Bakgrund En ökad globalisering har orsakat ett mer mångkulturellt Sverige. Behovet av sjukvård harökat mer och mer och oavsett var i världen man är född eller vilka språkkunskaper man har såhar alla i Sverige lika stor rätt till sjukvård som inte kan vänta. Detta gäller svenskamedborgare men även turister, asylsökande personer samt irreguljära migranter. När patienteroch vårdpersonal saknar ett gemensamt språk kan språkbarriärer uppstå och orsaka ett hinder idet vårdande mötet. Syfte Att beskriva vuxna patienter upplevelse av språkbarriärer vid ett vårdande möte. Metod En litteraturöversikt med 13 kvalitativa, en kvantitativ och en studie där mixad metod haranvänts. Datainsamling gjordes med hjälp av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.En integrerad analys användes för analys av artiklarna. Resultatet sorterades sedan in i olikateman och underteman.ResultatDet framkom tre huvudteman, vilka var ”Behov av tolkning”, ”Språkbarriärers negativainverkan på informationsutbyte” och ”Upplevelse av diskriminering”. De underteman somframkom var ”Svårigheter att använda professionell tolk” och ”Svårigheter att användaanhöriga som tolk” och otillräcklig information som hinder i att ta hälsobeslut. Slutsats Med kunskap om patienters upplevelse av språkbarriärer vid vårdande möte, kan sjukvårdenutvecklas och bli tryggare för patienter som inte talar det dominerande språket. Detta kan varaviktigt vid vårdande möte mellan patienter och sjuksköterskor. Således bör sjuksköterskorsträva för att övervinna språkbarriärer och därmed öka patientens delaktighet.

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.

Bakgrund: I takt med respiratorernas utveckling har möjligheten för en lättare sedering möjliggjorts. En lättare sedering minskar risken för att utveckla komplikationer i samband med respiratorvården samt antalet dagar i respirator minskar. Patienter som är lättare sederade är mer medvetna om omgivningen och deras ökade medvetenhet ställer stora krav på vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att sammanställa lättsederade intensivvårdspatienters upplevelser av att vårdas i respirator. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats har använts. En tematisk syntes användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Patienter som var medvetna i samband med respiratorbehandling beskrev att förlust av tal hade en stor påverkan på deras identitet och användning av alternativa kommunikationsverktyg var energikrävande. De beskrev att de blev ofrivilligt delaktiga i medpatienters vård och vårdpersonalens privata samtal. Respiratorbehandlingen orsakade smärta och obehag, där patienter beskrev törst som en av de mest dominerade obehagliga upplevelserna. Att inte kunna tillgodose sina grundläggande behov gjorde att patienter kände sig maktlösa och hjälplösa. Slutsats: Patienter som vårdas lättsederade i respirator hade en önskan att bli sedda som en unik individ och att de skulle göras delaktiga i sin vård. Information var den viktigaste faktorn för att kunna vara delaktig. Patienter som var lättsederad måste kunna göra sig förstådda, erhålla adekvat smärtlindring och bibehålla kontrollen över sin vård för att minska vårdlidandet och skydda sin integritet och värdighet.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och äldre är en specifikt utsatt grupp. Fenomenet definieras inte som en sjukdom utan uppkommer sekundärt till venös insufficiens. Läkningstiden sträcker sig ofta över en längre tidsperiod och kräver stora hälso- och sjukvårdsresurser. Patienterna blir beroende av vård under behandlingstiden och sjuksköterskorna har ett viktigt ansvar gällande att involvera samt vårda individerna utifrån livsvärldsperspektivet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår Metod: Metoden utgick från Fribergs integrerade sammanställning av kvalitativ forskning där åtta kvalitativa artiklar analyserades efter att ha sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Patientens roll i vården, Såret som en begränsning och Att vara sitt sår. Relationen till sjuksköterskan och delaktighet i läkningsprocessen var central för att uppnå en känsla av trygghet. Såret påverkade individernas liv i form av fysiska begränsningar och ledde även till försämrad självkänsla och förlorad identitet vilket bidrog till en distansering till sociala kontexter. Slutsatser: Upplevelsen av fenomenet tycks i stora drag vara gemensamma för patienterna men hur det påverkade den enskildes vardag skiljde sig åt. Genom ett vårdande förhållningssätt där patienternas livsvärld lyfts fram kan sjuksköterskan uppmärksamma individuella omvårdnadsbehov och på så vis förbättra patienternas livskvalitet.

Kejsarsnitt är en vanlig förekommande operation som görs dygnet runt, både planerat och akut beroende på orsak. Antalet förlossningar som sker via kejsarsnitt ökar och detta ökar kraven på en effektiv vård. Operationen är förenad med smärta postoperativt som kan vara svår att behandla, vilket leder till att de som genomgått ett kejsarsnitt ofta lider av svår smärta. Detta har en negativ påverkan på patienten, närstående och dess nyfödda bebis då brister i omsorgen kan ses. Forskning visar på att postoperativ smärta ökar risken för sjukdomar, kronisk smärta, förlängning av vårdtider och de ekonomiska utgifterna i välfärden. Anestesisjuksköterskan har ett patientnära arbete i det perioperativa vårdförloppet, där en stor del av ansvaret handlar om att förebygga och behandla smärta för att förhindra lidande hos patienten. Examensarbetets syfte var att utforska patienters upplevelse av postoperativ smärta efter kejsarsnitt samt faktorer som påverkar upplevelsen. Det gjordes en integrativ litteraturöversikt med nio artiklar och analys utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier, faktorer som påverkar smärtupplevelsen och smärtupplevelse med tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att det finns flera faktorer i det perioperativa vårdförloppet som kan påverka smärtan, att det finns förväntningar hos patienterna kopplade till postoperativ smärta samt att en otillräcklig smärtlindring och svår postoperativ smärta upplevdes av patienterna. Slutsatser som drogs var att en medvetenhet hos anestesisjuksköterskan kring faktorerna som kan påverka den postoperativa smärtan är central i vårdandet och för att bedriva en jämlik vård. En underbehandlad postoperativ smärta kan leda till flera olika konsekvenser för både patienterna och vården. Det kan orsaka ett onödigt lidande och skapa ökade kostnader i samhället.

Bakgrund: Varje år genomförs mer är 50 000 stamcellstransplantationer världen över och antalet ökar. Stamcellstransplantation, är en potentiell terapeutisk behandling för ett flertal olika livshotande blodsjukdomar. Återhämtningen efter behandlingen är lång, genomsnittstiden är ett år innan patienterna är tillbaka till samma livskvalitet de hade innan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att genomgå en stamcellstransplantation Metod: En litteraturstudie baserad på 1o kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och sammanlagt tolv subkategorier. Att livet hotas innebar osäkerheter och rädslor. Alternativa hanteringsstrategier som användes var optimism, att skjuta ifrån sig, tro på något större, förlita sig på andra och att bli expert på sin sjukdom. Konsekvenser av behandlingen var kroppsligt lidande och att vara nära döden. Nystart innebar en ny tillvaro, förändrad syn på livet och förändrade relationer. Konklusion: Upplevelsen av behandlingen varierar mellan varje patient och osäkerhet och rädslor inför vad som kommer att hända fanns. Hopp gavs av anhöriga och vårdpersonal. För att hantera situationen använde de sig av olika strategier. Bristfällig information bidrog till patienternas osäkerhet och behov av bättre individuellt anpassad information finns. Nyckelord: Livskvalitet, patienters upplevelse, stamcellstransplantation / Title: Patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Background: Every year more than 50 000 stem cell transplantations are performed worldwide. Stem cell transplantation is a potential therapeutic treatment for several life-threatening blood diseases. The recovery after treatment is long, the average time is one year before the patients are back to the same quality of life as they had before treatment started. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Methods: A literature study based on 10 qualitative articles. Results: The results were presented in four categories and twelve subcategories. Threat on life included both insecurity and fears. Alternative coping strategies used were optimism, distance yourself, believe in something bigger, relying on others and becoming expert on your disease. Consequences of the treatment included bodily suffering and being close to death. The new beginning included a new existence, a changed outlook on life and changed relationships. Conclusion: The experience of the treatment differed between patients and there was uncertainty and fears about what was going to happen. Relatives and health professionals gave hope to the patients. Different coping strategies were used to cope with the situation. Inadequate information contributed to the uncertainty among the patients and there is a need for better individualized information. Keywords: Quality of life, patients experience, stem cell transplantation

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och attityd avspeglas i mötet med patienter med självskadebeteende och är avgörande för utfallet av behandlingen. Den allmänna litteraturöversikten belyser patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom hälso- och sjukvård. Sökningarna utfördes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och bearbetades med utgångspunkt från studiens syfte. I resultatet framkom tre kategorier, bli sedd, vårdmiljöns betydelse och vårdkontaktens betydelse, som visade att positiva uppfattningar av vården var känslan av att bli tagen på allvar, främjandet av integritet samt när vårdpersonal lyssnade. När patienter kände sig dömda på förhand samt upplevde bristande intresse från vårdpersonal, vilket ledde till ytterligare skuld och skam innebar negativa uppfattningar. Tidigare negativa erfarenheter under vårdkontakten ledde till att patienter undviker att söka hjälp. Litteraturöversikten visar på att det krävs mer forskning ur ett patientperspektiv för att utveckla ett bättre evidensbaserat arbetssätt för vårdpersonal som idag möter och behandlar patienter med självskadebeteende. / The health professionals’ attitude reflects in the meeting with patients with self-injury disorder and is crucial for the patients’ treatment. Therefore, it is important to highlight the patients’ experience of the meeting, which is the purpose of this literature study. The study is a systematic literature study with searches performed in three databases, Cinahl, PubMed and PsycINFO. The results were ten qualitative original articles, which have been reviewed, analysed and summed up. In the result three categories emerged: to be seen, environment and care contact, which showed that positive perceptions about health care was the feeling of being taken seriously, the promotion of integrity and that the health care professionals listened. Negative results that emerged was when patients felt pre-judged and also when they felt that the caregivers didn’t really care, which led to further guilt and shame. Previous negative experiences lead to patients feeling reluctant of seeking help. The literature overview shows that more research from a patient's perspective is needed to reach an evidence based and improved way of care giving for health professionals that meet and treat patients with self-injury behaviour.

Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar. De tre huvudteman som framkommit är Utanförskapets betydelse, Betydelsen av andra och Egna viljans betydelse. Att patienterna kände sig utanför och annorlunda skapar svårigheter att fungera ihop med andra som påverkade viljan att ändra förändra sin livsstil. Diabetespatienters behov av att få stöd uttrycktes och att interagera med andra diabetiker var av stor betydelse. Sjukvårdpersonal hade inte alltid en positiv påverkan på patienternas vård då exempelvis höga krav på eget ansvar ställs och en dömmande attityd fanns. De positiva fysiologiska och psykologiska effekterna som uppstod av att ändra kost och motion upplevdes som viktiga och stärkte motivationen för att bibehålla livsstilsförändringar. I diskussionen tas bland annat betydelsen av andra människor och verksamheten runt diabetespatienter upp och tidigare gjord forskning ställs i jämförelse med studiens resultat. Vården och omhändertagandet av nydiagnostiserade patienter belyses här samt vårdmötet där sjuksköterskans överordnande roll är ett problem för patientens utveckling. Mycket fokus läggs på sjukvården där brister syns och i slutsatsen ges förslag till förbättring för att underlätta för patienter att genomföra livsstilsförändringar. / Program: Sjuksköterskeutbildning