Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic autoimmune disease. About 10 % of the world's population is estimated to suffer from diabetes mellitus type 1, which is estimated at around 8.75 million people. Diabetes mellitus type 1 is a self-care disease that requires the person to take a great deal of self-care responsibility every day. The nurse needs to understand how patients experience living with diabetes mellitus type 1 to provide good, adequate care and training in self-care management. Aim: The aim of the study was to describe adult’s experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature study based on a qualitative method where eleven articles were analyzed with Friberg's five-step model. Results: In the results there was different aspects that was brought to attention, both positive and negative that influence the life of someone living with diabetes mellitus type 1. The analyze resulted in three main themes; “The surroundings influence on DMT1”, “Anxiety for the future”, “An ocean of challenges” and six sub-themes. Conclusion: There is multiple factors that affect adult’s lives when living with DMT1. To be able to offer people with diabetes mellitus type 1 good care, it is necessary for the nurse to work with person-centered care, develop their knowledge and listen to each person's unique story. / Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Studiens resultat kom fram till att det finns en påverkan från omgivningen, en oro för framtiden och flera utmaningar med att leva diabetes mellitus typ 1 (DMT1). Stöd kunde erhållas från olika grupper; familj och vänner, nätbaserade stödgrupper och sjukvården. Det stöd som erbjöds av omgivningen upplevdes oftast som positiv, dock fanns upplevelser av att stödet brast och att personer med DMT1 inte blev lyssnade på. Det var inte bara stöd som kunde upplevas negativt. Personer med DMT1 upplevde en kamp för att leva ett normalt liv. De ville inte identifiera sig som sin sjukdom, de ville vara en person med en sjukdom. Sjukdomen var en del av livet som krävde en egenvårdshantering för att förebygga komplikationer. Personer med DMT1 upplevde en stark oro i samband med rädslan för komplikationer. Rädslan kunde även användas som en motivation till god hantering av DMT1. Hanteringen DMT1 var en balansgång mellan livet och sjukdomen. Jobb kunde bli påverkat av sjukdomen där en anställning inte var helt självklar. Det uppkom känslor av skuld och skam kring egenvårdshanteringen öppet i samhället. Därav valde personer med DMT1 att göra egenvård privat för att inte möta samhällets uppfattningar och normer om sjukdomen. Det var aldrig någon paus i sjukdomshanteringen. Livsstilen med egenvårdhantering och planeringsförmågan sågs också som en positiv aspekt hos personer med DMT1. DMT1 har både en positivt och negativ inverkan på livet. Det är en daglig kamp med en begränsad vardag. Det är därför en stor påverkan på livet hos personer med DMT1 vilket resulterar till att det är viktigt som sjuksköterska att lyssna in personernas upplevelser för att kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Studien är litteraturbaserad med kvalitativ metod. Resultatet är grundat på en analys av sammanlagt elva kvalitativa artiklar. Artiklarna är analyserade enligt Fribergs femstegsmodell. Ur analysen kunde tre huvudteman och sex underteman urskiljas.

Background: 1,3 billion people in the world suffer from hypertension, and it is considered a leading global risk factor for death and disability. Patients who are diagnosed with this condition are recommended to undergo lifestyle changes to reduce the incidence of secondary diseases. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of lifestyle changes to promote health in hypertension. Method: An analysis method with a foundation in qualitative research was used to contibrute to evidence-based nursing. The authors utilized Friberg’s methodology of qualitative studies. This litterature-based study incorporates 10 qualitative articles. Results: This study found that patients encounter diverse barriers and factors in their experiences with lifestyle changes, Two themes emerged; 1: ‘Insight into the complexity of lifestyle changes’. Subthemes that emerged in this theme was; ‘Barriers and challenges’, and ‘Social and psykosocial factors’. 2: ‘Breaking old patterns and navigating through challenges’. Subthemes was; ‘Motivation’, Strategies and insights’, and ‘Finding support in one’s enviroment’. Conclusion:It is crucial for nurses to possess the necessary competence to structure person- centered lifestyle changes in consultation with patients and their specific conditions. Increased knowledge and education on this subject would likely enhance patients health, preserve their dignity and have a preventive effect against further complications

Sepsis, a life-threatening response to infection, represents a substantial global health concern. Each year, about 48,9 million people are affected by sepsis. While survival rates have improved, sepsis survivors often experience numerous challenges after discharge from the hospital. Therefore, the aim of this study was to describe patients’ experience of their life situation after surviving sepsis. A literature review was carried out using Friberg’s four step model for analyzing quantitative and qualitative research. The data were collected from seven quantitative and four qualitative studies. The analysis revealed two themes and eight subthemes: (1) Difficulties adjusting to new living conditions, (2) A challenging recovery process. The first theme had four subthemes: Changed quality of life after sepsis, Physical limitations in everyday life, The challenge of becoming dependent on others and The importance of social relationships. The second theme had four subthemes: A mental struggle to return to a normal life, Traumatization and fears of relapse, The importance of recovery, and Educational and informational gaps. Among sepsis survivors, various problems and challenges have been identified that impact their daily life. Numerous survivors suffered from persistent residual symptoms primarily related to physical, psychological, and cognitive domains. Survivors were widely dissatisfied with the information and education about sepsis and its aftermath provided by the healthcare system. Further research is needed to clarify the long-term consequences of sepsis survivorship, and to improve the healthcare guidelines and interventions aimed at improving the well-being of this patient group

Pancreatic cancer is a form of severe neoplasm with a swift disease progression and a high rate of mortality. It is the 12th leading cause of death globally for all cancer-related mortalities. Diagnosis is often late in the disease progression due to the late manifestation of symptoms which limits curative treatment options, resulting in primary palliative treatments. Patients experience a broad variety of symptoms that affect their physical and mental health causing a tremendous symptom burden. Therefore, the aim of this study was to describe the patient’s experience of living with pancreatic cancer. A literature review of qualitative and quantitative research articles was conducted to answer the purpose of this study. Data was collected through Cinahl, PsycINFO and PubMed and generated eleven articles which were analyzed, nine qualitative and two quantitative. The results were presented in two categories living in uncertainty which presented the patients emotions associated with getting the diagnosis together with unmeet informational needs and living with an unwell body which presented the physical bodily changes. This study concluded that pancreatic cancer has a significant impact on both the patients’ physical and mental health. Furthermore, there was a correlation between physical and psychological symptoms that all affected the patients' state of well-being. Moreover, patients experienced a lack of sufficient information concerning the disease. Therefore, it is of utmost importance that the patient is seen as a whole entity by the healthcare personnel to meet the individual care needs that arise from the illness.

Background: The population is growing, which places higher demands on palliative care and the need for knowledge development in nursing. Suffering is a big part of living with a terminal illness and relive suffering is part of the nurses' area of responsibility. It is of value for nurses to get insight into the patients' world of life, to provide individual palliative nursing measures. The aim in nursing is to promote quality of life through person-centered care. Aim: The aim of this study was to describe adult patients' experiences of suffering and alleviation in palliative care. Method: The study was based on a qualitative literature study, with six scientific articles. The articles were selected from the databases Cinahl and PsycInfo, with delimitations for Peer- Reviewed, adults, English language and published between 2013-2023. To analyze the articles, the five-step model of Friberg (2017) was used. Results: Three themes emerged from the analyses: Emotional suffering, Physical suffering and Close to death. This study showed patients different and similar experiences of suffering and alleviated suffering at the end of life. Reliving experiences was based on preparation for death, be treated with respect and compassion, be seen and heard, discuss thoughts about life and death and maintain the activities of importance. Conclusion: By providing compassionate care, active listening, and being genuinely interested in the patients' wellbeing, increased patients' experience of life quality and gave them a sense of relief. The care measures should be individually tailored due to every patient’s unique needs. It is therefore important for nurses to have a knowledge of how suffering could appear and choose fitting palliative care measures to reach the goal of relieved suffering

Background: Stroke is a common health problem and one of the most frequent causes of disability among adults. Stroke is a collective term for cerebral infarction or brain bleeding, both of which can lead to death. Due to the injury caused by a stroke, patients may experience various symptoms depending on which part of the brain that is affected. Symptoms can include paralysis, difficulty swallowing, language disorders, and cognitive impairment. The severity of symptoms varies depending on the type of stroke, and some individuals may develop residual functional disabilities. Aim: The aim of this study was to highlight patients’ experiences regarding post-stroke nursing care. Method: The design of this study was a literature review where eight qualitative articles were analyzed using Friberg’s (2017) five-step method. Results: Two categories and six subcategories emerged from the analysis. Patients wished to be more involved in their care and wanted to be well-informed and engaged in their situation. Patients have different experiences when it comes to being a patient, which can include the feeling of questioning why this happened to them, facing obstacles, not being seen as a person, or fearing that something might be overlooked in their care. Conclusion: This study showed that patients’ experiences are important for nurses to go forward with the care the patients’ need. Patients expressed that the information they were given and in the way it was given, made the patients feel involved in their care. / Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av omvårdnaden efter en stroke. När en patient drabbas av en stroke uppstår syrebrist i en specifik del av hjärnan på grund av antingen en hjärnblödning eller hjärninfarkt. Stroke kan ge svårigheter med motoriken och/eller kommunikationen och är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna. Resultatet från studien visar att patienterna behöver klar och tydlig information, vara delaktiga i sin vård samt få stöd från både personal, närstående och andra patienter för att uppleva en god omvårdnad. Dessutom framkom det att patienterna upplever trygghet, säkerhet, delaktighet, tillit, rädsla, panik och ilska under vårdtiden. Studien pekar också på behovet av förbättringar i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor, samt att informationen som patienterna erhåller bör anpassas utefter deras individuella behov och kunskapsnivå. Genom förbättringar inom dessa områden visar studien att patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård. Stöd från vårdpersonal, anhöriga och andra patienter är avgörande för patienternas välbefinnande. Denna stöttning förbättrar miljön runt omkring patienterna och skapas en känsla av trygghet. Under vårdtiden uttryckte patienterna olika upplevelser, såsom minskad tillit till sina kroppar. Studien påvisar brister i omvårdnaden efter en stroke, där patienterna upplevde att sjuksköterskorna brast i delgivningen av informationen och möjligheten att göra patienterna delaktiga. Vidare upplevdes att det finns brister i sjuksköterskornas kommunikationsförmåga. Detta resulterade i upplevda brister i omvårdnaden och hinder för en personcentrerad vård. Resultatet i denna litteraturstudie baseras på åtta kvalitativa artiklar om patienters upplevelser efter en stroke.

Bakgrund: Sex miljoner människor globalt avlider till följd av trauman årligen. De vanligaste orsakerna är trafikrelaterade skador, suicid, dråp och fallskador. Ett fysiskt trauma inträffar vanligen oväntat där den drabbade har behov av fysisk och psykisk hjälp. Det är betydande att en vårdrelation etableras mellan vårdpersonal och patient för att patienten ska kunna göras delaktig i sin vård. Personcentrerad vård är viktigt vid det initiala mötet och sedan fortlöpande genom vårdkedjan. Fysiska trauman orsakar belastning på vård och samhälle samtidigt som det medför stort lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vårdpersonals omvårdnad efter fysiskt trauma.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Elva kvalitativa originalartiklar som belyser patienters erfarenheter identifierades genom artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) granskningsmall. Artiklarna ansågs vara av medel eller hög kvalitet.  Resultat: Patienters erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma, besvarades av tre teman, vilka var: ha stort informationsbehov, vilja kommunicera med vårdpersonal samt önska vara delaktig i sin vård. Patienternas erfarenheter varierade angående om informationen var tillräcklig, om kommunikationen var god och om patienterna fick möjligheten att vara delaktiga i sin egen vård.  Slutsats: Det stora informationsbehovet, viljan att kommunicera med vårdpersonal och önskan om att vara delaktig var framträdande i hur patienterna erfor vårdpersonalens omvårdnad efter fysiskt trauma. Studiens resultat redovisar patienters perspektiv. Dessa erfarenheter är värda att hörsammas av vårdpersonal som möter patienter drabbade av fysiskt trauma, för att öka vårdpersonalens förståelse för erfarenheterna av omvårdnaden hos patienterna. / Background: Six million people globally die as a result of trauma annually. The most common causes are traffic-related injuries, suicide, homicide, and fall injuries. A physical trauma usually occurs unexpectedly where the patient needs physical and psychological help. It is important that a nurse-patient relationship is established between healthcare professionals and patients in order for the patient to be able to participate in their care. Person-centered care is important at the initial meeting and then continuously throughout the care continuity. Physical trauma causes a strain on healthcare and society, while at the same time causing great suffering for the patient. Aim: To describe trauma patients' experiences of nursing care after physical trauma.  Method: Literature study with a descriptive design. Eleven qualitative original articles highlighting patients' experiences were identified through article searches in databases PubMed and CINAHL. The quality review was carried out using the State's preparation for medical and social evaluation (SBU's) review template. The articles were considered to be of medium or high quality.  Results: Patients' experiences of nursing care after physical trauma were answered by three themes, which were: having a great need for information, wanting to communicate with healthcare professionals, and wanting to be involved in their care. The patients' experiences varied regarding whether the information was sufficient, whether the communication was good, and whether the patients were given the opportunity to participate in their care. Conclusion: The great need for information, the desire to communicate with healthcare staff and the desire to be involved were crucial in how the patients experienced the nursing staff's care after physical trauma. The results of the study report patients' perspectives. These experiences are worth listening to by healthcare professionals who encounter patients affected by physical trauma, in order to increase healthcare professionals' understanding of patients' nursing experiences.

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten inom vården har en viktig roll när det gäller överföring av information till nästkommande sjuksköterska. Inom hälso- och sjukvården finns olika rapporteringssätt, samtal mellan sjuksköterskor avskilt på en expedition och rapportering vid sängkanten hos patienten. I ett flertal studier har sjuksköterskors uppleverser av överrapportering vid sängkanten undersökts, vilket har visat att det ger en ökad personcentrering i omvårdnaden, ökad patientsäkerhet och minskade missförstånd vid kommunikationen.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur vuxna patienter inom slutenvården upplever sjuksköterskors överrapportering vid sängkanten i samband med skiftbyten.  Metod: Litteraturöversikten har utgått från 12 kvalitativa originalartiklar som kvalitetsgranskats och analyserats där två av dessa både är kvalitativa och kvantitativa.  Resultat: Totalt fyra kategorier identifierades i resultatet: mer personcentrering, ökad trygghet, ett observandum och upplevda hinder. Majoriteten av patienterna upplevde att överrapportering vid sängkanten ökade deras delaktighet och involvering i vården. Genom att bidra med information och klargöra missförstånd i kommunikationen upplevde patienterna minskad osäkerhet och ökad trygghet. De ansåg att medicinska uttryck som användes av sjuksköterkorna kunde förhindra deras förståelse. Språkbarriärer och patienters hälsotillstånd identifierades även som hinder i överrapporteringarna. Känslig information ansågs inte som något hinder, förutsatt att informationen hanterades med varsamhet, respekt och personlig hänsyn till patienten utifrån vårdsituation.  Slutsats: I litteraturöversikten har resultat av patienters upplevelser gällande överrapportering vid sängkanten identifierats, vilka övervägande var positiva upplevelser. Det identifierades också negativa aspekter av arbetssättet. / Background: Handovers between shift changes in healthcare play an important role in the transfer of information to the next nurse. In healthcare, there are different ways of reporting, conversations between nurses in a separate office and reporting at the patient´s bedside. A number of studies have investigated nurses´experiences of bedside reporting, which have shown that it provides increased person-centeredness in nursing, increased patient safety and reduced misunderstandings in communication.  Purpose: The purpose of the study was to describe how adult patients in inpatient care experience nurse´handover at the bedside in connection with shift changes.  Method: The literature review is based on 12 original qualitative aticles who were quality reviewed and analyzed, two of which are both qualitative and quantitative.  Results: A total of four main categories was identified: more person-centered care, increased security, an observandum and perceived obstacles. The majority of patients felt that bedside handover increased their participation and involvement in their care. By providing information and clarifying misunderstandings in communication, patients experienced reduced uncertainty and increased safety. They felt that medical terms used by nurses could hinder their understanding. Language barriers and patients´health conditions were also identified as obstacles in the transfer of information. Sensitive information was not considered a barrier, provided it was handled with care, respect and personal consideration for the patient based on the care situation.  Conclusion: In the literature review, results of patients´experiences regarding bedside over-reporting have been identified, which werw predominantly positive experiences. Negative aspects regarding the topic were also identified.

Bakgrund: Vårdmötet mellan ambulanspersonal och patient påverkar patientens upplevelse och behandlingsresultat. Empati, kommunikation och respekt är nyckelfaktorer. Förståelse och uppfyllande av patientens behov är viktigt för en kvalitativ vårdrelation. Tidigare forskning visar att patientens fysiska behov ofta prioriteras över de psykosociala, vilket kan leda till bristande respekt och medkänsla. Ambulanspersonalen måste balansera fysiska och psykosociala aspekter för en respektfull vårdrelation. Att identifiera och förstå faktorer som främjar eller hindrar vårdmötet är avgörande för att förbättra vården och säkerställa att varje patient känner sig sedd och lyssnad till. Syfte:Att beskriva patienters upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar vårdmötetmed ambulanspersonal. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och integrerad analys genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten mynnade ut i två teman: Patientens upplevelse och interaktion ivårdmötet samt ambulanspersonalens professionella kompetens och förhållningssätt. Patienterna kände sig ibland förbisedda av ambulanspersonal och betonade sin beroendeställning. Deltagande i vårdbeslut och respektfull behandling främjade positiva vårdupplevelser. Kommunikationens kvalitet och förståelse för patienternas behov var viktiga. Bristande kommunikation ledde till ogynnsamma utfall och känslor av maktlöshet. Ambulanspersonalens empati och lugnande närvaro påverkade välbefinnandet och känslan av trygghet hos patienterna. Deras professionalism och omsorg skapade förtroende och lugn vilket främjade en positiv vårdupplevelse. Slutsats: Resultatet ger en viktig insikt i både främjande och hindrande faktorer iinteraktionen mellan ambulanspersonal och patienter, med betoning på att bli tagen på allvarsom en avgörande främjande faktor. Det understryker behovet av utbildning för att ambulanspersonal ska kunna lyssna på och respektera patienternas upplevelser, samt anpassa sin kommunikation för att möta individuella behov. Dessa insikter kan användas för att förbättra kommunikationsstrategier och tillämpa omvårdnadsprinciper för att skapa en trygg vårdmiljö, vilket kan leda till förbättringar inom utbildning och vårdutförande inom ambulanssjukvården. / Background: The interaction between ambulance staff and patients influences the patient's experience and treatment outcomes. Empathy, communication, and respect are pivotal factors. Understanding and meeting the patient's needs are crucial for a qualitative care relationship. Previous research indicates that the patient's physical needs are often prioritized over thepsychosocial ones, potentially leading to a lack of respect and compassion. Ambulancepersonnel must balance physical and psychosocial aspects for a respectful care relationship. Identifying and understanding factors that promote or hinder the care encounter are crucial for improving healthcare and ensuring that every patient feels seen and heard. Aim: To describe patients' experiences of factors that facilitate or hinder the care encounterwith ambulance personnel. Method: A literature review with a systematic approach and integrated analysis wasconducted. Results: The literature review resulted in two themes: the patient's experience and interactionin the care encounter and the ambulance personnel's professional competence and attitude. Patients sometimes felt overlooked by ambulance personnel, emphasizing their dependency. Participating in healthcare decisions and receiving respectful treatment promoted positive care experiences. The quality of communication and understanding of patients' needs were crucial. Poor communication led to unfavorable outcomes and feelings of powerlessness. The empathy and calming presence of ambulance personnel influenced patients' well-being and sense of security. Their professionalism and care instilled trust and calmness, promoting apositive care experience. Conclusion: The results provide valuable insights into both facilitating and hindering factors in the interaction between ambulance personnel and patients, with emphasis on being taken seriously as a crucial facilitating factor. It underscores the need for education to enable ambulance personnel to listen to and respect patients' experiences and adapt their communication to meet individual needs. These insights can be used to improve communication strategies and apply nursing principles to create a safe care environment, leading to enhancements in education and care delivery within ambulance healthcare.

Introduktion: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en antibiotikaresistent bakterie som finns hos människor över hela världen. Patienter som vårdas med MRSA inom hälso-och sjukvården kan uppleva känslor av stigmatisering och att vårdpersonal bemöter dem annorlunda. Sjuksköterskor har ett ansvar att jobba personcentrerat och evidensbaserat i mötet med MRSA-patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser hos vuxna patienter med MRSA inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie använde en deskriptiv design där upplevelser av att vårdas med MRSA inom hälso- och sjukvården undersöktes. Sökningen gjordes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Nio relevanta artiklar identifierades och resultatet syntetiserades till tre kategorier; upplevelser av isolering, upplevelser av information och bemötande och känslor under och efter vårdtid. Flera deltagare som isolerades hade negativa upplevelser som ledde till känslor av ensamhet och stigmatisering. Andra upplevde isoleringen som positiv för att det gav ökad autonomi. En del upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap kring MRSA och att denna okunskap påverkade bemötandet de fick. Till följd av att ha vårdats med MRSA uttryckte en del deltagare även oro över att dels smitta andra men även att närstående skulle ta avstånd av rädsla för att bli smittade.  Slutsats: Upplevelsen av att vårdas med MRSA berodde till stora delar på bemötande och informationsdelgivning. Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat med MRSA-bärare för att fånga upp oro och rädslor. Därutöver har sjuksköterskor ett ansvar att utföra evidensbaserad omvårdnad och hålla sin kompetens uppdaterat kring riktlinjer och vård av MRSA-bärare. / Background: Methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is an antibiotic resistant bacteria prevalent in all parts of the world. Patients being treated with MRSA in healthcare can experience feelings of stigmatization and that you are being treated differently than other patients. Nurses have a responsibility to work with a person-centered mindset and evidence based when treating patients with MRSA.  Aim: The aim of this literature review was to examine the experiences of adults being treated with MRSA within healthcare.  Method: This literature review was conducted using a descriptive design that examined the experiences of patients being treated with MRSA within healthcare. The search was conducted via PubMed and CINAHL.  Results: Nine relevant articles were identified, and the result was synthesized into three categories; experiences of isolation, experiences of information and feelings during and after care. Of the participants who had been placed in isolation, several had negative experiences which lead to feelings of loneliness and stigmatization. Others viewed the isolation as positive since it provided them with more autonomy. Multiple participants believed that the healthcare personnel lacked knowledge about MRSA which they thought subsequently affected their care. As a result of being treated with MRSA, some expressed concerns for contaminating others but also fear that those close to them would distance themselves in fear of being contaminated.  Conclusion: The experience of being treated with MRSA was contingent upon how healthcare personnel treated and provided information. Nurses should work with a person-centered mindset when caring for MRSA patients to be able to intercept concerns and fears. Moreover, nurses have a responsibility to perform evidence-based care and stay up to date with MRSA guidelines.