Uppvärmning av bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige. Energieffektiva byggnader som exempelvis passivhus bidrar till att sänka energianvändningen. Det nya bostadsområdet Vikaholm i Växjö kommun strävar efter en långsiktig och hållbar utveckling, där byggandet av passivhus uppmuntras. För att säkerställa att passivhus byggts krävs en verifieringsmetod som garanterar att villkoren i kravspecifikationen FEBY12 följts. Syftet med denna studie är att föreslå en metod för verifiering av passivhus för Växjö kommun. Om metoden fungerar väl kan även andra kommuner nyttja metoden i framtiden.

Energy issues are constantly increasing attention in today's society. People's impact on Earth isentered in more contexts. Many discussions are about how the entire social structure needs to bestreamlined in order to achieve sustainability. The residential and service sector accounts for 39 % oftoday's total energy consumption in Sweden and the increasing electricity prices have made buyersmore interested in energy issues.There are many buildings in need of refurbishment today, including all the apartments that werebuilt in the 1970s to reduce the housing shortage at the time. 650 000 apartments of one millionapartments were built during the so-called the one million program and is currently in need ofrefurbishment. The opportunity for energy efficiency of these at the refurbishment is great. Due tothe scale of these dwellings all Sweden's energy consumption would be reduced when theseapartments are energy efficient. We have therefore chosen to study a building that was built overthe one million program and investigated the possibility of converting it into a passive house. Wehave studied solutions to insulate the buildings envelope to reduce heat transmission, andinstallation solutions for heat recovery of ventilation air. This is done to the building so it can beclassified as a passive house.The building which has been studied in this report is an 8 storey building built in the 1970s inÖsterängsområdet in Kristianstad. The building is in need of refurbishment and the energyconsumption is in the current situation 209 kWh/m2/year compared with passive house requirementof 50 kWh/m2, year. Passive house is a term used for buildings with no conventional heating system.The building is heated by the heat generated from the people and home appliances in the building.The concept is based on minimizing the energy consumption in a building.The methods used for gathering information for this thesis were: literature review of books, reports,dissertations and the Internet. Conversations with knowledgeable people within their area ofexpertise have also been made to clarify some issues that have arisen during the process of thesis.Energy calculations were made in the calculation program Isover 3 to apply the passive houseconcept in the building in Kristianstad.The conclusion from the work is that it is possible to refurbish a non-energy efficient building tobecome an energy-efficient passive hose. The greatest difference in the energy calculations isreached when the ventilation system is changed from an exhaust system to a supply and exhaustheat exchanger. The efficiency of heat recycling from exhaust air is an important part of the buildingto reach the passive house standard.

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

År 2017 stod sektorn bostäder och service för 39 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Det behövs en minskad energianvändning och en energitillförsel med låg miljöpåverkan för att klara miljökvalitetsmålen på längre sikt. Energi för uppvärmning av lokaler och byggnader står för 74% av den totala energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Passivhus är en byggnad som är mer isolerad och tätare än en vanlig byggnad. Kraven är höga på material, konstruktion och genomförande för att uppnå så låg energianvändning som möjligt. Syftet med detta projekt är att studera förändringar i BBR28:s nya nybyggnadskrav och kraven för certifiering av passivhus FEBY18 samt att undersöka hur BBR:s och FEBY:s nya krav påverkar passivhus i fråga om kostnaden vid ett respektive två plan och olika typer av vanliga värmekällor. Målet är att beräkna och jämföra bygg- och uppvärmningskostnader för referensvillor som uppnår BBR:s nybyggnadskrav respektive villor som uppnår FEBY:s nya passivhuskrav. Villorna kommer också jämföras mellan fjärrvärme respektive luft/vattenvärmepump som uppvärmningskälla samt skillnaderna mellan en- respektive tvåplansvilla. För att beräkna lönsamheten på passivhus kommer det att utföras tre olika fall mellan konventionella hus och passivhus. Fallen är en enplansvilla, en tvåplansvilla som båda uppvärms med fjärrvärme och en enplansvilla med luft/vattenvärmepump. De tre fallen anpassas till att klara både BBR:s krav och FEBY:s krav för att få fram hur mycket kostnaden skiljer mellan konventionella hus och passivhus. VIP-Energy kommer användas för att beräkna energiförbrukningskostnaderna på de olika fallen. Sedan används Bidcon för att beräkna material- och arbetskostnaderna. Det kommer utföras en LCC-kalkyl för att få fram hur lönsamt det är att bygga passivhus jämfört med konventionella hus. När det gäller lönsamheten på passivhus så har BBR:s och FEBY:s nya krav inte påverkat mycket förutom FEBY:s nya krav för ej eluppvärmda byggnader där lönsamheten minskar. Då FEBY-kraven inte förändrats mycket för eluppvärmda byggnader kan man säga att certifieringen inte heller har det men för ej eluppvärmda så har certifieringen blivit lättare. Enligt studien var det lättare att nå kraven med en byggnad som var elvärmd för både BBR och FEBY. FEBY-villan och BBR-villan kom långt under kraven när de hade värmepump som uppvärmningssätt. Studien visade också att en enplansvilla och tvåplansvilla inte skilde mycket gällande energivärden och gör det därför inte lättare att bygga verken passivhus eller konventionella hus. Dock blir det lite billigare att bygga passivhus med två plan.

Sveriges fastighetsbestånd står idag för ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen i landet. Många äldre byggnader och i synnerhet de som uppfördes under miljonprogrammets tidsepok håller på att nå sin tekniska livslängd. Därför är marknaden i behov av tidseffektiva renoveringsmetoder. För att göra landets fastighetsbestånd mer energieffektivt och därmed möta EU:s 2020 mål står Sverige inför stora renoveringsarbeten. Bristen på kompetens och konkurrens inom fastighetsbranschen för ekologiskt byggande har resulterat i en avsaknad av metoder och renoveringstekniker.Utifrån ett nyligen avslutat renoveringsarbete med prefabricerade passivhusfasader så studeras och analyseras projektet i denna uppsats. Studien är avgränsad till tre huvudområden som innefattar tidsbesparing, energiprestanda samt innemiljö. Vid insamling av data används både kvalitativa och kvantitativa verktyg. En litteraturstudie efterföljs av två intervjuer med ledande personer inom projektet samt en avslutande enkätundersökning. För att ta ett bredare perspektiv presenteras en jämförelse med en liknande ombyggnation av fastigheter inom miljon-programmet för att skapa bättre underlag för en analyseringsgrund.Resultatet visar att det genomförda projektet i Alingsås har en positiv inverkan på de tre undersökningsområdena. Det framkommer att byggtiderna med prefabricerade passivhus-fasader förkortas markant till skillnad från en prefabricerad ordinär betonggjuten fasad. Eftersom materialet väger mindre och är enklare att montera så sjunker byggtiderna totalt med ungefär fyra veckor. Energieffektiviseringen med passivhusfasaderna blir positiv och efter renoveringarna uppmäts en förbättrad energiprestanda på 77 procent. Energieffektiviseringen har således en mindre inverkan på miljön och ligger därmed i linje för en minskad nationell energiförbrukning med avsikt att möta EU:s 2020 mål.Med hjälp av enkätundersökningen så fastställs att hyresgästerna, efter renoveringen, är nöjda med innemiljön i sina bostäder. Efter att alla svaren sammanställts går det att utläsa en positiv bild av den allmänna synen gällande innemiljön. 87,5 procent av hyresgästerna uppger att de är nöjda med klimatet. Den tidsmässiga vinsten, energiförbättringarna och ett bra inneklimat kan anses väga tungt för att rekommendera andra företag i branschen att framöver tillämpa och utveckla liknande renoveringstekniker. / The real estate stock in Sweden currently accounts for about one third of the total energy consumption in the country. Many older buildings, especially those built during the Million Program, are reaching their technical lifespan. Therefore, the market is in need of time-efficient renovation methods. In order to make the country's real estate stock more energy efficient and to reach the EU 2020 targets, Sweden will be in need of major renovations. The lack of skills and competition in the real estate industry for ecological construction has resulted in a lack of methods and renovation techniques.In this essay, the authors study and analyze a recently completed renovation with prefabricated passive housing facades. The study focuses on three main areas: timesaving, energy performance and indoor environment. In order to achieve the purpose of the study, qualitative and quantitative methods are used when collecting the empirical material. The study is based on a literature study followed by two interviews with leading persons within the project and a final survey. For a wider perspective, a comparison with a similar rebuilding of properties built during the Million Program is made to provide better basis for analysis.The result shows that the completed project in Brogården has a positive impact on the three research areas. It appears that the construction time with prefabricated passive housing facades sharply shortens in comparison to the prefabricated ordinary concrete facades. Because the material weighs less and is easier to assemble, the construction time drops in total with about four weeks. Energy efficiency with passive housing facades will be positive and after renovations, an improved energy performance of 77 percent is measured. Energy efficiency has a lesser impact on the environment, in line with reduced national energy consumption with the intention to reach the EU 2020 targets.The survey shows that the tenants after the renovation are satisfied with the indoor environment in their homes. When all the answers are compiled, it is possible to read a positive picture of the general view of the indoor environment. 87.5 percent of the tenants state that they are happy with the climate. The authors consider that the drop in assembling time, energy improvements and a good indoor climate do weigh heavily to recommend other companies in the industry to apply and develop similar renovation technologies in the future.

The Passive House as a type of energy-efficient and cost-efficiency housing, has been implemented widely around the world, and made great contribution to energy saving and environment protection. Although the Passive House requires higher investment in early stage compared to conventional houses, it has many benefits including improving indoor climate and saving energy consumption. However, the development of Passive House in China has been slow due to the lack of information regarding the extra investment and benefits. To provide a clear insight on how the extra investment and benefits of the Passive House balance each other, this study establishes an evaluation model to identify and calculate the additional costs through the life cycle of the Passive House. With the cost and benefit calculated, we can also analysis the payback period to see how many years it takes to recover the extra investment. After the model is established, we evaluated a representative Passive House in Hebei, China. The result showed that the benefits of the extra investment outweigh the additional costs, and the payback period is approximately 12 years, which is acceptable for housing projects. The evaluation model not only provides the developers and consumers a tool to understand the costs and benefits, but also illustrate the economic feasibility of Passive House in China. / Passivhuset som en typ av energieffektiva och kostnadseffektiva bostäder har implementerats i hela världen och har bidragit stort till energibesparing och miljöskydd. Även om Passive House kräver högre investeringar i ett tidigt skede jämfört med konventionella hus, har det många fördelar inklusive att förbättra inomhusklimatet och spara energiförbrukning. Utvecklingen av Passive House i Kina har dock varit långsam på grund av bristen på information om extra investeringar och fördelar. För att ge en tydlig insikt om hur de extra investeringarna och fördelarna med Passive House balanserar varandra skapar denna studie en utvärderingsmodell för att identifiera och beräkna extrakostnaderna genom passivhusets livscykel. Med beräknad kostnad och nytta kan vi också analysera återbetalningsperioden för att se hur många år det tar att återfå den extra investeringen. Efter att modellen har upprättats utvärderade vi ett representativt passivhus i Hebei, Kina. Resultatet visade att fördelarna med extrainvesteringar uppväger extrakostnaderna och återbetalningsperioden är cirka 12 år, vilket är acceptabelt för bostadsprojekt. Utvärderingsmodellen ger inte bara utvecklarna och konsumenterna ett verktyg för att förstå kostnaderna och fördelarna utan illustrerar också den ekonomiska genomförbarheten hos Passive House i Kina.

Byggbranschen ställs nu inför en stor förändring. EU-kommissionen har bestämt att det ska byggas nära-noll energibyggnader från och med 31 december 2020. Boverket har försökt anpassa reglerna utifrån svenskt byggande och försökt årligen sätta hårdare krav gällande energihushållning. Ett sätt att minska energianvändningen är genom att bygga passivhus. Byggherrar är de som beställer byggnader och bestämmer i hög grad byggkonstruktionen av sina byggnader. Efter hårdare energikrav från myndigheterna behöver byggherrarna reda ut alternativ som kan gynna dem i framtiden både ekonomiskt och miljömässigt. Ekonomin och kostnader, men nu även miljöpåverkan, har stor påverkan för val av byggnad. Passivhus är en byggnad som visat sig ha lägre livscykelkostnader och lägre energianvändning jämfört med konventionella hus. Det genomfördes en enkätundersökning där målet var att ta reda på vad byggherrarna tänker och gör vid nyproduktion, andelen producerade typer av byggnader och organisationernas preferenser gällande nyproducerade byggnader. I enkätundersökningen har det ingått byggherrar som arbetade i kommunala lokalförvaltningar, allmännyttiga bostadsbolag, privata, regionala och statliga fastighetsbolag. Majoriteten av respondenterna för de olika byggherrarna anser att sina organisationer föredrar en högre produktionskostnad som medför lägre driftkostnader. De byggherrar som inte bygger passivhus (80 %) förklarar att det är bland annat på grund av höga nybyggnadskostnader, ny och ovan teknik och höga krav på byggnaden. Men en stor del av dessa organisationer kan tänka sig bygga passivhus i framtiden. Passivhus är dyrare att uppföra men har lägre driftkostnader och har i en stor majoritet av fall lägre livscykelkostnader. Genom lägre energianvändning och certifierat passivhus, är konceptet även bättre miljömässigt än för konventionella hus. Byggherrarna väljer dock att mest uppföra konventionella hus. Det används livscykelanalys i hög grad, som beräknar en byggnads totala miljöpåverkan. Verktyget leder dock mer till att alternativet ”typ av miljöcertifierad byggnad” väljs före passivhus. Svaren på enkätfrågorna skulle gynna nyproduktion av passivhus då de flesta byggherrarna har en hög prioritering av både miljöpåverkan och livscykelkostnader. Passivhus är dock minst lika komplicerad och omfattande att bygga än konventionella hus och de flesta byggherreorganisationerna ger en rad olika orsaker till att de inte bygger passivhus. Beställare av färdiga passivhusprojekt har dock haft positiva kommentarer om sina passivhus. / The construction industry is now facing a major change. The European commission has decided that near-zero buildings will be built from 31 December 2020 onwards. Boverket has tried to adapt the rules based on Swedish construction and has annually tried to set stricter requirements regarding energy management. One way to reduce energy use is by building passive houses. Building customers are those who order buildings and largely determine the construction design of their buildings. Following stricter requirements from the authorities, building customers need to sort out alternatives that can benefit them in the future, both economically and environmentally. The economy and costs, but now also the environmental impact, have a major impact on the choice of building. A survey was conducted where the purpose was to find out what the building customers think and do in construction of new buildings, the proportion of types of buildings produced and the organizations preferences regarding new buildings. The survey included building-customers that worked in municipal local administrations, public housing companies, private- and state real estate companies and in the region. Most of the respondents for the various building customers believe that their organization prefer a higher production cost which entails lower operating costs. The building customers who do not build passive houses (80%) explain that this is partly due to high production costs, new technology and high demands on the building. But a large amount of these organizations can imagine building passive houses in the future. Passive houses are more expensive to build but have lower operating costs and in a large majority of cases also lower life cycle costs. Through lower energy consumption and certified passive houses, the concept is also better environmentally than for conventional houses. Life cycle analysis is used to a great extent, which calculates a building’s total environmental impact. However, the tool leads more to the option “type of environmentally certified building” being chosen before passive houses. Building customers’ answers to the questions do not show up in the buildings that are erected. The answer alternatives seem to favor new construction of passive houses. However, passive houses are at least as complicated and extensive to build as conventional buildings and most of the building customers organizations give several different reasons of why passive houses are not built. Clients of completed passive house projects have, however, had positive comments about their passive houses.

Over the past 150 years Sweden's average temperature has gradually increased, which has led to worrying changes in ecosystems and people's livelihoods. To counteract the increase in temperature, the Swedish government has established environmental and energy targets, which entail requirements that homes must reduce their energy use by 50% by 2050 and that Sweden must not contribute with a net zero emission of greenhouse gases until 2045. In 1995, energy use in the household sector accounted for 25% of Sweden's total energy use, and in 2019 the household sector accounted for 22%. Despite a downward trend, more measures should be taken to achieve Sweden's environmental goals by 2050, an alternative are small-scale and energy-efficient homes that follow the passive house and zero energy house models, which contributes to Sweden's energy use and greenhouse gas emissions into the atmosphere. Based on the environmental goals, simulations have been drawn up for how apartments located in Karlstad are to be designed to be more energy efficient during a year according to the passive house model where parameters for the home's climate shell include, solar radiation through windows, heating alternatives, domestic hot water consumption, ventilation systems and internal heating. Based on simulations, the dwellings' energy use has been calculated via an energy prime number expressed in                      from the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations which, in addition to the dwelling's parameters, consider geographical location and primary energy. The simulations resulted in an energy use for energy-efficient apartments between 58    and 17   , which meant a reduction based on the National Board of Housing, Building and Planning's recommendations for energy prime numbers for apartment buildings of 75   , and reduced energy use with 46–88% compared with the average energy use in apartment buildings in 2019. The largest measure of energy use is heat recovery in the ventilation system and heating alternatives to counteract transmissions via the climate shell. Thus, the environmental goal of a reduction in the housing sector by 50% is considered possible until 2050 if the right measures are implemented while a reduced energy use contributes to a reduced emission of greenhouse gases into the atmosphere.

I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för nära en femtedel av koldioxidutsläppen och en tredjedel av energianvändningen varav en stor del kommer från uppvärmning av byggnader. Ett tillvägagångssätt för att minska energibehovet i bostäder är genom krav på energieffektivitet. Där spelar isoleringsmaterial stor roll för att minska värmeförlusterna i byggnaden. Ett problem med för tjock isolering är att isoleringsmaterialen i sig har viss kvantifierbar miljöpåverkan. I denna studie bestäms livscykelpåverkan från olika isoleringsmaterial med avseende på primärenergianvändning, växthuspotential, kostnad samt övrig miljöpåverkan. Studien undersöker även hur tjockleken av olika isoleringsmaterial påverkar driftenergin i byggnaden Backåkra 2, belägen i centrala Stockholm. Syftet är att bestämma den optimala tjockleken för varje isoleringsmaterial i byggnaden med avseende att minimera primärenergianvändningen, växthuspotentialen samt kostnaderna under en tidsperiod på 50 år. Övrig miljöpåverkan fastställs även. Materialen som utvärderats är glasull, cellulosaisolering, polyuretan/polyisocyanurat, vakuumisolering, aerogel, grafitcellplast, samt fenolbaserad isolering. Två olika avfallsscenarier implementeras varav ett scenario har hög materialåtervinning och ett annat har hög energiåtervinning. I en känslighetsanalys studeras inverkan av primärenergifaktorn, isoleringsmaterialens livslängd, koldioxidfaktorn, U-värden i byggnadens fönster samt andra värden för livscykelpåverkan. Resultaten visar att vald tjocklek av isoleringsmaterial i byggnaden i dag ligger nära den optimala tjockleken med avseende på minimal primärenergianvändning. Om isoleringsmaterialet har lägre koldioxidutsläpp under sin livscykel hamnar tjockleken i dagsläget nära den optimala tjockleken med avseende att minimera växthuspotentialen. Materialet aerogel har högst värden i alla påverkanskategorier i båda avfallsscenarierna. Lägst primärenergianvändning har vakuum- och cellulosaisolering vid optimala tjockleka på . Cellulosaisolering ger även upphov till lägst växthuspotential medan grafitcellplast har lägst kostnad för de optimala tjocklekarna i båda avfallsscenarier. Hög material-återvinningsgrad ger upphov till tjockare isolering och högre värden för påverkansfaktorerna. En hög energiåtervinningsgrad leder däremot till tunnare isolering och lägre värden. Att optimera isoleringsmaterialens tjocklek utifrån alla tre kriterier (primärenergianvändning, växthuspotential och kostnad) kan innebära svårigheter eftersom skillnaden mellan optimala tjocklekar är stor. Resultatet är känsligast för förändringar av livslängden och denna bör utvärderas noggrannare i framtida studier för att i högre utsträckning likna den verkliga byggnaden. Framtida studier kan även kretsa kring mer generell tillämpning av liknande analys för olika typer av byggnader i olika geografiska regioner. I vissa typer av byggnader är isoleringsmaterialens påverkan gällande primärenergianvändning och växthuspotential i förhållande till den totala byggnaden signifikant. I sådana fall har optimering av isoleringstjocklek stor betydelse för byggnadens totala prestanda och kan bidra till att minska byggnadens miljöpåverkan. Avslutningsvis kan denna studie bidra till en minskning av primärenergianvändningen, miljöpåverkan och kostnaderna i en energieffektiv byggnad. Därmed erhålls ett hållbarhetsperspektiv under hela livscykeln. / In Sweden, the construction and real estate sector accounts for approximately one fifth of the carbon dioxide emissions and one third of the total energy use, mainly due to heating. In order to reduce both energy requirement and environmental impact, energy efficient measures are of great importance. Insulation materials play a major role in reducing heat losses. However, manufacturing of insulation materials is an energy-intensive process with impact on the environment. In this study, the life cycle impact of seven different insulation materials was determined. The study considers the energy efficient building “Backåkra 2” in Sweden, planned to be completed next year, as a case study for evaluating lifecycle environmental and economic performances. It is investigated how the operating energy in “Backåkra 2” is affected by the choice of different insulation materials and their thicknesses. The optimal thickness of each insulation material in the building was determined in order to minimize primary energy use, global warming potential and cost over a period of 50 years. For the determined thicknesses, other environmental impacts were also investigated. The evaluated insulation materials are glass wool, cellulose insulation, polyuretan/polyisocyanurat, vacuum insulation, aerogel, graphite foam insulation, and phenolic based insulation. In the lifecycle analysis, two different waste scenarios are also implemented, of which one has high material recycling and the other has high energy recovery. A sensitivity analysis examines the impact of the primary energy factor, the lifespan of the insulation materials, the carbon dioxide factor, the U-values in the building's windows and other values for the life cycle impact. The results show that the selected thickness of insulation material in the building today of 19 cm is close to the optimal thickness with respect to minimal primary energy use. If the insulation material has lower carbon dioxide emissions during its lifecycle, the thickness is at present close to the optimal thickness in terms of minimizing the global warming potential. Aerogel has the highest values in all impact categories in both waste scenarios. Vacuum insulation will achieve the lowest primary energy use at its optimal thicknesses of 11,26 cm for waste scenario 0 while cellulose will achieve the lowest primary energy use of all materials at a thickness of 64,5 cm for waste scenario 50. Cellulose insulation also has the lowest global warming potential, while graphite foam insulation has the lowest cost for the optimal thicknesses in both waste scenarios. Higher material recovery rates give optimum at larger thicknesses, while high energy recovery rates lead to thinner insulation thickness. Optimizing the thickness of insulation materials based on all three criteria (primary energy use, global warming potential and cost) can cause difficulties due to a high difference in results. The result in the analysis is sensitive to changes in lifespan, and this should be more carefully evaluated in future studies to resemble the real building. Future studies can also revolve around more general application of similar analysis for different types of buildings in different geographic regions. In some types of buildings, the impact of insulation materials on primary energy use and global warming potential compared to the total building is significant. In such cases, optimization of insulation thickness has a significant impact on the overall performance and can reduce the environmental impact generated by the building. In conclusion, this study can contribute to a reduction of the primary energy use, the environmental impact and the costs in an energy efficient building throughout the whole life cycle.

Samhället idag ställer ständigt hårdare krav på mer energieffektivt byggande. Ju lägre energianvändning en byggnad har desto mindre är dess klimatpåverkan. I och med detta blir det allt vanligare att miljöklassa byggnader samt designa dem för att uppfylla olika byggnadskrav för så kallade lågenergihus. Dock är det fortfarande dyrt att bygga lågenergihus. För att spara in på installationskostnaderna under produktionen är det vanligt att kombinera uppvärmnings- och ventilationssystem med ett så kallat luftburet värmesystem. Många hävdar att dessa system kan bibehålla ett gott inomhusklimat för brukarna samtidigt som det är billig att bygga och håller låg energianvändning. Denna rapport syftar till att utvärdera hur väl luftburen värme presterar med avseende på energianvändning och inomhusklimat jämfört med andra uppvärmningssystem. Gott inomhusklimat innefattar många saker där några av de främsta är god luftkvalité och termisk komfort. För att jämföra systemen har ett flerbostadshus i Stockholmsområdet modellerats och simulerats i programmet IDA ICE. Utöver simuleringarna utförs en screening där artiklar om lågenergihus och luftburna värmesystem sammanställs. Denna sammanställning syftar till att från flera håll belysa vad branschen säger om ämnet och vad som är aktuellt idag. Studien har visat att det blir allt mer vanligt att bygga lågenergihus i Sverige. Däremot är det inte alltid den bästa lösningen. Även om luftburna värmesystem kan fungera bra i teorin blir det sällan så i verkligheten då systemen kräver mycket underhåll och insikt från samtliga parter. Efter granskning av simuleringarna visar de att det luftburna värmesystemets energianvändning är likvärdigt det med FTX-system och radiatorer. Samtidigt har systemen frånluft med radiatorer och frånluft med golvvärme betydligt sämre energianvändning. På liknande sätt kan vi se att systemen FTX-ventilation med radiatorer och frånluft med golvvärme har bra inomhusklimat. Dock visar resultaten att frånluftsystemet med radiatorer och främst det luftburna värmesystemet ger sämre inomhusklimat än övriga system. Även om luftburna värmesystem kan ha lägre installationskostnader tyder dessa resultat på att luftburna värmesystem är energieffektiva på bekostnad av inomhusklimatet. Förutom jämförelsen av de fyra systemen simuleras även det luftburna värmesystemet i ett hus designat att uppfylla passivhuskrav enligt FEBY. Dessa resultat visar att energianvändningen sjunker än mer, men att den termiska komforten och inomhusklimatet inte förbättrats nämnvärt. Sammanfattningsvis har denna studie visat att luftburen värme kan sänka energianvändningen jämfört med andra vattenburna uppvärmningssystem. Dock sker detta på bekostnad av inomhusklimatet. Detta bör belysas ytterligare och tas mer hänsyn till vid val av uppvärmningssystem för lågenergihus. / Our society today is demanding more and more energy efficient construction of buildings. The lower the energy consumption of a build is, the less environmental impact it has. Because of this it is getting increasingly common to design buildings to meet the standard of environmental classification systems and low-energy requirements. Unfortunately it is still expensive to construct low-energy buildings. To save money, many designers are combining the heating- and ventilationsystem through so called ventilation heating systems. It is believed by many that these systems can maintain a good indoor climate for the users and still be cheap to construct and run. The goal of this study is to evaluate how well ventilation heating systems can perform with respect to energy use and indoor climate, compared to other systems. A good indoor climate consists of many things were some of the foremost are air quality and thermal comfort. To compare the different systems an apartment building in Stockholm has been modeled and simulated in the software IDA ICE. More than the simulations, a screening has been put together with the aim to evaluate how the industry views low-energy buildings and ventilation heating systems today. This study shows that it is getting more and more common to construct low-energy buildings in Sweden. That being said, it is not always the best solution. Although ventilation heating systems can perform well in theory, reality shows that's not usually the case due to exceeding maintenance and insight from all parties. After evaluating the simulations, the results indicate that the energy consumption of the ventilation heating system and the HVAC-system with radiators is almost equally good. At the same time the exhaust ventilation system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating has considerably worse energy consumption. We can also see that the HVAC-system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating provides a good indoor climate. Unfortunately the results show that the exhaust ventilation system with radiators and mainly the ventilation heating system provides worse indoor climate than the other systems. Even though the ventilation heating system can lower the installation costs during construction, these results indicate that the system provides a low energy use at the expense of the indoor climate. In addition to the four simulated heating systems, the ventilation heating system was simulated for a building designed to pass the low-energy building requirements according to FEBY. These results show that the energy consumption can be reduced even further while it has no significant improvement on the indoor climate. To summarize, this study has shown that ventilation heating systems can reduce the energy consumption in comparison with other heating systems. Unfortunately is this done at the expense of the indoor climate. This should be highlighted further while choosing heating system in low-energy buildings.