Bakgrund: Humor beskriv som ett sinne för det roliga och har syftet att främja positiva känslor. Humor gynnar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Relation till patienten i omvårdnaden ska vara ett partnerskap där patienten känner sig trygg och respekterad. Det är viktigt att inom omvårdnad undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnad när det i tidigare forskning visar på positiva kemiska förändringar i kroppen kopplat till humor.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baseras på N=11 artiklar, kvalitativ metod (n=10) och kvantitativ metod (n=1). Artiklarna granskades enligt Mårtenssons och Fridlunds (2017) granskningsmall.  Huvudsakligt resultat: Resultatet av patienternas upplevelser av sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden genererade i temana Humor lindrar lidande, Humor är stärkande, Humor är sårande och olämplig samt Humor främjar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Patienterna upplevde att sjuksköterskans användande av humor i omvårdnaden lindrar lidande, är stärkande samt främjar relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Det finns tillfällen när humor är sårande och olämplig. Humor kan vara en användbar omvårdnadsintervention men det är viktigt att förstå när det är lämpligt och inte.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenhet i väntan på operation. Metod: I studien används en litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Vid dataanalysen användes Friberg femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visar att patienters känslor i väntan på operation främst varit negativa, med upplevelser som oro, ångest och depression. Resultatet visar dessutom att patienter upplevt känslor som längtan och förhoppning inför operation. Slutsats: Översikten visar att den preoperativa perioden är komplex och upplevelsen skiljer sig därmed mellan olika individer. En stor påverkande faktor för upplevelsen var informationen inför operationen. Vid de tillfällen då informationen varit individanpassad minskade negativa känslor inför operation. Detta resulterar således i att sjuksköterskan behöver hantera olika människors upplevelser, och ge individanpassad vård och information.

Bakgrund Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården. Metod Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet. Resultat Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ. Slutsats Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse.  Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid.

Introduktion: Det har blivit vanligare att opereras med regional anestesi under de senaste åren. Detta medför att sjuksköterskor bör ha en ökad kunskap för att mentalt kunna stötta och informera patienten pre- och postoperativt på vårdavdelning. En ökad förståelse om patientens upplevelse kan leda till en mer personcentrerad vård och ett ökat välbefinnande. Syfte: Patienters upplevelser av vården i samband med att genomgå en vaken operation med regional anestesi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där data samlades in via databaserna Pubmed, Cinahl och Web of science. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell och innefattade 12 artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar som användes var av hög kvalité och uppfyllde kriterierna för att inkluderas i studien.  Resultat: Fyra huvudkategorier har lyfts fram i studien, kommunikationens betydelse, informationens betydelse, påverkan på patientens välbefinnande och betydelsen av god omvårdnad. Patienterna kunde i vissa fall känna en positiv upplevelse att vara vaken under en operation medan andra uttryckte oro, ångest samt kände sig otrygga. Patienterna upplevde bristande kommunikation och information pre-samt postoperativt. De uttryckte betydelsen av god kommunikation, tydlig information och stöd från sjuksköterskan för ett ökat välbefinnande. Patienterna uttryckte att känslan av tillit minskade när de inte kände sig delaktiga i sin egen vård. Detta medförde att känslan av kontroll förlorades och patienterna förmedlade då ett starkt beroende till vårdpersonalen. Personcentrerad vård och sjuksköterskans goda omvårdnad ökade patientens känsla av tillit, trygghet och lugn. Slutsats: Patienter som var vakna under operation upplevde oro, ångest, rädsla och stresskänslor pre- och postoperativt. För en god relation till patienten behövs därför tydlig kommunikation och information med respekt och tillit. Patienten ska ses som en unik individ för ett ökat välbefinnande samt en god omvårdnad. / Introduction: It has become more common for patients to undergo surgery with regional anesthesia in recent years. This means that nurses should have knowledge to be able to mentally support and inform the patient both before and after surgery in the ward. An increased understanding of the patient's experience can lead to a more person-centered care and increased well-being. Aim: Patients' experiences of care in connection with undergoing an awake operation with regional anesthesia. Method: A general literature study was carried out and data were collected via the databases Pubmed, Cinahl and Web of science. The data analysis were based on Friberg's five-step model and included 12 articles with qualitative design. All articles used were of high methodological ​​quality and met the criteria to be included in the study. Results: Four main categories have been highlighted in the analysis, the importance of communication, the importance of information, the impact on the patient's well-being and the importance of good care. In some cases, patients could feel a positive experience of being awake during an operation, while others expressed worry, anxiety and felt insecure. Patients experienced a lack of communication and information pre- as well as postoperatively. They expressed the importance of good communication, clear information and support from the nurse for increased well-being. Patients expressed that the feeling of trust diminished when they did not feel involved in their own care. This meant that the feeling of control was lost and the patients conveyed a strong dependence on the care staff. Person-centered care and the nurse's good care increased the patient's feeling of trust, security and peace.Conclusion: Patients who were awake during surgery experienced worry, anxiety, fear and stress feelings pre- and postoperatively. For a good relationship with the patient, clear communication and information with respect and trust is therefore needed. The patient should be seen as a unique individual for increased well-being and good care.

Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen är kronisk och kommer följa patienten för resten av livet. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd och god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metoden för litteraturstudien utformades efter niostegsmodellen av Polit och Beck (2012). En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. En urvalsprocess i tre steg gjordes, där artiklarna bearbetades och kvalitetsgranskades. Elva artiklar inkluderades till resultatet, varav åtta kvalitativa studier, en kvantitativ studie och två kvalitativ-kvantitativ mixade metoder. Resultatet framställdes i sju kategorier som belyser patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Kategorierna presenterar maktlöshet och frustration, social isolering, oro och rädsla, upplevelse av smärta, upplevelse av fatigue, att känna skuld och att känna kontroll över sin sjukdom. Litteraturstudiens slutsats beskriver att inflammatorisk tarmsjukdom bidrar till begränsningar i vardagen. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd, och på så sätt bidra till att patienten lär sig leva med sin sjukdom.

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.