• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 131
  • 6
  • Tagged with
  • 137
  • 58
  • 48
  • 35
  • 34
  • 30
  • 27
  • 26
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Passivhuset Lönsamhet : En jämförelse mellan konventionellt byggda hus och passivhus ur ett ekonomiskt perspektiv

Kjellberg, Fredrik January 2021 (has links)
Ett passivhus är en byggnad som passivt värms upp av återvunnen värme som kommer från ventilationssystem, solen samt interna värmevinster. En kostnadsökning för att bygga passivhus uppstår på grund av den tjocka isoleringen och högre kvalitet på fönstren. Forum för energieffektivt byggande (FEBY) har olika klassningar på passivhus, nämligen Guld, Silver och Brons. Hur byggnaden klassas beror bland annat på hur mycket levererad el som går åt till byggnaden för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. För att byggnaden ska nå de krav som krävs för ett passivhus krävs dock en merinvestering. Denna merinvestering brukar kunna ligga på allt mellan 2–9 % av grundpriset. Syftet med denna studie är att ta reda på om den extra kostnad som uppstår är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien kommer att med offentliga data, elpriser från Statistiska Centralbyrån (SCB) och husmodeller från tre olika hustillverkare göra uträkningar. Uträkningarna visar kostnad på tillförd energi per år för ett konventionellt hus och ett passivhus. Studien fortsätter sedan med att beräkna avkastningstiden för respektive FEBY-kategori. Avkastningstiden hamnar mellan 8 – 68 år. Det stora spannet beror på typ av FEBY-klassning och storlek på investeringskostnad. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll vilken typ av FEBY-kategori byggherren väljer att utgå ifrån. För samtliga husmodeller är investeringspåslaget för passivhuset den avgörande variabeln. / A passive house is a building using recycled heat from a ventilation system, the sun and internal heat gains. A cost increase for building a passive house originates from the use of thicker insulation and better-quality windows. Forum for energy-efficient building (FEBY) has different classifications for low energy houses, namely Gold, Silver and Bronze. How the building is classified partly depends on how much delivered electricity is required for heating, tap water heat and real estate energy. For the building to reach the requirements there is additional investment needed. This additional investment is usually around 2-9 % of the base price. The purpose of this study is to find out if the investment that arises is defensible from an economical perspective. In the study, calculations using public data, electricity prices from Statistics Sweden (SCB) and house models from three different house manufacturers are used to find out the cost of annual added energy for a conventionally built house and a passive house. The calculations show the pay back-time for the respective FEBY category. The pay back-time ends up between 8-68 years. The big gap depends on the FEBY-classification used and the size of investment. Results show that the FEBY-classification chosen by the developer has no real impact. For every house model the surcharge for the passive house is the crucial variable. / <p>Betyg 2021-06-04</p>
72

Klimatpåverkan från materialproduktion och energianvändning för ett passivhus och ett standardhus i Umeå, Borlänge och Malmö

Amer, Abdalla, Gultekin, Peyruza January 2020 (has links)
Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset kräver mer driftenergi än passivhuset för samtliga undersökta städer.Klimatpåverkan under driftskedet för passivhuset är större i Umeå än de övriga städerna ochdärför kommer den öka med större mängd varje år i Umeå än för de övriga städerna. För enanalysperiod för 50 år är det mest fördelaktig att ha passivhus i Malmö jämfört med deresterande städerna med avseende på klimatpåverkan. En tydlig slutsats är att byggandet av ettpassivhus är en positiv åtgärd då den förbrukar mindre energi än ett standardhus. I studienkonstateras att byggnation av passivhus hjälper att minska energianvändningen inombostadssektorn. / Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.
73

Energiberäkning : En jämförelse mellan småhus och passivhus

Holopainen, Viktor, Alhilali, Sanan January 2020 (has links)
The energy questions has been increased the recent years, specifically when it comes to the energy smart houses. In Sweden the interest for building energy smart houses has been increased yet it is not really popular to build passivhouses compairing with Germany but some people has started to understand the importance of building energy smart houses. It is possible to find some passivhouses around Sweden but yet it is hard to find new built passivhouses. This study is based on a comparison between passivhouses and regular little houses in Sweden. The Purpose: of the study is to lift up the difference of the energy requirements between respective houses. The Method: used to complete the study is literature study and object study. Information were taken of BBR, FEBY, other civil engineering related websites and it has even studied some bachelor thesis and scintefic articles. Results: this part is based on the energy calculations that has been done for both of the houses. The thermal transmittance and other concepts were taken on consideration. Conclusion: this part is all about to take up the differences and the similarities of the energy requirements of the houses that has been studied. And the end of the study is about to make sure if the houses fullfills the requirements or not.
74

Inomhusmiljö för kvarter Pumpkällehagen ur hyresgästernas perspektiv / Indoor environment for the Pumpkällehagen neighborhood from the tenant's perspective

Alhaj Mnela, Khalaf, Mohamed, Suleyman January 2023 (has links)
Sverige rör sig mot ett mer energieffektivt samhälle för att minimera CO2-utsläpp. Byggsektorn är en av de sektorer som bidrar till mest energiförbrukning. För att minska på energiförbrukningen har man börjat bygga passivhus som är välisolerade byggnader med minimala köldbryggor och hög lufttäthet. Uppvärmningssystemet ska ta tillvara på all värme som alstras i byggnaden. Med tanke på byggsektorns stora miljöpåverkan vill man kompensera det genom att bygga energieffektivt, där passivhusen är ett steg i rätt riktning då de förbrukar mindre energi under förvaltningsskedet. Vi människor tillbringar 90 % av vår tid inomhus och därmed har inomhusmiljön en stor påverkan i vårt liv. Den fysiska miljön avgör hur man mår inomhus och kan bidra till välbefinnande för de som vistas i byggnaden. För att utreda hur brukarna upplever passivhusen har det bedrivits en enkätundersökning i referensområdet Pumpkällehagen som består av 18 passivhus i Viskafors. Enkätundersökningen syftade till att upplysa brukarens upplevelse av inomhusmiljön och hur man kan åtgärda eventuella problem. Totalt är det 8 enkätsvar som resultatet utgår ifrån. Brukarna upplever att det är för kallt på vinterperioden och för varmt på sommarperioden, samt att det är lyhört mellan rummen och en viss temperaturskillnad i boendet. Dock är ljud- och ljusmiljön i boendet väldigt god. Problemet med att det är för kallt på vintern kan bero på otätheter i dörrar och att värmeåtervinningen ligger på mindre än 85%. Problemet med att det blir för varmt på sommaren beror på dålig solavskärmning samt att man inte vädrar byggnaden på rätt sätt. Brukarna som har fått information om hur huset ska skötas har en bättre upplevelse av inomhusmiljön än de som inte har fått informationen. Detta tyder på att det finns en tydlig korrelation mellan god inomhusmiljö och att man har fått information om hur boendet ska skötas. / Summary Sweden is moving towards a more energy-efficient society to minimize CO2 emissions. The construction sector is one of the sectors that contributes to the most energy consumption. To reduce energy consumption, they have started to build passive houses, which are well-insulated buildings with minimal thermal bridges and high air density. The heating system must make use of all the heat generated in the building. Given the construction sector's large environmental impact, they want to compensate by building energy efficiently, where passive houses are a step in the right direction as they consume less energy during the management stage.  We humans spend 90% of our time indoors and thus the indoor environment has a major impact on our lives. The physical environment determines how one feels indoors and can contribute to the well-being of those staying in the building.  To investigate how the user experiences, a survey has been conducted in the reference area Pumpkällehagen, which consists of 18 passive houses in Viskafors. The survey aimed to inform the user's experience of the indoor environment and how to remedy any problems. In total, there are 8 survey responses on which the results are based. The users feel that it is too cold in the winter period and too hot in the summer period, and they feel that it is responsive between the rooms and a certain temperature difference in the accommodation. However, the sound and light environment in the accommodation is very good. The problem of it being too cold in winter can be due to leaks in doors and heat recovery being less than 85%. The problem with it being too hot in the summer is due to poor sun shielding and not ventilating the building properly. The users who have received information about how the house should be maintained have a better experience of the indoor environment than compared to those who have not received information. So, this indicates that there is a clear correlation between a good indoor environment and that you have received information about how the accommodation should be maintained.
75

Passiv passivhusaktivitet -kunskapsöversikt över Sveriges passivhusmarknad

Cederlund, Oskar, Josefsson, Filip January 2013 (has links)
No description available.
76

Miljöklassning av en idrottshall i Hjorthagen : En granskning av miljökraven för Miljöbyggnad, BBR 22 och Passivhus / Environmental classification of a sports center in Hjorthagen : A study of the environmental requirements for Miljöbyggnad, BBR 22 and Passivhus

Breding, Sara, Dinaku, Edona January 2017 (has links)
Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd. / Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords:
77

Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader : En jämförande studie av upplevd inomhusmiljö i två miljöcertifierade och två konventionella skolbyggnader

Sundström, Viktoria January 2016 (has links)
The purpose of this report was to find out if there were any differences in how the indoor environment was experienced in environmentally certified school buildings compared with similar conventional buildings. For that two certified school buildings, Vegaskolan in Vännäs and Hedlunda preschool in Umeå was compared with two conventional preschools in Umeå, Solbacken and Skattelden, in terms of how the indoor environment was experienced. This was done using a questionnaire and interviews. The results of the survey showed that Vegaskolan had the lowest percentage among the staff that was bothered by various environmental factors, while Hedlunda preschool had the largest share. Hedlunda also had the highest percentage amongst the staff with health problems. All four buildings surveyed, however, had smaller percentages who were disturbed by noise than preschools in general, and the environmentally certified buildings had an even lower percentage. If this is due to the certification is however difficult to say. Since there were more differences between the two certified buildings, it is difficult to draw general conclusions depending on the building type. Most of the differences showed in this study do not depend on the certification of the buildings, but of other causes. However the environmentally certified buildings are more complex than the conventional buildings, with more things that can go wrong. Therefore it requires more monitoring of the indoor environment after the building is put into use, as well as more information to operators and users in order to prevent adverse health effects, which seems to be the case at Hedlunda.
78

Åtgärder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i Värnamo / Measures for Energy Efficiency at the Refubished Rubber Factory in Värnamo

Palmkvist, Dennis, Bardh, Simon January 2009 (has links)
<p>Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m<sup>2 </sup>stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m<sup>2 </sup><em>A</em><sub>temp</sub> och år samt ett U<sub>m</sub>-värde på högst 0,7 W/m<sup>2</sup> <sup>o</sup>C. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären. </p><p>Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m<sup>2</sup> år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m<sup>2</sup> år. </p><p>Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa. </p><p>Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion. </p><p>Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m<sup>2</sup> år samt U<sub>m</sub> = 0,491 W/m<sup>2</sup> <sup>o</sup>C. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.</p>
79

Klimatförändringarnas inverkan på inneklimat och energianvändning i passivhus / The impact of climate change on indoor climate and energy use in passive houses

Nylander, Joacim, Sandström, Hugo January 2016 (has links)
Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge about how the warming effects of climate change may affect indoor living standards, considering that we are already living with some over-temperatures during the summer time. The specific aim is therefore to show how thermal climate in warm passive houses will be perceived, and how specific energy consumption will be affected, within the near future in southern Sweden. Method: To order to achieve the aim, a specific scenario of future temperatures had to be defined. Official climate data for the year 2050 in Gothenburg was collected and compiled. A certified passive house was theoretically exposed to the expected future climate and indoor temperature as well as energy consumption was calculated. Calculations were made using the energy calculation software BV2 for reference conditions and adaptions of both climate as well as technical solutions for greater thermal comfort. Findings: A climate scenario for Gothenburg during year 2050 illustrates that the average year-temperature increases from +7.7°C to +9.9°C. The largest change can be observed during the winter, with an increase peaking at +2.5 ºC. The results show an increase from 65 to 107 number of days during the year in which the studied passive house has an inadequate indoor temperature, as a consequence of over-temperatures. One method for thermal climate enhancing, using a combination of sun screening and air conditioning powered by solar cells, showed having good impact without considerably affecting the specific energy consumption. Implications: In a passive house without air conditioning, the thermal indoor climate will reach an unacceptable level for the tenants, more often in the year 2050, than during the reference period, due to warmer outside temperatures. The method which has the smallest impact upon the energy consumption is sun screening, while air conditioning is the most effective, but also very energy consuming. In order to optimally conserve the thermal indoor climate without decreasing the free energy during the winter, one should install both sun screening and air conditioning in their passive house. Limitations: The result is applicable on passive houses within climate zone III, but the general conclusions made applies for all passive houses in Sweden. Using different methods of calculating the indoor temperature may result in variable results. Keywords: Climate change, Passive house, Indoor climate, Thermal comfort, Energy consumption
80

Energiberäkningar på unikt lågenergihus : Beräkningar av elenergibehov, tankar kring självförsörjning och frågor om klimatpåverkan / Energy calculations on a unique low-energy-building : Calculations of electric needs, thoughts around self-sufficiency and questions about climate impact

Eklund, Simon January 2019 (has links)
För drygt två år sedan började Laura och Erik Vidje att bygga sitt eget hus i utkanten av Umeå. Det här byggprojektet skulle senare visa sig bli ett unikt och uppmärksammat projekt med många involverade och intresserade parter. Byggprojektet involverade en hel fastighet med bostad, gäststuga, garage, jordkällare och solcellsanläggning, och Laura och Erik skulle själva utföra så mycket av arbetet som gick. Vad som gjorde den här fastigheten unik var valet att utforma den efter kraven för passivhus och samtidigt använda sig av okonventionella och återvinningsbara byggnadsmaterial, bland annat var isoleringsmaterialet tänkt att bestå av halm och golvplattan av återvunnet foamglas. Även konstruktionen skulle bli väldigt genomtänkt, där stora fönster placeras mot söder med ett långt taköverhäng som skyddar mot hög solinstrålning på sommar men optimerar instrålningen på vintern. Väggarnas konstruktion var tänkt att bli nästan en meter tjock för att isolera väl och hela byggnaden klimatskärm skulle bli oerhört tät för att minimera värmeförluster, men den mest påtagligt ovanliga egenskapen med bostaden var att den skulle bli rundformad. I dagsläget har stora delar av fastigheten färdigställts, men innan vissa tekniska installationer utförs ville paret Vidje ta reda på vad fastigheten förväntas ha för behov, främst elenergimässigt och hur den kommer att prestera i förhållande till officiella krav. Detta visade sig endast bli positivt för dem då hela fastigheten uppskattas ha ett elenergibehov motsvarande ungefär 23,1 kWh/m2 och år vilket nästan är två tredjedelar av schablonvärdet för endast hushållsenergin. Även BBR-kravet för primärenergital visade sig ligga mer än dubbelt så högt som fastighetens beräknade primärenergital, vilket bevisar den högt planerade kvalitén och hur genomtänkt byggprojektet är. Det fanns även ett intresse att ta reda på vad det finns för nya tekniker inom hållbara hushåll och om dessa kommer att vara möjliga att implementera i deras hushåll. Bland annat var solcellerna kombinerade med ett hemmabatteri en viktig fråga för paret Vidje. De vill kunna använda så mycket av deras egna producerade solel som möjligt. Vad det här arbetet kom fram till var att den inplanerade solcellsanläggningen på 5 kWp (kilowattpeak) skulle lyckas täcka ca 70% av fastighetens årliga elbehov men att inte mer än max hälften av den producerade solelen skulle kunna användas av dem själva. Resten skulle säljas ut på elnätet eller sparas i ett eventuellt hemmabatteri. Vad som blev uppenbart efter batteriets lönsamhetsberäkningar var att med dagens elpriser kommer det alltid vara mer ekonomiskt lönsamt att sälja solcellernas överskottsel ut på nätet. Ekonomisk lönsamhet var ett återkommande tema, inte minst för just solcellerna och hemmabatteriet. För solcellerna låg fokuset på om det skulle bli mer lönsamt att hyra anläggningen eller att köpa den. I slutändan visade det sig inte vara en oerhörd ekonomisk skillnad mellan de två alternativ utan den avgörande aspekten kommer antagligen att vara bekvämligheten av att genomföra edera alternativ. 3 Solcellerna visade sig täcka en stor del av detta arbete då man även ville ta reda på hur stort klimatavtryck den planerade anläggningen kommer att ha jämfört med alternativet att använda elektricitet från Umeå Energis elnät. Resultatet från denna undersökning var nog det mest överraskande av alla resultat. På grund av att en stor del av världens solceller tillverkas i länder med höga växthusgasutsläpp samt kräver mycket energi för att tillverkas så innebär det att solcellers klimatavtryck är det högsta bland förnybara energikällor. Då Umeå Energi har övergått till 100% förnybar elproduktion med andra energislag än solkraft, visade det sig att under solcellernas livstid på 25 år skulle solcellsanläggningens klimatavtryck vara mer än dubbelt så högt än om elen hade tagits från nätet. Paret Vidje ville också veta mer om nyutvecklade energirelaterade tekniker, däribland V2G, självförsörjande hushåll, vätgaslagring, likströmsnät och elbilsladdning, för att kunna avgöra om någon av dessa kommer vara möjliga att integrera med deras fastighet inom en snar framtid. V2G, Vehicle-to-Grid, är fortfarande för outvecklat för att det skall vara möjligt för en privatperson att kunna använda sig av det. Självförsörjning är helt klart möjligt i dagsläget, men den enda väl fungerande metoden verkar vara vätgaslagring och det är fortfarande en teknik som är oetablerad på marknaden och därmed även väldigt dyr. Att ställa om sitt hushåll till ett likströmsnät är en intressant trend som en del kunniga personer har börjat göra de senaste åren, men det verkar dock vara just det, någonting som endast en kunnig och intresserad person i området kan klara av att genomföra i dagsläget. Det finns ingen etablerad teknik för att enkelt kunna ställa om ett hushåll till att använda likström i sina vägguttag. Eftersom paret Vidje planerar att införskaffa en elbil så var de väldigt nyfikna angående hur det kan gå till att ladda sin elbil hemma. Den mest kritiska frågan var om en laddbox var ett krav. Vad arbetet kom fram till var väldigt enkelt, laddbox är tekniskt sett inget krav, men att använda ett vanligt 230 V vägguttag som standard är en dålig och nästintill farlig metod. Det är dessutom en oerhört ineffektiv metod då vägguttag avger väldigt låga effekter och därmed skulle innebära ohållbart långa laddningstider. En laddbox på 11 kW verkar vara det bästa alternativet just nu för att ladda en elbil i hemmet. Snabbladdare på över 22 kW finns tillgängliga men är mer kostsamma och tillför endast kortare laddtid som egentligen inte är nödvändig för de flesta hushåll. / About two years ago Laura and Erik Vidje began building their very own home just outside the city of Umeå. This building project would later turn out to become a unique and well noticed project with many involved and interested parties. The building project involved an entire estate with a residence, guest house, cold storage cellar and a PV (photovoltaic) system, and Laura and Erik were planning on doing as work as possible by themselves. What made this estate so unique was the choice of designing it according to the passive house requirements and at the same time be using unconventional and recyclable building materials, among other things was that the isolating material was going to be entirely made up of straw and the base plate would be made of recycled foam glass. The construction was going to be very well thought through, with large window facing south and a long roof overhang that will protect against insolation during summer but optimizes the insolation during winter. The walls would be built almost one meter thick to make great isolation and the entire building envelope were going to be extremely dense to minimize heat loss, but the most obvious unique attribute about the residence were going to be its round shape. By today the estate is nearly finished, but before a few technical instalments is executed the Vidje couple wanted to know what energy related needs the estate will have and how it will perform relative to official requirements. This specifically turned out to be only positive for them because the estate is now estimated to have a total need of electricity at about 23,1 kWh/m2 Atemp and year, which is almost one third lower than the standard value only for household energy. Also, the BBR-requirement for EPpet (primärenergital) turned out to be more than twice as high as the actual EPpet for the estate, which proves how well thought out the building project is and its high quality. In addition to this there were an interest in learning about knew technologies within sustainable housing and whether it was possible to implement these to their home. An important question to the Vidje couple was the possibilities regarding the PV system combined with a battery storage system. They would want to use as much of their own solar electricity as possible. What this project found out was that the 5 kWp (kilowattpeak) PV system would be able to cover around 70% of the estates yearly electricity needs, but that they would only be able to personally use no more than half of all that produced electricity. The rest would have to be sold and transferred out on the grid or possibly be saved in a battery storage unit. What became obvious while calculating the profitability of a battery storage system was that, with today’s electricity pricing, to sell the surplus PV production out on the grid will always be the most economically profitable option. Economic profitability was a reoccurring theme, especially for the PV- and battery storage system. Most of the focus regarding the PV system was between the options of renting it or buying it. In the end it turned out not to be a very significant difference 5 between the two options, the most decisive aspect when choosing will most likely be the difference of overall comfortability between the two. Analysing the PV system became a larger part of this project than expected when another request was to figure out how big of a climate impact the system would have compared to if the same amount of electricity was used from Umeå Energis grid. This analysis came up with probably one of the most interesting results of this entire project. Because PV panels require a lot of energy to produce and a large proportion of all panels in the world are produced in countries with a high carbon footprint, it means that PV systems has one of the worst climate impacts of all renewable energy sources. According to Umeå Energi 100% of their electricity are produced from renewable sources where solar power is not one of them. Because of this it turned out that during the 25-year lifespan of the PV system it would have more than twice the climate impact rather than if the electricity came from the power grid. The Vidje couple also wanted to know more about newly developed technologies related to energy, among things like V2G, self-sustaining homes, hydrogen energy storage, direct current grids and electric vehicle charging, to be able to establish whether any of these would be possible to integrate with their home in the near future. V2G, Vehicle-to- Grid, is still very much under development and therefore are not available for any person to use. Self-sustainability is definitely possible with today’s standards, but the only method that seems to work well enough is hydrogen energy storage which is still not very well established on the market and therefore also very expensive. Readjusting your home to work with a direct current grid is an interesting trend that some knowledgeable people have been doing lately, but it seems to be just that, something only a person who is interested and knowledgeable in the area are capable to perform at this stage. There are now established technique for easily changing your home to be able to run on direct current. Because the Vidje couple are planning on getting an electric car it made them curious about what options there were to be able to charge it at home. The most critical question was if a charging box is a requirement or not. The answer is pretty simple, a charging box is technically not a requirement, but using a 230 V power outlet as standard is a very bad and sometimes even considered as dangerous. It is also a very inefficient method because regular outlets can only put out a relatively low power charge and therefore would mean unreasonably long charging times. An 11 kW charger box seems to be the best option right now be able to charge your electric car at home. Quick chargers above 22 kW to exist but are usually expensive and only lowers the charging time a little bit which for most households are quite unnecessary.

Page generated in 0.0518 seconds