Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll. Med detta menas att de inte får chansen att delta i sin egen vård och att de inte får den information de önskar för att uppleva känslan av att känna sig trygg. Människor kan också uppleva positiva känslor såsom lindrat lidande och att känna sig respekterade. Betydelsen av relationen till vårdpersonalen har visat sig ha en stor inverkan på patienternas välmående. Upplevelsen av positiva känslor kan komma från att de känner sig sedda och lyssnade på av personalen, att dem visar hänsyn, ser patienterna som enskilda individer och bryr sig om deras mående. Utifrån detta har litteraturstudiens resultat mynnat ut i fem teman. Dessa är “upplevelsen av att tappa kontrollen”, “bristande information”, “att lindra lidande”, “känslan av att bli respekterad/inte respekterad” samt “betydelsen av relationen till vårdpersonalen”. Att vårdas under tvång kan medföra upplevelsen av att bli utlämnad samt inkräktande på integriteten. Därför är det viktigt att vården utförs inom strikta begränsningar. Att patienterna ska få en god vård och uppleva välbefinnande är vårdens centrala punkt och mål. Vetskap kring patientens upplevelser kan hjälpa personalen att utveckla sitt arbete och förstå vikten av att vara professionell gentemot patienterna i vårdrelationen. Att ta reda på patientens upplevelse av att tvångsvårdas är därför en viktig ståndpunkt i utvecklingen av vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta. Olika uppkomstmekanismer och behandlingsalternativ belyses också i detta arbete, samt patienters erfarenheter av behandling för långvarig smärta. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att belysa patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, för att skapa en utökad förståelse av detta fenomen.Resultatet presenteras utifrån fyra teman. Dessa teman är; Att vara fysiskt begränsad, Att vara Socialt begränsad, Att inte vara fullvärdig och Att inte bli trodd. Dessa teman beskriver olika aspekter av patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, och berör så skilda begrepp, från upplevelsen av att vara ett hinder för sin familj till att inte bli trodd utav sjukvården. I diskussionen vill författarna förtydliga det lidande som finns hos patienter med långvarig smärta och hur sjukvården på bästa sätt ska underlätta för patienternas situation. Förvånande var bristen på resultat som handlar om patienters upplevelse av smärtlindring och smärtbehandling vid långvarig smärta i de artiklar som ingår i studiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter varje år av en vårdskada. En vårdskada innebär ett onödigt lidande för patienten då händelsen kunde ha undvikits om adekvata förebyggande åtgärder hade satts in. En vanligt förkommande vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Att skadas av hälso- sjukvården innebär att ett vårdlidande uppstår. Många patienter lider i onödan då vårdarna inte har tillräcklig kunskap om problemet för att kunna möta patienterna i den uppkomna situationen.Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en vårdskada. Elva kvalitativa artiklar granskades och ett resultat med fyra huvudteman och tillhörande subteman utarbetades.Resultatet visar att patienter som drabbats av en vårdskada upplevde en mängd starka känslor och situationer under den tid som följde efter vårdskadan. Patienterna upplevde sig stigmatiserade och uteslutna från vården. De kämpade för att återfå sitt oberoende.Till stor del var en vårdskada en traumatisk negativ upplevelse. För att hantera den uppkomna situationen behövde patienterna känna att de behandlades med respekt och ärlighet. Det var betydelsefullt att få information och kunskap för att kunna känna trygghet. Patienterna upplevde att tilliten till sjukvården raserades då vårdskadan hade inträffat. Då en vårdskada inträffat måste vårdarna gör allt för att möta patienterna med ärlighet, öppenhet och god kommunikation. Om patienterna känner att vårdarna finns till för dem kan lidandet minska och förtroendet för vården kan börja återuppbyggas på nytt. / Program: Fristående kurs

Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem över hela världen, och så även dess följdsjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och cancer. Viktreducerande operationer ses som den mest effektiva metoden för gravt överviktiga personer att minska i vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att studera människors upplevelser efter att de genomgått en viktreducerande operation. Studien genomfördes som en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, eftersom fokus var på människors upplevelser.10 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades vilket resulterade i tre kategorier: Att upplevelsen av att hopp och förväntningar blandas med oro, skuld och skam. Att uppleva en förändrad relation till mat och känslan av förlust och att relationen till den egna kroppen förändras. En slutsats som drogs var att personer som genomgått en viktreducerande operation kan uppleva ett lidande i form av livslidande eller sjukdomslidande på grund av de förändringarna som sker efter operationen. Förändringarna kan skapa en oro och upplevelser av att vara begränsad i livet. I klinisk praxis så behöver hälso- och sjukvårdspersonal skapa en god relation, fördela makten jämnt mellan parterna, lyssna på-, tro på- och respektera personerna. Detta för att kunna stärka deras egen självkontroll och egenvård.

Bakgrund: I dagens samhälle uppsöker många människor akutsjukvård. Det kan vara att personen genomgått ett stort trauma eller har ett kritiskt sjukdomstillstånd. Vid varje besök med vården upplever patienten ett bemötande. Varje unik individ har även förväntningar om hur bemötandet kommer att vara på akutmottagningen.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjukvårdspersonals bemötande på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet från 12 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Den teoretiska referensram som arbetet baseras på är Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet visar att det fanns brister inom bemötandet. En faktor som var av betydelse berodde på vilket trauma patienten hade genomgått eller vad de hade för sjukdomstillstånd. Majoriteten av alla patienter hade upplevt ett sämre bemötande på olika sätt.  Det kunde vara att de kände sig bortglömda, negligerade av personalen och bristande information om sjukdomstillstånd eller hur lång väntan skulle bli. Ett gott bemötande grundar sig ofta på att patienten blir respektfullt behandlad, att patienten erhåller information och att de känner sig sedda av personalen. Slutsats: Upplevelserna av bemötande varierar från patient till patient, då varje patient och situation är unik. Sjuksköterskan skall vara flexibel i sitt bemötande och kunna variera det beroende på patientens behov. Utifrån att många av dessa patienter är försatta i en sårbar och svår situation är kommunikationen en stor och central del i akutsjukvården. Den bör vara individanpassad, utifrån varje patient och situation.  Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, omvårdnad, patienters upplevelse, sjukvårdspersonal. / Background: In today's society, many people seek emergency care. It may be that the person has undergone a major trauma or has a critical illness condition. At each visit with the patient, the patient experiences an encounter. Each unique individual also has expectations of how the reception will be at the emergency room.  Purpose: The aim was to describe patients 'experience of healthcare professionals' response to emergency care.  Methods: A literature study has been done with qualitative approach where the results from 12 scientific articles have been analyzed according to Forsberg and Wengström’s (2016) content analysis. The theoretical frame on which the work is based is Katie Eriksson`s nursing theory.  Result: The result show differences in how patients experience the encounter. Other factors that mattered depended on the type of trauma the patient had undergone or their condition. They majority of all patients had experienced inferior treatment in different ways. It could be that they felt forgotten, neglected by the staff and lack of information about illnesses or how long the wait would be. A good encounter is often based on the patient being treated respectfully, that the patient receives information and that they feel seen by the staff. Conclusion: The experiences of responding vary from patient to patient. Then every patient and the situation are unique. The nurse must be flexible in her treatment and be able to vary it depending on the patient's need for treatment. Communication is a major and central part of emergency care and should be individualized so that each unique patient has the opportunity to understand the information provided. Then these patients are vulnerable and put in a strange situation.  Keywords: Emergency clinic, medical staff, nursing, patients' experience, reception.

<p>The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department.</p><p>A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.</p><p>The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time.</p><p>The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.</p>

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department. A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information. The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time. The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ”känsla av trygghet- otrygghet”, ”förståelse av information” och ”drivkrafter och hinder till förändring”. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt. I de fall där upplevelsen av samtal angående levnadsvanor inte upplevdes som positivt var anledningen att informanterna kände att de var tvungna att engagera sig. De flesta intervjuade upplevde att de fått frågor om levnadsvanor i början, när hypertoni konstaterades, men sedan togs det upp mer sällan. Det var oftast läkaren som samtalade med patienten om levnadsvanor. Samtliga hade fått frågor om kostvanor, motionsvanor och tobaksvanor men frågor om alkoholvanor ställdes inte i samma omfattning. Alla informanter hade förändrat sina motionsvanor och majoriteten hade även gjort förändringar i kostvanor. Flera informanter ansåg att de visste för lite om samband mellan levnadsvanor och högt blodtryck. I de fall uppföljning skedde avtog intensiteten med tiden. Önskemål om samtal där orsaken till hypertonin, samband mellan levnadsvanor och hypertoni och vad den enskilda individen kan göra för att förbättra sitt blodtryck framkom. / High blood pressure (hypertension), a risk factor for cardiovascular diseases is increasing. The aim of this study was to investigate how patients with high blood pressure perceive talks with primary care personnel. A qualitative study by means of interviewing ten participants was conducted. Semi-structured questions were asked which resulted in three categories of perception: "sense of security versus insecurity", "understanding information" and "incentive versus unwillingness to change ones lifestyle". Talks with primary care personnel were perceived in a positive manner. In those cases where the perception of talks regarding ways of everyday life and daily living habits however, was not as positive, it was mainly because the informants felt they had to get involved on a personal level. A majority of those interviewed pointed to the fact, that they had been asked questions about their living habits at the beginning, when diagnosed with hypertension, but as time progressed these were addressed more infrequently. Most often it was the physician who spoke to the patient about his or her living habits. All participants were asked questions pertaining to their habits regarding diet, exercise and tobacco. Questions about alcohol were not asked to the same extent. All informants had changed their exercise habits and the majority had also changed their eating habits. A number of informants felt they knew too little about the connection between living habits and hypertension. In those cases where a follow-up was done the intensity of the follow-ups decreased with time. Requests for talks emerged, where not only reasons for hypertension but also the connection between living habits and hypertension could be explained, as well as how the individual himself could improve his blood pressure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz &amp; Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess. Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin. Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet. Hjärtsviktsjuksköterskan upplevs vara nyckelpersonen för deras trygghet därför att hon/han ger dem kontinuitet och är en lättillgänglig informationskälla. Hjärtsviktspatienterna känner ett starkt behov av att vara självständiga och därmed är egenvård en central utgångspunkt. De upplevde ett stort stöd av att träffa andra med samma sjukdom vilket är ett incitament för införande av stödprogram för denna patientgrupp i Sverige.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.</p><p><strong>Metod:</strong> Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet. Hjärtsviktsjuksköterskan upplevs vara nyckelpersonen för deras trygghet därför att hon/han ger dem kontinuitet och är en lättillgänglig informationskälla. Hjärtsviktspatienterna känner ett starkt behov av att vara självständiga och därmed är egenvård en central utgångspunkt. De upplevde ett stort stöd av att träffa andra med samma sjukdom vilket är ett incitament för införande av stödprogram för denna patientgrupp i Sverige.</p>