<p>Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade<strong> </strong>att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen<strong> </strong>framkom det<strong> </strong>att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.</p>

Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical division Method: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text. Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs’ courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms. Feelings of discomfort, invasion of privacy and disturbed sleep arose by sharing rooms with other patients and patients of the opposite sex. Medical professionals were experienced as rushed and stressful. This worried the respondents, as it could result in an increased risk of mistakes being made and that care meetings and information disclosures were parsimonious and characterized by lack of time. There was a general perception that the hospital departments were understaffed, in all professions, but especially the doctors. Information about ongoing treatment was perceived as lacking, especially from doctors. There was reported a sense of lacking in follow-up after hospitalization and uncertainty of where respondents could turn to with questions after being discharged. When being discharged, respondents wanted more information of follow-ups and instructions and / or restrictions. Waiting times were experienced by a significant portion of the respondents as long. Conclusion: Respondents mainly reported of experiencing shortcomings during the hospital stay in the surgical division. Positive experiences were about trusting healthcare staff and of good treatment and communicational skills. Respondents expressed a need for more time together with staff and that the environment and the food that was served on the hospital wards were in need of improvement. / Syfte: Att utifrån 2012 års Nationella patientenkät och dess öppna svar, studera hur patienter upplevt vårdkvalitén under vårdtiden på en kirurgisk division. Metod: I studien sammanställdes 306 patienters svar och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas deskriptivt i löpande text. Resultat: Sjukvårdpersonalens bemötande, deras tillmötesgående och förstående attityd uppskattades. Maten som serverades beskrevs som undermålig, osmaklig och tråkig. Städningen på avdelningarna uppgavs vara bristfällig, framförallt i hygienutrymmen. Känslor av obehag, störd sömn och integritetskränkning kom sig av att dela sal med andra patienter och patienter av motsatt kön. Sjukvårdspersonal upplevdes som pressad och stressfylld. Detta oroade respondenterna, då detta innebar en ökad risk för att misstag skulle begås och då vårdmöten och informationsutlämning blev knapphändiga och präglades av tidsbrist. Det fanns en generell uppfattning om att avdelningarna var underbemannade, inom alla yrkeskategorier, men framför allt på läkarsidan. Information kring pågående behandling upplevdes bristande, framför allt från läkare. En känsla av bristande uppföljning efter vårdtiden och ovisshet om var respondenter kunde vända sig med frågor efter utskrivning framkom. I samband med utskrivning saknades information om planerade återbesök och förhållningsregler och/eller restriktioner. Väntetider upplevdes av en betydande del av respondenterna som för lång. Slutsats: Respondenterna redogjorde främst för en upplevelse av brister under vårdtiden på den kirurgiska divisionen.  Positiva upplevelser handlade om förtroende för och ett gott bemötande från vårdpersonal. Respondenterna uttryckte ett behov av mer tid tillsammans med sjukvårdspersonal och att miljön och maten på avdelningarna var i behov av förbättring.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Resultat För att klara av svår sjukdom krävs oftast olika strategier. God symtomlindring kan ge stunder av välbefinnande och trygghet, medan progress i sjukdomen kan ge illabefinnande och begränsningar. Relationer förändras, frågor och förberedelser inför framtiden väcks. Behålla den personliga integriteten är viktigt den sjuke vill bli bemött med respekt. Sjuksköterskor med speciella kunskaper höjer nivån på behandlingar och tillgängligheten till vården. Tillsammans med tryggheten från familjen och hemsjukvårdsteamet ges den svårt sjuke bästa förutsättningen för livskvalité. Diskussion Relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga skapar god omvårdnad. Hemsjukvården är under stark utveckling, en svaghet kan vara att inte hela omvårdnaden är under samma organisation. Slutsats Vidare forskning behövs för att ge möjlighet till utbildning och utveckling av den palliativa vården. Det vore också intressant att i framtiden se studier kring fler sjuksköterskor och vad undersköteskor kan tillföra i hemsjukvårdsteamen.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100). Formuläret ”Kvalitet ur patientens perspektiv” (KUPP) har använts som mätinstrument. En övergripande bedömning av vårdens olika dimensioner har gjorts, här med fokus på de faktorer som ingår i dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt – information, delaktighet och bemötande. Resultatet har presenterats i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet där resultaten visade totalt för dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt Bristande Kvalitet 15 %, Balans Låg 25 %, Balans Hög 45 % och Övergod Kvalitet 15 %. Resultatet visade vidare att patienterna på den aktuella avdelningen upplevde ett positivt bemötande och ett bemötande med respekt. Angående påståenden gällande informationen erhölls en del positiva resultat, bäst resultat totalt erhöll ”information om avdelningens rutiner” medan ”egenvård, hur jag bäst kan sköta mig” samt ”vilken sjuksköterska som var ansvarig för omvårdnaden” erhöll sämre resultat. Det som erhöll det sämsta resultatet var upplevelsen av delaktighet med en låg procentuell andel på Övergod Kvalitet och en hög procent på Bristande Kvalitet.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: Saknad av visuell kontakt, svåra samtal, sjuksköterskans arbetssituation, sjuksköterskans egenskaper och patientens upplevelse av sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskan hade en komplicerad arbetsuppgift med att guida och bedöma vården för vårdsökande. De ansåg att de hade ett värdefullt arbete som var både utvecklande och stimulerande. För patienterna var det viktigt att bli bemötta med respekt och bli betrodda. Diskussion: Det kunde skapa en oro och osäkerhet i bedömningen att inte få tala till den berörda personen direkt. Sjuksköterskan förlitade sig på sin erfarenhet då beslutstöden kunde brista i informationen. För patienten var det viktigt att få delta i beslutsprocessen och få ett gott bemötande för att känna tillfredställelse. Slutsats: Denna studie visar att mer forskning kring patientens upplevelse är nödvändig för att utveckla sjukvårdsrådgivningen ytterligare.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som utifrån Burnards innehållsanalys har analyserats och bearbetats. Resultat: Patienter med kronisk smärta upplevde att de inte blev trodda av vårdpersonalen. Patienterna kände även en misstro mot vårdpersonalen vilket medförde att patienterna kände sig ignorerade och osynliga. Diskussion: Det framkom att patienterna tyckte det var viktigt att vårdpersonalen inte bara skulle se fasaden, utan att verkligen se det som finns bakom den och inse att personen kan må dåligt även om det inte syns. Det är betydelsefullt för patienterna att de blir sedda, respekterade och accepterade för de personer de är.

No description available.

Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen framkom det att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.

Introduktion: Leukemi är en cancerform som drabbar benmärgen, detta påverkar tillverkningen av blodkroppar. Att leva med akut leukemi innebär stora förändringar fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema. Databaserna som användes till artikelsökningarna var Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio artiklar vilket låg till grund för resultatet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier. Dessa var Socialt stöd; Fysiska och psykiska symtom; Rädsla för döden; Emotionella upplevelser; Hopp, hopplöshet och tro. Slutsats: Patienter som diagnostiserats med akut leukemi upplever kraftfulla fysiska, psykiska och emotionella symtom. Ovissheten om framtiden och växlandet i välmående är tydligt märkbart fram till sista behandlingsdag och även lång tid därefter. Att leva med akut leukemi innebär för många patienter en negativ upplevelse, men med hopp, tro och anhörigas stöd finns det även möjlighet till positiva upplevelser.