No description available.

Miljön är alltid en viktig och svår fråga, vi måste hela tiden förbättra oss för att uppnå en mer hållbar miljö. En stor del av Sveriges totala energiförbrukning är idag knutet till våra byggnader och därför måste vi minska deras energibehov. För att byggnaderna ska minska sin förbrukning av energi sätter BBR med jämna mellanrum nya och tuffare krav. Det har bl.a. kommit riktlinjer för hus som vill marknadsföras som energisnåla. I denna rapport har för- och nackdelar jämförts mellan två olika typer av lågenergihus. Passivhus med FTX-system kontra lågenergihus som använder en värmepump som uppvärmningssystem. Det går inte heller att bara fokusera på en lägre energiförbrukning, inomhusklimatet i byggnaderna är också väldigt viktigt. Därav genomfördes en enkätundersökning med fokus på hur boende i lågenergihus upplever sitt inomhusklimat. Denna undersökning har varit anonym och skickats ut till boende i områdena Misteröd i Uddevalla, Gäddeholm i Västerås samt ett antal andra lågenergihus runt om i Sverige. I resultatet går det att utläsa vissa skillnader i de olika typerna av lågenergihus. De boende upplever en fräschare luftkvalitet i sitt nuvarande lågenergihus i jämförelse med deras tidigare erfarenheter. Den största nackdelen som brukarna betonade var den begränsade möjligheten att anpassa inomhustemperaturen beroende på årstid.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus. Kostnadsjämförelsen har genomförts för att redogöra om det finns kostnadsbesparingar att intjäna ur brukarens perspektiv i att bygga ett passivhus istället för ett konventionellt hus. Jämförelsen har grundats på skillnaderna mellan ett passivhus och ett konventionellt hus där kostnaderna för villabyggsats, entreprenad och energianvändningen redovisas. Kostnaderna för villabyggsats och entreprenad för det konventionella huset har hämtats från offerten för en villabyggsats till Fiskarhedenvillan AB:s hus Porfyren. Likvärdiga kostnader för passivhuset har Michael Staffas, VD för Bestahus AB, tagit fram. Energikostnaderna baseras på energianvändningen för de båda husen, med ett aktuellt energipris och ett antaget framtida energipris. Kostnadsjämförelsen har tagits fram för Bestahus AB:s intresse. Examensarbetet behandlar även vad konceptet passivhus innebär och vilka svenska och internationella krav som ställs för definiering av passivhus. Resultatet av kostnadsjämförelsen mellan ett passivhus och ett konventionellt hus visar att passivhuset är dyrare att bygga med avseende på villabyggsats och entreprenad. Passivhuset har en lägre energianvändning och därför en lägre energikostnad. Trots detta blir den totala månadskostnaden för passivhuset 17,4 % mer i förhållande mot det konventionella huset. Om en tidsperiod på fem och tio år framåt iakttas är passivhuset 15,9 % respektive 12,9 % dyrare i jämförelse med ett konventionellt hus. Passivhusets i detta examensarbete har en större boyta i förhållande till det konventionella huset. Om hänsyn tas till den större boytan i kostnadsjämförelsen får passivhuset en lägre  månadskostnad på 5,9 %, om fem år 7,1 % och om tio år 9,4 % än det konventionella huset. / During the past decades, environmental and climatic situation in the world has become increasingly important, prices have risen sharply in Sweden and the future of energy prices are expected to continue to increase. Within the EU, buildings account for 40% of the total energy consumption. Construction is expected to increase as well as the use of energy. To break this trend, the European Council in 2007 decided to impose stricter requirements. With stricter requirements and higher energy prices, interest in low-energy in Sweden has increased and the construction of  low energy houses is expected to take off. The purpose of this thesis has been to develop a cost comparison between a conventional house and a passive house. The cost comparison has been conducted to explain whether there are cost savings to acquire the costumer’s perspective of building a passive house rather than a conventional house. The comparison has been based on the differences between a passive and a conventional house where the cost of material, contract and the energy use are reported. The cost of material and contract for the house according to building regulations has been taken from the offer for a home kit from Fiskarhedenvillan AB. Michael Staffas, CEO for Bestahus AB has develop equivalent costs for the passive house. Energy costs are based on energy use for the two houses, with a current energy price and an assumed future energy price. The cost comparison has been developed for Bestahus AB's interest. The thesis also deals with what the concept of passive means, and the Swedish and international requirements for the definition of passive. The result of the cost comparison between a passive house and a conventional house according to building regulations shows that passive house is more expensive to build according to material and contract. Passive house has a lower energy and therefore a lower energy cost. Despite this, the total monthly cost for the passive house is 17.4% more compared to the conventional house. A period of five and ten years hence compliance is passive house 15.9% and 12.9% more expensive in comparison to a conventional house. The passive house in this thesis has a larger area compared to the conventional house. Taking into account the larger area in the cost comparison may give the passive house a lower monthly rate of 5.9%, in five years 7.1% and in ten years 9.4% than the conventional house.

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer. Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel. Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus. Resultat av beräkningar visar att lågenergihus förbrukar mellan 30 - 60 procent mindre energi och att produktionskostnaden är mellan 2,5 – 8,7 procent mer än traditionella hus. Energibesparingen i lågenergihus bidrar till lägre driftkostnader som under byggnadens ekonomiska livslängd på 50 år genererar en livscykelvinst på 57 000 kr för minienergihus och cirka 136 000 kr för passivhus. / Sweden aims to reduce energy use in year 2020 for the residential sector by 20 percent and 50 percent by year 2050. In order to achieve these goals it requires more production of energy-efficient buildings and improving energy-efficiency in renovations. Of all the new constructions are less than 1 percent low-energy house in Sweden One of the reasons for the low market of low-energy houses, is according to studies that these type of houses are generally between 2 to 10 percent more expensive than traditionally built houses. Other reasons are that many developers are not aware of the benefits of building energy-efficient. It is been discovered that many developers have insufficient knowledge of energy efficiency and lack of ability to think in long term, which has contributed many developers to focus on short-term financial results rather than the entire building lifecycle. The purpose of this report was to estimate the additional cost and life cycle profits for construction of Mini energy house and Passive house. Results from calculations shows that the production of low -energy houses costs between 2.5 to 8.7 percent more than conventional buildings. Energy conservation contributes to lower operating costs. During the low -energy houses economic life of 50 years it generates a life cycle profit of 57.000 SEK for Mini energy houses and approximately 136.000 SEK for Passive houses.

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter. Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare. Studien är uppdelad i tre delar. Den första delen består av litteraturöversikt av energibalansberäkningar, olika koncept inom lågenergihus, åtgärder för att kunna skapa lågenergihus samt drifterfarenheter från olika lågenergibyggnader såväl i Sverige som internationellt. Den andra delen består av fallstudier av tre demonstrationsprojekt i Örebro region. Projekteringsdata från fastigheterna samt uppmätt energiförbrukning erhölls och analyserades. Studiens tredje del består av kvalitativa intervjuer med byggherrarnas representanter om deras erfarenheter av projekten från idéutveckling till idrifttagning. Intervjuerna var öppet riktade och spelades in. Det första projektet var passivhusen vid Rynningeåsen som uppfördes av Asplunds Bygg AB. Byggnaderna blev färdigställda i maj 2010 och består av 13 bostadsrätter som fördelas på fyra huskroppar. Den årliga energianvändningen för värme erhölls inte från projektet och därmed kunde inte uppmätt specifik energianvändning tas fram. Å andra sidan kunde det konstateras, med hjälp av uppmätt elförbrukning i bostadsrättsföreningen, att solfångarsystemets årsprestanda låg långt under ett teoretiskt värde för värmeproduktion från solfångaranläggningar i Sverige. Årlig årsproduktion beräknades vara 180 kWh/m2 respektive 90 kWh/m2 och för det första respektive det andra året i drift. Det andra projektet som undersöktes var passivhusen i Frövi uppförda av Lindesbergsbostäder AB. Projektet färdigställdes i september 2010 och består av 16 hyresrätter som fördelas på fyra byggnader. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 50,8 kWh/m2 och år. Det tredje projektet var lågenergihusen i Kvarteret Pärllöken i Örebro uppförda av Örebrobostäder AB. Projektet blev färdigställt i februari 2011 och består av 24 hyresrätter fördelade på två punkthus. Husen har betongstomme och installerades bergvärmepumpar för värme- och varmvattenproduktion i husen. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 31,1 kWh/m2 och år i lågenergihusen i Kv. Pärllöken. Passivhusen i Frövi och lågenergihusen i Kv. Pärllöken har energiprestanda som är 44 respektive 65 % bättre än krav i BBR 19 samt uppfyller passivhusen i Frövi krav för passivhus i Sveriges Centrum för Nollenergihus. Trots låg energianvändning i båda projekten överskred den uppmätta energianvändningen (korrigerad med graddagar) den beräknade med 36 respektive 63 % i lågenergihusen i Kv. Pärllöken respektive passivhusen i Frövi. Resultaten visar att det går att bygga byggnader med låg energianvändning i Örebroregion men avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning är hög. I allmänhet underskattades de flesta delposterna i byggnadernas specifika energianvändning i projekteringen. Datorsimuleringar för solfångarprestanda skiljde mycket åt mellan projekten. De både underskattade och överskattade solfångarnas årsprestanda jämfört med vad ett bra system med plan solfångare möjligen kan ge i Sverige. Det berodde på olika indata som användes till simuleringarna. Enligt intervjuer med byggherrarnas representanter hade alla projekten det gemensamt att projekteringen tog lång tid och blev dyr. Produktionen gick bra men under idrifttagningsskedet började oväntade problem att uppstå som två av byggherrarna fortfarande höll på med att lösa två år efter färdigställandet. / In 2010 the EU adopted the Energy Performance of Buildings Directive 2010/31/EU which requires Member States to ensure that by 2021 all new buildings are so called nearly zero-energy buildings. To set minimum requirements for the energy performance of the nearly zero-energy buildings are the sole responsibility of Member States. The objective with this study is to provide further real-world data about low-energy buildings in Sweden. The study comprises case studies which investigates three demonstration projects for low-energy buildings in the Örebro Region. All investigated projects are apartment buildings with solar collectors to reduce bought energy for hot water consumption. One of these objects, the passive houses in Frövi, was studied in more detail than the others. Qualitative interviews with the developers were also used to gain further knowledge about the projects. In general the measured energy consumption, corrected to a normal year, was higher than calculated by tens of percent. Still an energy saving was gained up till 65 % compared to the maximum allowed energy consumption according to the latest building regulations in Sweden, BBR 19. The measured annual bought energy for space heating, domestic hot water and common electricity was 50,8 kWh/m2 and year in the passive houses in Frövi. In the low-energy houses in Pärllöken, Örebro it was 31,1 kWh/m2 and year. The origin for the higher measured energy consumption compared to the calculated results did vary between the projects. The results from the simulations for the solar collectors did differ a lot between the projects and compared to general performance of solar collectors in Sweden. According to the projects developers the design stage was time consuming and expensive in all the projects. No problems occurred under the construction stage but under the buildings commissioning process some unforeseen problems occurred that two of the developers were still solving two years after occupancy.

The purpose of the house which is the basis of this report is to be able present itself on the market as a relatively cheap and at the same time a climate friendly choice. The house is supposed to be able to be built anywhere in Sweden and the rest of Scandinavia in a short period of time. This puts demand on what kind of heating system the house can have, since not all places have the geographic advantage of being able to use geothermal or district heating. Therefore the heating system choices will only include those that are not limited by their geographic location. The house will be built in modules which only require the groundwork to be done before the house can be erected.   In this report "System solutions for plus or passive-housing" a comprehensive literature search has been conducted as well as a number of calculations. This has been done to find out which system solution would be most appropriate for this specific house.   After calculations and literature searches, three different systems was chosen; Water-jacketed wood stove with solar panels Water-jacketed pellet stove with solar panels Air/water heat pump with solar panels   The results showed economic differences. The wood stove proved to be the cheapest, it does, however release some toxic gases during its incomplete material incineration and it also requires more of the user’s attention. The investment cost of the pellet stove is higher and the fuel cost proved to be around twice the amount, which led to a higher cost in total. The advantages of the pellet stove is that it is a self-feeding system which requires less of the user’s time and attention. It is also a more efficient machine and therefor emits less toxic gases. The heat pump proved to be the most expensive choice and also the more difficult choice to assess as to its environmental impact. This due to the fact that it uses electricity as fuel. This electricity is hard to predict the source of. If the source is renewable it could be argued that the heat pump is the most environmental positive choice. If the source on the other hand is from coal or oil plants this will release large amounts of greenhouse gases into the atmosphere. The obvious positive aspect of the heating pump is its ability to run without the help of the user. Something that both the pellet and wood stoves need.   The house proved a few flaws in the thermal bridges that appear in the joints of the house. This could be solved by providing these joints with extra insulation which are otherwise only made of wood.   The conclusion is that this is well thought-out house which pass the definition of a passive house in most places in Sweden. It did now, however, pass the definition of a plus house. This due to the angle of the roof which led to a lesser amount of solar cells, which could not generate the amount of electricity needed to sell more electricity then what is needed to purchase. This is the only part of the house that can be seen as a truly big flaw, since this goes against the purpose of the house. The type of heating system has not been made as a definite conclusion, but is being left open for reader to decide. According to the last calculations made however, the wood stove proved the best choice, this is due to its cheap price over a long period of time. Something that does not prove decisive for all. / Huset som ligger till grund för detta arbete har som syfte att kunna komma in på marknaden som ett billigt men klimatsmart val. Huset ska kunna byggas vart som helst i Sverige och i resten av Skandinavien på kort tid. Detta ställer krav på vad huset kan ha för värmesystem, då inte alla platser har förutsättningar för att använda till exempel bergvärme eller fjärrvärme. Därav används värmesystem som är oberoende av omgivningen.   I arbetet "Systemlösningar för plus- eller passivhus" har en mängd beräkningar, en omfattande litteraturstudie och en multikriterieanalys gjorts. Detta för att ta reda på vilken systemlösning som skulle kunna vara bäst för detta specifika hus.   I arbetet jämförs hur vattenmantlade kaminer och värmepumpar fungerar i ett system tillsammans med solfångare. Studien innefattar även att ta reda på hur många solfångare och solceller som kan placeras på huset för att använda förnyelsebara källor i största möjliga utsträckning. Samt vilka val som är ekonomiskt smarta över en längre period och även hur miljön påverkas av dessa val.   Efter beräkningar och litteraturstudier valdes tre olika värmesystem; Vattenmantlad vedkamin med solfångare Vattenmantlad pelletskamin med solfångare Luft/vatten värmepump med solfångare   Resultatet visade ekonomiska skillnader där den vedeldade kaminen var billigast, dock släpper den ut en del farliga gaser vid sin ofullständiga förbränning och kräver mycket uppmärksamhet. Den vattenmantlade pelletskaminen blev dyrare då investeringskostnaden är högre än för vedkaminen och där den årliga bränsleförbrukningen för pellets är cirka dubbelt så hög gentemot veden. Till sin fördel har den ett enklare självmatande system vilket kräver mindre tid av brukaren. Den har även högre verkningsgrad än sin vedeldade motsvarighet och släpper därför ut mindre farliga gaser. Värmepumpen visade sig vara dyrast och det är även den svåraste att miljöbedöma. Elen som används är svår att förutse var den kommer från. Om källan är förnyelsebar kan det argumenteras att värmepumpen är det mest miljövänliga valet. Om den däremot kommer från marginalel ger den upphov till stora mängder växthusgaser i atmosfären. En fördel med värmepumpen är att den är enkel att använda då den till stor del sköter sig själv till skillnad från pelletskaminen och vedkaminen.   Slutsatsen blev att huset är vältänkt och klarar passivstandard i stora delar av Sverige. Huset uppfyllde dock inte kravet för plushus. En stor bidragande orsak till detta är husets taklutning. Att taket lutar mot norr innebär att antalet solcellsmoduler blir för få, vilket leder till för liten elproduktion. Detta är det enda som skulle kunna ses som en stor brist eftersom det motverkar syftet med huset. Valet av typen av uppvärmning är endast vägledande och lämnas därför öppet för val. Enligt de sista beräkningarna som gjordes ses vedkaminen som det bästa valet, vilket i stort beror på den stora skillnaden i pris över en längre period. Det styr dock inte valet för alla brukare.

Att bygga energieffektiva bostäder blir idag allt viktigare. Grunden till detta arbete ligger i vårt intresse för energismart byggande och företagens nyfikenhet över huruvida de lyckats bygga energismart. Syftet med denna undersökning är att jämföra energiförbrukning för två principiella tillvägagångssätt att bygga flerbostadshus, som passiv- eller lågenergihus. De frågor som valts att behandla är:  Vad krävs för att ett hus ska klassas som ett passivhus respektive lågenergihus år 2009?  Klarar respektive konstruktion målet för energiförbrukning?  Vilka faktorer påverkar skillnaden i den specifika energiförbrukningen?  Vilken typ av koncept rekommenderas? Utifrån en teoretisk referensram inom området och tillhandahållet material, såsom ritningar och uppgifter om energiförbrukning, har en jämförelse mellan dessa två olika konstruktioner gjorts. Studien har riktat in sig på att studera parametrar som specifik energiförbrukning per Atemp och bidragande faktorer till en mer eller mindre lyckad energiförbrukning.

The municipality of Örnsköldsvik has for a long time planned to establish a culture house in the centrum area. An investigation was started during the spring 2017 to develop local programs and analysis of needs with the keywords; attractive, width and tip, the building should also breathe sustainable construction. These factors were one of the reasons why the interest was raised to investigate how an attractive and public passive house can be designed. The study focuses to develop conceptual architectural drawings and recommended building techniques for passive house. During the investigation have a quantity of places in Örnsköldsvik been appointed as potential for the planned culture house, the property Örnsköldsvik 8:27 was one of them. The location is centrally placed in the urban city of Örnsköldsvik, with walking distance to the travel center, the big square, trade and green areas. The urban analysis provides opportunities for the building to connect to existing paths, utilize the south and create social and attractive environments. In the theoretical studies of sustainable construction and passive houses, it is stated that building in the future is going to be on stricter terms, focus on human needs and quality of life, as well resource management should be adapted to circular flows. In the case of passive houses should the passive solar radiation be optimized trough the orientation of the building to south and the building form has an airtight construction. Solutions in the form of energy efficient windows, entrance doors and ventilation with heat recovery are important components for a complete passive house. Four reference projects are studied, two of them are public passive houses and two are culture houses, these provide good examples of how it can be realized. Attractiveness is difficult to define in terms of building design and thus a semantic environmental description is carried out to get an idea of what attractiveness is for a group of people in Örnsköldsvik. The survey shows that the building should be open, light, friendly and safe, as well giving an impression of neutrality between the word pairs masculine/feminine and homogeneous/chaotic. The result shows that there is potential to constructing an attractive passive house as a public building, as long continuous quality controls and god design during the construction process are taking place. However, it became evident that the culture house is a complex building that requires consideration for all premises to meet the need for the building, to remain the functional and attractive meeting place for all people. / Örnsköldsviks kommun har under en längre tid planerat att etablera ett kulturhus i centralorten. En förundersökning startades under våren 2017 för att ta fram lokalprogram och behovsanalyser med nyckelorden attraktivitet, bredd och spets, samt att byggnaden ska andas hållbart byggande. Det var en anledning till att intresset väcktes av att undersöka hur ett attraktivt och offentligt passivhus kan utformas. Studien fokuserar på att ta fram konceptuella A-ritningar och rekommendationer rörande byggnadsteknik för passivhus. Under den pågående förundersökningen har ett antal platser i Örnsköldsviks centrum utsetts som potentiella för det planerade kulturhuset, fastigheten Örnsköldsvik 8:27 var en av dem. Platsen är centralt belägen i Örnsköldsviks stadskärna med gångavstånd till bland annat resecentrum, Stora torget, handel och grönområde. Platsanalysen tar upp möjligheter över hur byggnaden kan koppla till befintliga stråk, utnyttja söderläget och skapa sociala och attraktiva miljöer. Vid teoretiska studier av hållbart byggande och passivhus konstateras att byggverksamhet i framtiden ska ske på striktare villkor, människans behov och livskvalitet ska vara i fokus, samt hushållning av resurser ska anpassas efter cirkulära flöden. När det gäller passivhus bör den passiva solinstrålningen optimeras genom väderstrecksorientering av huskroppen och att byggnadsformen erhåller ett tätt klimatskal. Lösningar i form av energieffektiva fönster, entréslussar och ventilation med värmeåtervinning är en del av pusselbitarna till ett fungerande passivhus. Fyra referensprojekt studeras, varav två är offentliga passivhus och två är befintliga kulturhus, dessa ger goda exempel på hur det kan realiseras. Attraktivitet är svårt att definiera när det gäller byggnadsutformning och därmed genomförs en semantisk miljöbeskrivning för att få en uppfattning kring vad attraktivitet är för en grupp människor i Örnsköldsvik. Enkätundersökningen visar bland annat att byggnaden ska vara öppen, ljus, vänlig och trygg, samt ge ett neutralt intryck mellan ordparen maskulin/feminin och enhetligt/kaotiskt. Resultatet visar att det finns potential att uppföra ett attraktivt passivhus som offentlig byggnad, så länge det sker kontinuerliga kvalitetskontroller och bra projektering under hela byggprocessen. Det blev dock tydligt att ett kulturhus är en komplex byggnad som kräver bra planering gällande samtliga lokaler för att uppfylla behovet med att byggnaden förblir en funktionell och attraktiv mötesplats för alla.

The passive house concept has been known for many years, but it is not yet very well known in Sweden. The increased energy requirements places greater demands on our buildings and to meet these requirements, passive houses is a good option. Svenska Bostäder have built passive houses with good results and intend to continue design some of their new buildings as passive houses. This study is meant to support Svenska Bostäder in their planning of new buildings by analyze and compare the different frameworks and building shells of passive houses. In the first chapters (1,2 and 3) we presents the conditions for passive houses and the differing objects we have examined more generally for the reader to become familiar with the concept and the objects. The subsequent chapter presents an analysis of each object partial based on the specifications from FEBY and finally, in Chapter 5, you will find a table of values where the objects are put into relation to each other and valued there by, together with a brief explanation for the table. This chapter also contains texts on the environment, design and future development which all includes our own thoughts and reflections. Finally, the gist of the whole work and our conclusion is presented and discussed. On the whole, the work has been very enlightening for us and we hope that the concept of passive houses have a wider impact in the future.

A passive house in Norra Djurgårdsstaden drawn by Tengbom Arkitekter is going to be built. A shaft for airing is needed for a few apartments in the house. The airing shaft is designed for a few two room apartments in the house, which are not able to achieve satisfactory airing, as their outer walls are facing a single direction. The other apartments on the same floor are corner apartments. These apartments do not have the same difficulty with airing since they have their outer walls in different directions, with different pressures at the facades. The airflow in the airing shaft is supposed to be driven only by natural forces, by the sun. The purpose of natural driven forces is to achieve low energy consumption for the house.In this thesis, a design of the shaft for airing has been developed.Initially an open shaft for all apartments was analyzed. The shaft was not possible to implement due to risk of fire spread, acoustic problems and odor contamination between the apartments.Inspired by natural ventilation and the principle of double-skin facade, the idea of separate channels for each apartment with a glass facade on the outside emerged. The air in the channels is heated by solar energy on the glass facade to achieve a rising force in the channels.An air current is achieved in the apartment, through an opening to the shaft while a window is opened at the same time, due to the pressure difference. Through analytical calculations, the air flows in the channels are studied at different temperatures during the summer when the airing is most needed.Results show that it is possible to create a flow in channels with solar energy. According to the calculations, the air flow will be enough for airing of the two room apartments. Further studies are needed to ensure the shaft ability.