>En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.</p><p>I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m. Den största delen av examensarbetet bygger på intervjuer med plastchefer och arbetsledare från fyra olika passivhusprojekt. Detta presenteras i fyra olika praktikfall där informationen från intervjun indelas i projektering, byggande och förvaltning samt en kostnadsdel som har stor vikt i examensarbetet. Programmet BidCon användes för att få fram uppgifter om tid, material- och totalkostnader kring klimatskalet i praktikfallen. Detta sammanställdes i en modell som skapades för att ge en överskådlig bild över praktikfallen.</p><p>Dessa praktikfall analyserades och sammanställdes till en modell med samma syfte som de övriga i varje praktikfall. Resultatet blev att ett antal slutsatser kunde dras utifrån särkostnader kring projektering och byggande men några rimliga slutsatser kunde inte dras vid förvaltning.</p>

No description available.

En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren. I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m. Den största delen av examensarbetet bygger på intervjuer med plastchefer och arbetsledare från fyra olika passivhusprojekt. Detta presenteras i fyra olika praktikfall där informationen från intervjun indelas i projektering, byggande och förvaltning samt en kostnadsdel som har stor vikt i examensarbetet. Programmet BidCon användes för att få fram uppgifter om tid, material- och totalkostnader kring klimatskalet i praktikfallen. Detta sammanställdes i en modell som skapades för att ge en överskådlig bild över praktikfallen. Dessa praktikfall analyserades och sammanställdes till en modell med samma syfte som de övriga i varje praktikfall. Resultatet blev att ett antal slutsatser kunde dras utifrån särkostnader kring projektering och byggande men några rimliga slutsatser kunde inte dras vid förvaltning.

This thesis conducted at the University of Uppsala investigateshow well a prefabricated building component from the manufacturerMasonite Lättelement AB can be incorporated into ahouse projected to accomplish the demanding criteria of a passivehouse. The thesis is organized as a comparison betweenthe prefabricated elements and an on-site built component fromthe passive house area of Oxtorget in Värnamo, Sweden. Theaspects investigated were air leakage, energy, moisture, economyand noise conditions.Results of the comparative analyzes shows that the prefabricatedproducts were capable of accomplishing the requirementsof passive houses and therefore this thesis should beviewed as a basis to confirm that the technology of prefabricatedbuilding components today in Sweden are mature enoughto be a significant part of the passive houses that are to be builtin the near future. The development of prefabricated technologyis of crucial significance if we are to accomplish the goalsof reduced energy consumption by the year 2020.

Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts några studentbostäder i passivhus form ännu. Denna studie går ut påatt försöka utforma studentbostäder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt välja ut lämpligt material och komponenter, t ex. väggtyper, platta på mark ochfönstertyper redovisas olika beräkningar för energiförbrukning.I metoden till beräkningarna som genomfördes, där resultaten hamnar i jämförelse medvarandra, användes VIP-energy samt PHPP. Dessa är två olika beräkningsprogram för bl.a.energianvändning. Även olika varianter av byggnaden, som t ex. olika vädersträck, olikaantal våningar, samt olika antal boende i huset testas och beräknas.Resultatet blev tvårumslägenheter på 36 m² med en öppen och funktionell planlösning.Fönstrens placering har stor betydelse för energianvändningen. Detta beror på att fönsterhar mycket sämre u-värde än väggen, samt att det blir stora transmissionsförluster.Undersökningen visar att fasaden med flest fönster i nordlig riktning är sämst urenergisynpunkt. Personvärme, drifttider och ventilationsstyrning har också stor inverkan påresultatet då passivhus främst värms upp genom den energi som redan finns i huset. / This research is in its root about creating the first passive student house that fulfils theSwedish passive house criteria (FEBY). Once the relevant elements have been selected,the data will be obtained from calculations for energy consumption. The calculations will bedone in the two software's VIP-energy and PHPP, where the building will be tested invarious forms and types. The results will later on be compared with one another. Theresearch led to a two-room apartment with a square metre of 36, and the fact that theenergy consumption results are weak when the majority of the windows are on the northfacade. As passive houses heat up through already existing energy inside the house,human body heat, uptimes and ventilation control are all significant factors for the result.

Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet och behöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ett led i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader. Under senare år har intresset för passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa hus förväntas öka under kommande år. Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader. Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt och passivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen Michael Staffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustyperna av modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av passivhus har samlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer. Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett passivhus än ett traditionellt hus men att energiförbrukningen är lägre hos ett passivhus. I resultatet presenteras den innehavstid som krävs för att den dyrare produktionskostnaden ska betala sig. Vidare presenteras passivhuset ur ett komfortperspektiv och dess skillnad i klimatskalet. Studien visar att det kan ta upp till 37 år innan brytpunkten där passivhusets högre byggkostnad möter det traditionella husets högre energikostnad. Detta resultat varierar dock i och med att olika faktorer beaktas. Om husbyggnationerna finansieras med lånade pengar så tillkommer även en ränta vilket gör att brytpunkten blir mer avlägsen. Antas energiprisutvecklingen fortsätta stiga som den gjort det senaste decenniet kommer däremot brytpunkten tidigare. / Godkännande finns arkiverat med uppsats

This report compares two different types of insulation with regards to fire and moisture. The materials were tested for the company Fiskarhedenvillan AB, for a wall and a roof construction that the company currently uses in the establishment of Sweden's first certified passive house for international standards. Their current material, Rockwool, is compared to a relatively new material on the Swedish market called SEALECTION Agribalance sold by the company ISO Green AB. The material is a type of polyurethane insulation. This insulation material would result in a more efficient execution of the construction as it provides waterproofing and is applied more easily than Rockwool. From a fire standpoint, literature studies and discussions with fire experts led to results. The construction moisture characteristics of the two materials were compared in a simulation program called WUFI 5.1 PRO. Literature were done to understand moisture and understand how to use the simulation program. This study provided results about how well suited the materials were for Fiskarhedenvillan AB:s passive house. The main conclusions were that both of the materials are functioning from a moisture standpoint, although the Rockwool with vapor barrier provided better values than the polyurethane insulation. These conclusions applied to both roof and wall constructions. From a fire standpoint both of the materials worked in the wall construction. The roof should however retain the current construction design. The solution with polyurethane insulation does not meet the fire requirements.

Construction accounts for about 35 percent of the total Swedish energy consumption and most of the energy is used by the large housing stock from the so-called “Million program”.   In the national action plan the government has put forward in energy efficiency. It is mentioned that existing buildings account for more than 90 percent of what is expected to be the housing stock within the coming 50 years. In order to meet environmental objectives its required that the existing stock be reviewed for energy efficiency.   The goverment is now initiating a national framework with a budget of SEK 300 million Swedish crowns per year for five years, starting in 2010 to achieve the goal on energy efficient buildings. Energy efficiency of buildings in both new construction and above all within the existing stock are addressed. In order to use this money as effectively as possible it is necessary to have a good plan, and adequate knowledge of minimizing energy use in the buildings will be done the possible way.   In Germany, the use of Passive House technology have been successive and increases with steady pace. In Sweden we have not come as far. It is mainly in new production that the Passive House concept has been suitable in Germany, but it has also been proven that it is possible to refurbish buildings similar to the so-called Million program houses to Passive Houses. Prefabricated facade elements have been used to this puspose.   This is a technology that is still unknown of in Sweden. It has good potential to be developed towards the industrialization of the prefabricated components aimed for the refurbishment of the Million program stock.   Meanwhile Swedish contractors are waiting for results from a refurbishment project in the city of Alinsås, where buildings in the neighborhood Brogården were recently renovated with Passive House technology. The first measurement data will be available by the spring 2010. Alingsås has launched a starting point for the Swedish construction industry with a cencept that applies passive house technology?   This work has studied how the construction industry looks at the refurbishment of the Million program stock to Passive Houses and wheater a smiliar concept as the one used in Germany with prefabricated facade elements are interesting for the Swedish market today. Literature study was carried out on the Passive House concept and on the German model. A series of interviews with various stakeholders from the construction industry was conducted.   The findings are that there is not much interest to refurbish the stock of Million program towards Passive Houses. However, there is an interest for a large refurbishment towards low energy houses. In this concept, aspects of the Passive House concept are taken and adapted to the refurbishment towards low energy houses. The concept doesn´t take into account thermal briding and insulation of the ground floor, wich is considered to be too extesive and costly.

The growing ecological awareness makes energy saving, with particular emphasis on minimizing energy losses and exploiting renewable sources, increasingly important. Buildings account for 40% of total energy consumption, and thus have a huge impact on the environment. Although this passive house technology has been long known in various European countries, it is applied to varying degrees. To speed up changes in the construction industry, the standards should be changed. Therefore, the EU decided to introduce stricter rules for all newly built houses after 2020. In this study, I will analyze the challenges associated with the introduction of near-zero energy buildings, according to the EU directive in Sweden after 2020. Issues that will be addressed and highlighted from a number of points of view are: - What does low energy buildings look like in different European countries compared to Sweden? - What are the pros and cons of passive houses? - What are the challenges facing the construction industry in the implementation of EU directives? - How is the construction industry effected by 2020 in connection with the introduction of EU directives? - What threats and difficulties are there from society's perspective that can slow down and complicate a rapid transition to low-energy housing in Sweden?   The methods used in this study are: literature study, statistical study, interviews, PEST and SWOT analysis.   This study shows that the chance of introducing the construction of near-zero energy buildings in Sweden is quite high. This is especially true because there are appropriate standards and requirements specifications that the major players in the Swedish construction industry seem confident to meet. Nevertheless, forecasts show that there is a risk that the new law may hinder the construction industry in Sweden. Essentially, this would lead to other consequences such as the reduction of investments in new construction, and reduction of employment in the industry,  which in turn would create price increases on real estate. / Det växande ekologiska medvetandet gör att lågenergibyggande, där man lägger särskilt tryck på minimalisering av energiförluster och utnyttjande av förnyelsebara källor, har stadigt växande betydelse. Byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energiförbrukning och därmed ha en enorm inverkan på miljön. Trots att denna passivhus teknologi är sedan länge känd i olika europeiska länder så tillämpas den i varierande utsträckning. För att påskynda ändringar i byggbranschen bör normerna ändras. Därför beslutade EU att införa striktare regler för alla nybyggda hus efter år 2020. I denna studie kommer jag att studera de utmaningar som finns i samband med införandet av nära-nollenergibyggnader enligt EUs direktiv i Sverige efter år 2020. Frågeställningar som kommer att tas upp i denna studie och belysas ur ett antal synvinklar är: - Hur ser lågenergibyggande ut i olika europeiska länder i jämförelse med Sverige? - Vilka är fördelar och nackdelar med passivhus? - Hur ser svårigheterna och utmaningarna  ut ur byggbranschens perspektiv i samband med implementering av EU-s direktiv? - Hur påverkas byggbranschen efter år 2020 i samband med ett införande av EU-s direktiv? - Vilka hot och svårigheter finns det ur samhällets perspektiv som kan bromsa och försvåra en snabb övergång till lågenergibyggande i Sverige?   Metoden som används i denna studie är: litteraturstudie, statistikstudie, intervju, PEST- och SWOT- analys.   Av denna studie framgår det att chansen att introducera byggande av nära-nollenergibyggnader i Sverige är rätt stor. Framförallt för att det finns lämpliga normer och kravspecifikationer och dom stora aktörerna i den svenska byggbranschen verkar vara beredda på att uppfylla de nya standarderna. Ändå visar prognoser att det finns risker för  att den nya lagen kan sänka byggkonjunkturen i Sverige och leda till andra konsekvenser såsom minskning av investeringar i nytt byggande och minskning av anställningar inom branschen samt prisökning på fastigheter.

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet lågenergihus växer för varje år. I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m 2 år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till 90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt energi kommer hamna kring 55 kWh/m 2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus. Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats med hjälp av en modell för livscykelkostnader. Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna ingick. Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet. Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på att det även gick med vinst. Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. / Abstract Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2 year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2 year, which is in line with today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.