Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer. Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar. Resultatartiklarna analyserades sedan utifrån det valda syftet. Resultat: I analysen av resultatartiklarna framkom det fem olika återkommande teman. Dessa teman är fysiska konsekvenser av sjukdomen, psykiska konsekvenser av sjukdomen, sociala konsekvenser, förlust av kontroll samt påverkad föräldraroll. Flera teman innehöll subteman. Diskussion: Olika aspekter av patientens liv klarlades i resultatet vilket gör det möjligt för sjuksköterskan att i mötet med patienten kunna ge bra stöd och omsorg. Resultatet uppmärksammar de problem som patienten har i mötet med vårdpersonalen. Genom att upplysa och göra vården uppmärksam kring problemen så kan det underlättas för patienten i hans eller hennes behandling. Genom att lära patienten att hantera sin sjukdom och få behandling vid första tecken på återfall kan hans eller hennes lidande minska. / Background: Two main types that characterize inflammatory bowel disease are Crohn’s disease and ulcerative colitis. Inflammatory bowel disease affecting the digestive tract, and has an unpredictable disease course. Inflammatory bowel disease onset is usually between the ages of 15-30. It can cause adverse effects in a person’s daily activities because he or she is busy studying, building a career, raising a family and so on. Diseases have several common features. They occur in so-called relapses with periods of worsening when the gut lining becomes inflamed and ulcerated. It leads to symptoms such as bloody or slimy diarrhea, weight loss, abdominal pain and fatigue. Aim: The purpose of this paper is to describe the impact of living with Crohn's disease or ulcerative colitis in adults. Methods: A literature review. A literature search was performed which resulted in six peer-reviewed articles. Results Articles were then analyzed based on the selected object. Results: The analysis of the articles revealed five recurring themes. These themes are physical aspects of the disease, mental aspects of the disease, social aspects, and loss of control as well as being a parent whom are living with inflammatory bowel disease. Several themes also hold underlying themes. Discussions: Different aspects of the patients’ life were clarified in the results. It allowed the nurse to be prepared and provide god support and care when meeting with the patient.  The result highlights the problems that the patient has been in meetings with nursing staff. The attention on the problems in the patients’ treatment must be enlightened. By teaching patients to manage their condition and get treatment at the first sign of relapse, his or her suffering will decline.

Bakgrund Meticillinresistent Staphyloccus aureus är ett hälsoproblem som har en ökad spridning och är en aktuell hälsofråga som berör sjukvården. Anledningen till den ökade spridningen är bland annat dålig handhygien samt för lite kunskap inom ämnet. En strategi för minskning av spridningen av MRSA är att se till att patienten får eget rum för avskildhet. Sedan är det av vikt att patienter som bär MRSA får förmedla sina tankar och upplevelser för att få sina behov tillgodosedda. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av meticillinresistent staphylococcus aureus på sjukhus. Metod Denna litteraturöversikt har fullföljts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel. Artiklarna som använts har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed och utvärderas i enhet med Fribergs metod. Resultat Resultatet presenteras i två huvudteman: Känslan av att vara MRSA bärare och skam, samt stigma och kontakten med närstående. Upplevelsen av vård för MRSA bärare innebär isolering, förändringar i kontakten med vårdpersonal samt vårdpersonalens otillräckliga kunskaper inom ämnet. Diskussion Litteraturöversiktens resultat diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori som handlar om lidande med tre begrepp i fokus: Sjukdomslidande, Vårdlidande och Livslidande. Det som främst diskuteras är kunskapsbrist, isolering och vårdpersonals bemötande. / Background Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a concern in healthcare as it is becoming more widespread and is a current health issue that is commonly found in healthcare settings. The reason for the increased spread is, among other things, poor hand hygiene and too little knowledge on the subject. One strategy for reducing the spread of MRSA is to ensure that the patient has his or her room for privacy. Furthermore, it is essential that patients who carry MRSA are allowed to convey their thoughts and experiences in order to have their needs met. Aim The aim is to bring out the patient’s feelings about living with MRSA in hospital. Method This literature review has been completed by teen qualitative scientific articles. The articles used have been retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and are assessed andevaluated following Friberg's method. Results The result depicts two main themes: are divided into subgroups. The feeling of being an MRSA carrier and the feeling of shame. As well as stigma and contact with relatives. The experience of the care of MRSA carriers who have themes: isolation, contact with health professionals and insufficient knowledge of the subject. Conclusion The results of the literature review are discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of suffering with the following concepts in focus: disease suffering, care suffering and life suffering. The main findings discussed are lack of knowledge, isolation and the treatment of health care professionals.

Bakgrund: Bröstcancer ökar för varje år och detta leder i sin tur till att fler överlever sin diagnos. Vid behandling av bröstcancer är en av behandlingsmetoderna kemoterapi som i sin tur kan ge biverkningar såsom fatigue och kognitiv nedsättning. Dessa symtom kan påverka och försvåra vardagen för bröstcancerpatienter. Syfte: Att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av kemoterapi med avseende på fatigue och kognitiv nedsättning samt hur dessa symtom påverkade det vardagliga livet.  Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som valdes ut genom sökning i CINAHL och PsycInfo. Resultat: Totalt sju kategorier identifierades; Upplevelse av symtomet, Tankar och känslor väckta av symtomupplevelsen, Prövningar i vardagen, Arbetslivets utmaningar, Relationer i kris, Strategier för hantering samt Erfarenheter av sjukvården och deras roll. Kvinnorna kände att de inte fick någon information eller bekräftelse från sjukvården angående kognitiv nedsättning som biverkan av kemoterapi före behandlingen. Kognitiv nedsättning och fatigue påverkade många kvinnor i arbetslivet, deras arbetsprestationer samt deras vardagsliv i olika utsträckning. Kvinnorna efterfrågade olika insatser från hälso- och sjukvården för att hantera symtomen. Hantering av biverkningar skiljde sig åt mellan kvinnorna och deras strategier påverkades av symtomet samt deras mentalitet. Slutsats: Omvårdnadsinsatser samt information om fatigue och kognitiv nedsättning på grund av kemoterapi behöver utvecklas i sjukvården. Det behövs mer forskning för att fylla den kunskapslucka som finns angående kognitiv nedsättning. / Background: Breast cancer increases every year, and this leads to that more women survive their diagnosis. One of the treatment methods that is used is chemotherapy, which can cause side effects such as fatigue and cognitive impairment. These symptoms can impact and complicate the every-day life of breast cancer patients.  Aim: To describe the experience of chemotherapy considering fatigue and cognitive impairment and the impact of every-day life among breast cancer patients. Method: Literature review based on ten qualitative scientific articles. CINAHL and PsycInfo were chosen as databases. Result: A total of seven categories were identified; Symptom experience, Thoughts and feelings awoken by the symptom experience, Challenges in everyday life, Challenges in work life, Relationships in crisis, Management strategies, and Experiences of health care. Women felt that they did not receive any information about cognitive impairment as a side effect of chemotherapy before the treatment. The side effects affected their working life, job performance and their every-day life to varying extent. The women requested different support systems from the health care to help them manage these symptoms. The coping mechanisms differed among the women and the strategies depended upon the symptom and the women’s mentality.  Conclusion: There is a need to improve nursing and information in health care, regarding negative side effects of chemotherapy as fatigue and cognitive impairment. There is a need for more in-depth research to fill the knowledge gap concerning cognitive impairment.

Bakgrund: Antalet amputationer ökar successivt varje år i Sverige och därmed möter sjuksköterskor allt fler patienter som har fantomsmärtor. För att kunna möta dessa patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om och förståelse för fenomenet fantomsmärta. Detta för att kunna utföra en personcentrerad vård, lindra smärta och för att kunna ge en säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av fantomsmärta. Metod: Litteraturstudien utgår från elva artiklar med en kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens valda artiklar har kvalitetsgranskats.Artiklarna analyserades systematiskt och kategoriserades i kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: fantomsmärtan ter sig på olika sätt och användning av copingstrategier. Kategorin fantomsmärtanter sig på olika sätt underbyggdes med tre underkategorier: varierande smärtförnimmelser, påverkad psykisk hälsa och påverkad social hälsa. Kategorin användning av olika copingstrategier underbyggdes med två underkategorier: behov av hanteringsstrategier och behov av information. Konklusion: Patienterna upplevde att fantomsmärtan var en individuell upplevelse som påverkade varje patient på olika plan, vilket genererade i ett varierande behov av stöd och hantering. Genom att förstå att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan anpassa sin omvårdnad för att möta varje patients unika behov och möjliggöra en personcentrerad vård. / Background: In Sweden, the number of amputations increase annually. As a result, registered nurses are expected to meet patients with phantom pain to a larger extent. Hence, registered nurses must have knowledge and understanding about phantom pain in order to perform person-centered care and provide safe care. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences with phantom pain. Method: The literature review is based articles on a qualitative approach. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The included articles for this literature review have been quality reviewed. The articles were systematically analyzed and categorized into themes and subthemes. Results: The analysis resulted in two main categories: the phantom pain manifests itself in different ways and the use of coping strategies. The main category phantom pain manifests itself in different ways was substantiated with three subcategories: varying pain sensations, affected mental health and affected social health. The main category use of different coping strategies was supported with two subcategories: need for coping strategies and need for information.Conclusion: The patients felt that the phantom pain was an individual experience that affected each patient in a different way, which generated a varying need for support and coping strategies. By understanding that phantom pain is an individual experience, the nurse can adjust the care to meet each patient's unique needs and enable person-centered care.

Abstract                                                                               Bakgrund: Både nationellt och internationellt är diabetesnefropati den vanligast bakomliggande orsaken till njursvikt, och svarar för ca en fjärdedel av den njursvikt som leder till dialysbehandling och njurtransplantation. Det kan drabba unga och äldre personer med både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Syfte: Att beskriva hemodialysbehandlade personers upplevelser av att leva med diabetesnefropati utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Metod: Kvalitativ design. Åtta personer med diabetesnefropati och dialysbehov intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats baserad på Katie Eriksons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet visade att personernas livssituation förändrades. De upplevde både kroppsliga och psykiska symtom samt att även deras sociala relationer påverkades. De lärde sig att hantera sin situation genom att acceptera sin sjukdom. Att ha familj och anhöriga var av stor betydelse för emotionalt stöd för att kunna uppleva välbefinnande. Slutsats: Diabetessjuksköterskor behöver ha en grundkunskap om individers upplevelser av att leva med hemodialysbehandlad diabetesnefropati för att hitta bättre sätt att kunna stötta dem. Med tidig information och stöttning av personer med risk för diabetesnefropati, kan risken för utveckling av diabetesnefropati minskas eller undvikas. / Abstract Background: Both nationally and internationally, diabetic nephropathy is the most common underlying cause, and accounts for about a quarter of kidney failure that leads to dialysis treatment and kidney transplantation. It can affect both young and adult people with diabetes as an underlying disease. Chronic kidney disease can result from both type 1 diabetes and type 2 diabetes. Purpose: To describe persons in hemodialysis experiences of living with diabetic nephropathy based on Katie Eriksson's nursing theory. Method: Qualitative design. Eight persons with diabetic nephropathy and need for dialysis were interviewed. The data was analysed through a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Erikson's nursing theory. Results: The results showed that the participants' life situation changed. The participants experienced both physical and psychological symptoms and that their social relationships were also affected. They learned to cope with their situation by accepting their illness. Having family and relatives was of great importance for emotional support to be able to experience well-being. Conclusion: Diabetes nurses need to have a basic knowledge of individuals' experiences of living with hemodialysis-treated diabetic nephropathy to find better ways to support them. With early information and support of patients at risk of diabetic nephropathy, the risk of developing diabetic nephropathy can be reduced or avoided.

Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.

Över 160 000 människor i Sverige väntade på en operation 2021. 40 % av dessa har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Patienter väntar dagligen på operationer, både på vårdavdelningar och i hemmet. Operationer som kan bidra till ökad hälsa och lindrat lidande. Utan kunskap och förståelse för patienter i den preoperativa väntan riskerar patienten ett ökat lidande och ohälsa. Sjuksköterskans kännedom om patienternas upplevelser i väntan på en operation behöver synliggöras för att öka möjligheten till en individanpassad och säkrare vård.  Syftet med examensarbetet var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en operation. Metoden som användes var en litteraturöversikt över kvalitativ forskning då författarna ville belysa upplevelser kring ämnet. Nio vårdvetenskapliga artiklar söktes fram, granskades och sammanställdes. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av ohälsa, En känsla av hopp och Kontakten med vården med fem tillhörande subteman som svarade på examensarbetets syfte. Resultatet påvisar patienters känsla av oro, ångest och rädsla inför operation och hur väntan kan öka de negativa upplevelserna. Men det framkommer även att med individanpassad information och en god kontakt med vården kan tillit och hopp bidra till en positivare upplevelse för patienten. Diskussionen stärker resultatet med tidigare forskning som visar att goda vårdrelationer och ett tydligt patientperspektiv kan förebygga oro och skapa bättre förutsättningar för patienten i väntan på en operation. Slutsatsen är att med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt kan sjuksköterskan synliggöra patientperspektivet och skapa en individanpassad vård som kan vara ett stöd för patienten i den påfrestande tid som väntan inför en operation kan innebära. / Over 160,000 people in Sweden were waiting for an operation in 2021. 40% of these have waited longer than the care guarantee's 90 days. Patients wait daily for operations that can contribute to increased health, alleviate suffering or be crucial to survival. Without knowledge and understanding of patients in the preoperative waiting period, the patient risks increased suffering and ill health. The nurse's knowledge of the experiences while waiting for an operation needs to be made visible in order to increase the possibility of better and safer care. The aim of the study was to shed light on patients' experiences of waiting for an operation. The method used was a literature review of qualitative research as the authors wanted to highlight experiences around the subject. Nine health science articles were searched for, reviewed and compiled. The results are presented in three main themes: Experience of ill-health, A feeling of hope and Contact with care with 6 associated sub-themes that responded to the purpose of the study. The results demonstrate patients' feelings of worry, anxiety and fear before surgery and how waiting can increase these negative experiences. But it also appears that with individually tailored information and a good contact with care, trust and hope can contribute to a more positive experience for the patient. The discussion strengthens the results with previous research that shows that good care relationships and a clear patient perspective can prevent anxiety and create better conditions for the patient while waiting for an operation. The conclusion is that with a nursing scientific approach, the nurse can make the patient's perspective visible and create an individually tailored care that can be a support for the patient in the stressful time that waiting before an operation can entail.

Bakgrund: Allt fler patienter överlever tack vare medicinska framsteg kritisk sjukdom. Aktuell forskning visar att patienter ofta upplever den akuta sjukdomsfasen som känslomässigt jobbig med känslor såsom stress och ovisshet. Det är känt att kritisk sjukdom och intensivvård medför fysiska konsekvenser även långt efter sjukhusvistelsen och att detta påverkar patienters återhämtning negativt. Med kunskap om patienters upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom kan sjuksköterskan anpassa vården för att erbjuda dessa patienter stöd för att uppnå en god återhämtning. Syfte: Att belysa hur patienters upplevelse av den psykiska hälsan påverkas efter kritisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat:Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa efter kritisk sjukdom presenteras under fem huvudkategorier: tacksamhet, utsatthet, oro och rädsla, fatigue samt identitetsförändringar. Konklusion: Deltagarnas upplevelse av psykisk hälsa påverkades av att de kände tacksamhet över att ha överlevt och de stöd de fått, men utsatthet, oro, fatigue och ett behov av att omforma sin identitet var vanliga upplevelser som fick deltagarna att ändra sin självbild och sina perspektiv på livet. Vikten av att patienter känner sig förstådda och erbjuds stöd från såväl vården som närstående har framkommit och personcentrerad vård och ett holistiskt förhållningssätt lyfts fram som viktiga faktorer för att tillgodose de komplexa behov som uppstår efter kritisk sjukdom. / Background: An increasing number of patients survive critical illness due to medical advancements. Current research indicates that patients often find the acute phase of illness emotionally challenging, experiencing stress and uncertainty. It is known that critical illness and intensive care lead to physical consequences long after hospitalization, negatively impacting patients' recovery. With knowledge of patients' post-critical illness health experiences, nurses can tailor care to provide support for optimal recovery. Aim: To illuminate how patients' experiences of mental health are affected after critical illness. Method: A literature review based on twelve articles with a qualitative approach was analyzed using thematic content analysis. Results: Participants' experiences of mental health after critical illness are presented in five main categories: gratitude, vulnerability, worry and fear, fatigue, and identity changes. Conclusion: Participants' mental health experiences were influenced by gratitude for survival and the support received. However, vulnerability, worry, fatigue, and a need to reshape identity were common experiences leading participants to alter their self-perception and life perspectives. The importance of patients feeling understood and offered support from both healthcare and relatives has emerged and person-centered care and a holistic approach are highlighted as important factors in meeting the complex needs that arise after critical illness.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem världen över. Egenvård är en viktig faktor för hanteringen av smärta för att uppnå livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med och hantera den långvariga smärtan i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar, analyserade med en innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Acceptans upplevdes vara det första steget mot hanteringen av smärta. Att leva med långvarig smärta upplevdes påverka både fysiska och psykiska aspekter. Genom att utöva egenvård upplevdes hanteringen av den långvariga smärtan underlätta. Patienterna upplevde ett behov av stöd från familj, vänner och hälso-och sjukvård. Diskussion: Upplevelsen av att leva med långvarig smärta i det dagliga livet varierade och det fanns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Hanteringen av smärta visade sig vara en pågående process. Om sjuksköterskan har kunskap och kompetens om hur patienterna upplever sitt långvariga tillstånd så kan det vara lättare att förstå och vägleda dessa patienter. Det ger en kunskap om hur patienterna kan uppleva smärt situationen och hanteringen av smärtan. / Background: Chronic pain is a major problem worldwide. Self-care is an important factor when it comes to managing pain to achieve quality of life. Aim: The purpose was to investigate patients' experience of living with and manage the chronic pain of daily life. Method: A general literature review based on 15 qualitative articles, analyzed with a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: Acceptance was perceived to be the first step towards the management of pain. Living with long-term pain was felt to affect both physical and mental aspects. By practicing self-care, the management of the chronic pain was made easier. Patients experienced a need for support from family, friends and healthcare. Discussion: The experience of living with chronic pain in daily life varied and there were both positive and negative experiences. Conclusion: The management of pain proved to be an ongoing process. If the nurse has knowledge and skills about how patients experience their chronic condition, it may be easier to understand and guide these patients. It provides a knowledge of how patients can experience the pain situation and the management of pain. / <p>Examinationsdatum: 2019-12-04</p>

Sammanfattning Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med allvarlig psykisk ohälsa är mindre fysiskt aktiva än resterande befolkning. De är som grupp i riskzonen för drabbas av fysiska hälsoproblem samt att dö i förtid av somatiska sjukdomar. Vårdpersonal har observerat samband mellan fysisk aktivitet och mindre besvär av symtom och lägre läkemedelsbehov. Utbudet av forskning som svarar på hur fysisk aktivitet kan upplevas främja återhämtning hos personer med allvarlig psykisk ohälsa är däremot begränsat.  Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i tidigare forskning beskriva hur personer med allvarlig psykisk ohälsa erfar att fysisk aktivitet främjar återhämtning. Metod: Metasyntes, en induktiv och kvalitativ analysmetod. Resultat: Utifrån analysen presenteras fyra teman Att få en starkare tro på sig själv och framtiden, Att uppleva mening och gemenskap, Att få struktur i livet och Att kontrollera och minska psykiska symtom som i sin tur tillsammans ledde fram till nyckelmetaforen en positiv spiral. Slutsats: Sjuksköterskan, eller vårdaren, kan genom att stödja patienten till fysisk aktivitet främja såväl allians som en start som ger fart åt patientens återhämtningsprocess. Nyckelord: allvarlig psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, gemenskap, mening, patienters upplevelse, positiv spiral, återhämtning / abstract Background: Previous research shows that people with severe mental illness are less physically active than the remaining population. As a group, they are in risk of physical problems and premature death. Health professionals have observed a connection between physical activity and less discomfort caused by symptoms as well as a lower need of medical treatment. The amount of available research regarding experiences of physical activity and what it means for recovery amongst people with severe mental illness is limited. Aim: The aim of the study based on previous research is to describe how people with serious mental illness experience that physical activity promotes recovery. Method: Metasynthesis, an inductive and qualitative method of analysis. Results: the analysis provided four themes To have a stronger belief in oneself and the future, To experience meaning and community, To get structure in life and To control and reduce mental symtoms wich in turn together led to the key metaphor as a positive spiral. Conclusion: The nurse, or the caregiver, can, through supporting the patient to physical activity, promote both an alliance and a start that gives momentum to the patient's recovery process. Keywords: severe mental illness, physical activity, community, meaning, patient experience, positive spiral, recovery