Bakgrund  Livmoderhalscancer är en ledande dödsorsak hos kvinnor. Det är en sjukdom som går att förebygga genom vaccination och screening. Screening riktar sig till friska personer och syftar till att upptäcka och behandla tidiga förstadier av cancer. Ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer kan påverka en kvinnas upplevelse av sin hälsa och orsaka lidande. Genom att belysa kvinnors upplevelser av ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer kan sjuksköterskan få mer kunskap för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa originalartiklar användes som metod för denna litteraturstudie. Databaserna PubMed och CINAHL användes för sökningen och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades sedan enligt metoden integrerad analys. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen identifierades två kategorier: psykiskt lidande vid avvikande resultat och behov av information vid avvikande resultat. Slutsats Litteraturstudiens två huvudfynd var att ett avvikande resultat från screening för livmoderhalscancer orsakar psykiskt lidande hos de kvinnor som screenas och att kvinnorna har ett behov av mer information från främst vårdpersonal. Sjuksköterskan bär ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att främja hälsa och lindra lidande och att säkerställa att patienten får rätt, tillräcklig och lämplig information under hela vårdprocessen. Resultatet av denna studie kan hjälpa sjuksköterskan få mer kunskap för att främja hälsa och för att minska onödigt lidande. / Background Cervical cancer is a leading cause of death for women. It is a disease that can be prevented through vaccination and screening. Screening is aimed at healthy individuals and aims to detect and treat early pre-stages of cancer. An abnormal result from screening can affect a woman’s experience of her health and cause suffering. By highlighting women’s experiences of an abnormal result from cervical cancer screening, nurses can gain knowledge to promote health and alleviate suffering. Aim The aim was to highlight women’s experiences of an abnormal result from screening for cervical cancer. Method This non-systematic literature review was based on 16 original research articles. PubMed and CINAHL were used to search for the articles. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University’s assessment manual. The method for analysis was an integrated analysis. Results Based on the integrated data analysis, two categories were identified: psychological distress when notified with abnormal results and need for information when notified with abnormal results. Conclusions The two main findings of this literature study were that an abnormal result from screening for cervical cancer causes psychological distress and that there is a need for more information, mainly from healthcare professionals. Nurses bear a responsibility to promote health and alleviate suffering and to ensure that the patient receives correct, sufficient and appropriate information throughout the nursing process. The results of this study can help nurses gain more knowledge to promote health and to reduce unnecessary suffering.

Bakgrund: Det finns ungefär 200 cancersjukdomar och år 2021 insjuknade 68 810 personer i en cancersjukdom i Sverige. Stigande ålder, ärftlighet och genetiska förändringar ökar risken för att drabbas av en cancersjukdom och hos personer under 80 år är cancer den främsta dödsorsaken. Valet av behandling avgörs utifrån cancerformen och tumörens lokalisering. Det finns generellt två former av behandlingsalternativ, kurativ och palliativ behandling, vilka behandlar botbara och obotliga cancersjukdomar. Palliativ vård syftar till att främja patientens välbefinnande, livskvalitet och värdighet som vid livets slut kan innebära sociala och existentiella utmaningar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie bestående av elva kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Patienters erfarenheter av att leva med en obotlig cancersjukdom presenteras utifrån tre huvudteman med tillhörande subteman; När livet förändras: fysisk och psykisk påverkan och att leva ett normalt liv; Att leva med en obotlig cancersjukdom: acceptans och kontroll och vårdens betydelse; Att stå inför döden: existentiella tankar. Slutsats: Patienterna drabbades av fysisk och psykisk påverkan vilket påverkade deras hälsa och möjligheten till att leva ett normalt liv. Acceptans gav en känsla av kontroll över sjukdomen och information samt att vara symtomfri främjade acceptans. Att leva ett normalt liv var även en strategi för att acceptera döden. Personcentrerad vård var av betydelse och bristande information och kontinuitet upplevdes inom vården. / Background: There are approximately 200 cancer diseases, and in the year of 2021 68 810 people were diagnosed with cancer in Sweden. Increasing age, heredity and genetic changes raises the risk of developing a cancer disease and it’s the most common cause of death in people under 80 years of age. The choice of treatment is determined by the type of cancer and the tumor´s localization. There are generally two types of treatments, curative and palliative which refers to curable and incurable cancer. Palliative care is aimed to promote the patients well-being, quality of life and dignity which at the end of life may involve social and existential challenges. Aim: The aim of this literature study was to describe the patients experiences of living with incurable cancer. Method: This is a descriptive literature study with the result from eleven scientific articles.  Main Result: The patients experiences of living with incurable cancer are presented according to three main themes with related sub-themes; When life changes: physical and mental impact and living a normal life; Living with incurable cancer: acceptance and control and the importance of care; To face death: existential thoughts. Conclusion: The patients were affected by physical and mental symtoms, which affected their health and the possibility of living a normal life. Acceptance provided a sense of control of the disease and information as well as being free of symtoms, encouraged acceptance. To live a normal life was also a strategy for accepting death. Person centered care was important, and insufficient information and continuity was experienced within the care.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.

Bakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter. / Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients.

Bakgrund: Glaukom är en ofta odiagnostiserad sjukdom som kan leda till blindhet. Patienter med glaukom har ofta begränsad kunskap om sjukdomen, svårigheter med följsamhet till behandlingar och kan drabbas av psykisk ohälsa. Glaukom drabbar individen, sjukvården och samhället ekonomiskt. Prevalensen av glaukom förväntas att öka i takt med att världens befolkning blir allt äldre. Det finns behov av mer kunskap om erfarenheter från patienter med glaukom för att utveckla vården av dem.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med glaukom.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats.     Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är 1. Patienternas kunskap och erfarenheter av glaukom, 2. Patienternas erfarenheter av glaukomsjukvården och compliance, 3. Sjukdomens påverkan på patienternas dagliga liv och 4. Patienternas copingstrategier. Resultatet visade att både den psykiska och fysiska hälsan kunde påverkas på olika sätt hos individer med glaukom. Många av deltagarna hade låg eller ingen kunskap om glaukom innan de fick diagnosen. Ögonsjukvårdspersonalen spelade en viktig roll gällande information om sjukdomen både till patienterna och deras anhöriga. Ekonomiska hinder och vissa rutiner inom ögonsjukvården försvårade både compliance (följsamhet) och hantering av sjukdomen hos deltagarna.    Slutsats: Förståelse för erfarenheter från patienter med glaukom kan bidra till förbättrad sjukvård och ökad följsamhet till behandling genom personcentrerad sjukvård. Detta kan leda till förbättrad livskvalitet för patienterna och en mer hållbar sjukvård. / Background: Glaucoma is an often undiagnosed disease which can lead to blindness. Patients with glaucoma often have limited knowledge about the disease, difficulties with compliance and may suffer from mental illness. Glaucoma affects the individual, healthcare, and society financially. The glaucoma prevalence is expected to increase as the world's population ages. There's a need for more knowledge about the experiences of  patients with glaucoma to develop their healthcare.   Aim: To describe patients' experiences of living with glaucoma.   Methods: A systematic literature review with qualitative design and inductive approach.    Results: The study resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories are 1. The patients' knowledge and experiences of glaucoma, 2. The patients' experiences of glaucoma healthcare and compliance, 3. The impact of the disease on the patients' daily lives and 4. The patients' coping strategies. The result shows that both mental and physical health could be affected in different ways in individuals with glaucoma. Many participants had a lack of knowledge about glaucoma before the diagnosis. The healthcare staff play an important role for the patients and their relatives in providing information about glaucoma. Costs and certain clinic constraints made it difficult for the individuals to comply and manage the disease.    Conclusion: An understanding of experiences of patients with glaucoma can contribute to improved healthcare and increased compliance through person-centered healthcare. This can lead to improved quality of life for the patients and more sustainable healthcare.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av betydelsen av fysioterapeutens insatser i det Mobila Sjukhusteamet (MST). Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sex patienter som varit inskrivna i MST på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och under sin vårdtid, inneliggande på sjukhus och/eller i hemmet träffat fysioterapeuten i MST. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Trygghet med underkategorierna Tillgänglighet, Bli sedd och Bemötande vilket bland annat innefattar att kunna förstå sina förutsättningar och begränsningar. Möjliggörande med underkategorierna Kompetens och Delaktighet där upplevelsen var att aktivitet möjliggjordes genom bedömning av funktionsförmåga, hjälpmedelsordination och träningsprogram. Egenvärde med underkategorierna Självständighet, Fysisk kontext och Social kontext där vardagsaktiviteter och deltagarnas kontexter sågs som viktiga för känslan av självständighet. Slutsats: Studien visar att deltagarna upplevde de fysioterapeutiska insatserna som betydelsefulla då dessa möjliggjorde för deltagarna att fungera så självständigt som möjlig utifrån sina förutsättningar i sin naturliga kontext. Det framkom även att fysioterapeutens förmåga att med yrkesspecifik kompetens och personcentrerad vård var viktig för att få deltagarna delaktiga i sin vårdprocess. För deltagarna skapade detta trygghet och en ökad tro på sin egen förmåga. Det som värdesattes högt av deltagarna och upplevdes bidra till att främja återhämtningen var att få lov att vara i den miljö de trivdes allra bäst i –sitt hem. / Purpose: The purpose of the study was to describe patients´experiences of the importance of the physiotherapist´s interventions in the Mobile Hospital Team. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with six patients who were enrolled in the Mobile Hospital Team at Skånes University Hospital in Malmö. The participants had during their period of care met the physiotherapist in the Mobile Hospital Team at the hospital and/or at home. Result: The study resulted in three categories with eight subcategories. Security with the subcategories Availability, Being seen and Reception which meant, among other things, being able to understand one´s condition and limitations. Enabling with the subcategories Competence and Participation where the experience was that activity was made possible through assessment of functional ability, prescription of assistive devices and training programs. Self-worth with the subcategories Independence, Physical context and Social context where everyday activities and the participants ‘contexts were seen as important factors for the feeling of independence. Conclusion: The study shows that the participants experienced the physiotherapeutic interventions as significant as these enabled the participants to function as independently as possible based on their conditions in their natural context. Furthermore the importance of the physiotherapist´s ability, with professional competence and patient centered care, was importing in making the participants feel involved in their situation, which created security and an increased belief in their own abilities. What was highly valued by the participants and felt contribute to promoting recovery was being allowed to be in the environment they were most comfortable in – their home.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är abort en av de vanligaste medicinska åtgärderna och är av största vikt för den berörda personens hälsa och liv. Barriärer i form av ekonomisk situation, geografisk plats, icke-respektfull och diskriminerande abortvård leder till ett ökat antal osäkra aborter. En inducerad abort är ingen enkel process utan innebär många olika känslor, där de flesta behöver någon form av omvårdnad. Sjuksköterskan är viktig under denna process, och ska vara en stöttning samt hjälpa den abortsökande att hantera sin situation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer som har genomgått en inducerad abort upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att analysera och sammanställa resultatet har en integrerad dataanalys använts. Resultat Upplevelserna av att möta hälso- och sjukvården vid en inducerad abort varierade, med allt från upplevelser som var bättre än förväntat till upplevelser som var mycket dåliga, där ibland sexuella trakasserier. God information och kommunikation, bra stöd och delaktighet var viktigt för en person som söker abort och dess upplevelse av hälso- och sjukvården, speciellt där det fanns identifierade hinder och utmaningar. Slutsats De centrala aspekterna som påverkade den varierande upplevelsen av abortvården var information och kommunikation, stöd, delaktighet samt hinder och utmaningar för vård. Stigmat, kriminaliseringen och väntetiden ansågs vara de tre största barriärerna inom abortvård, och påverkade patientupplevelserna i stort. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har applicerats i studien. / Background Abortion is one of the most common medical procedures within healthcare and is of utter importance for an impacted person's health and life. Barriers that lead to an increased count of unsafe abortions are economic status, geographical location, as well as disrespectful and discriminatory abortion care. An induced abortion is not an easy process and brings up many different emotions and most people need some type of nursing care throughout the process of an induced abortion. Nurses are crucial to this process and must support the person seeking an abortion and aid in handling their situation. Aim The purpose of this literature review was to illuminate the experiences of meeting health care workers among persons who have undergone an induced abortion. Method This study is a non-systematic literature review that included 15 scientific articles. With the use of keywords, we searched for articles in CINAHL and PubMed. All articles underwent a quality review with the guidance of Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to analyze and summarize the results. Results People’s experiences of meeting healthcare workers throughout an induced abortion varied from care that was better than expected to much worse, for example, experiences of sexual harassment. Good information, good support, and patient participation among abortion seekers were important for the experience of meeting the healthcare system, especially where hinders and challenges in care were identified. Conclusions The central aspects that impacted the varied experience of abortion healthcare were information, support, patient participation as well as hinders and challenges to healthcare. Stigma, criminalization of abortion, and waiting times were seen as the two biggest barriers that impacted the experience of going through an abortion. Joyce Travelbee’s nursing care theory was applied in the study.

Bakgrund   Sjukhusmiljöer karaktäriseras ofta som kalla och opersonliga, med begränsat utrymme för mellanmänskliga möten. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där konst kan användas som främjande redskap i mötet med patienten. Inom ramen för mötet mellan patient och vårdgivare spelar konsten en betydelsefull roll, där den fungerar som ett stöd i kommunikationen, vilket i sin tur främjar en hälsofrämjande interaktion. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av att utforska patienters upplevelser av konst i vårdmiljön för att skapa en djupare förståelse för konstens betydelse och dess potential att förbättra vårdmiljön, patientmötet och patienters välbefinnande inom hälso- och sjukvården.  Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av konst i vårdmiljön. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med en kvalitativ och kvantitativ ansats. För att samla in relevanta artiklar, utfördes sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med olika kombinationer av söktermer. Därefter genomgick samtliga inkluderade artiklar en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades fyra kategorier: Skapar emotionellt välbefinnande som ger stöd, Främjar samtal och interaktioner och Uppmuntrar till reflektion och ger distraktion samt Främjar känsla av hopp och kontroll. Resultaten påvisade konstens signifikanta roll inom vården, inte enbart som en estetisk komponent utan även som en betydelsefull resurs som främjar patienternas välbefinnande. Den bidrar till ökad möjlighet till kommunikation, uppmuntrar reflektion, ger distraktion, samt skapar en känsla av hopp och kontroll. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att integreringen av konst i vårdmiljön är en värdefull insats med potential att förbättra patienternas totala upplevelse av vården och deras övergripande hälsa och välbefinnande. Detta understryker vikten av att fortsätta forska inom området och främja användningen av konst inom vården för att skapa en mer stödjande och givande vårdmiljö. / Background Hospital environments are often characterized as cold and impersonal, with limited space for interpersonal interactions. One of the core competencies of nursing is person-centered care, where art can be used as a facilitating tool in patient encounters. Within the context of the interaction between patients and healthcare providers, art plays a significant role, serving as support in communication, thereby promoting health-improving interactions. Against this backdrop, there is a need to explore patients' experiences of art in healthcare settings, in order to gain a deeper understanding of the significance of art and its potential to improve the healthcare environment, patient encounters, and patients' well-being within the healthcare sector. Aim The aim was to highlight the patient's experience of art in the healthcare environment. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. To collect relevant articles, a search was conducted in the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Subsequently, all included articles underwent a quality assessment following the evaluation criteria outlined by Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis process. Results In the results summary, four distinct categories emerged: Creates emotional well-being that provides support, Promotes conversations and interactions, Encourages reflection and provides distraction, and Fosters a sense of hope and control. These findings underscored the significant role of art in healthcare, not only as an aesthetic component, but also as a valuable resource that enhances the well-being of patients. It contributes to increased opportunities for communication, encourages reflection, provides distraction, and fosters a sense of hope and control. Conclusions This literature review demonstrates that the integration of art in the healthcare environment is a valuable initiative with the potential to enhance patients' overall healthcare experience and their overall health and well-being. This underscores the importance of continuing to research and promote the use of art in healthcare to create a more supportive and rewarding healthcare environment.

Background: The kidneys have important functions in the body. When the kidneys stop working, a dialysis treatment is required. There are two types of dialysis treatments: peritoneal dialysis and hemodialysis. This study focuses on how patients experience hemodialysis treatment. Aim: The purpose of this study was to describe the patients' experience of treatment with hemodialysis. Method: A literature-based study was conducted where a total of nine qualitative articles were reviewed and analysed with the use of Friberg’s (2017) five-step model. Results: The results of this study consist of two themes. The first theme describes the perceived effects of hemodialysis treatment while the second theme describes the importance of the support that they get from their family, friends and other patients undergoing hemodialysis treatment. Conclusion: Patients undergoing hemodialysis treatment experiences radical changes in their everyday life that limits their social life and make them dependent on others. These patients value the support of family, friends, nurses, and other patients undergoing this treatment.