Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt. / Visual field examination is the most important method to diagnose and identify the progression of glaucoma. Conducting visual field examination is a common task for the ophthalmic nurse. Studies show that patients have difficulty in carrying out the visual field examination, but studies on how the patient experiences the visual field examination are scarce. The aim of the pilot study was to examine the patient's experience of the visual field examination. The pilot study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews of eight patients. The material was analyzed using content analysis. The analysis resulted in five categories: experience of fear and anxiety, difficulty with focusing, experience of information, sense of security, and bodily discomfort. Failing to perform well and to possibly become impaired in their disease were major concerns that created fear and anxiety. Focusing demanded a lot of concentration and was straining on the eye. The information was perceived as both good and flawed. Patients felt a sense of security since they had done the examination before and that they met the same staff. The majority of patients felt they sat uncomfortably and that it was not patient friendly. Continued development and training on how patients experience visual field examination is recommended to improve the way the staff treats and informs the patient, but also how the ophthalmic nurse can facilitate the examination of the patient. Since this study was conducted as a pilot study further research and a full-scale study is needed for the results to be considered reliable.

Bakgrund: Åldrandet är en process som berör hela människan som inkluderar både kropp, själ, psyke, och det sociala sammanhanget där det är viktigt att värna om den äldres autonomi samt hens värdighet. Inom vården har sjuksköterskan det största ansvaret för att kunna identifiera individens omvårdnadsbehov. Ett gott bemötande och en öppen kommunikation är nödvändigt för att förstå individens behov och därmed kunna bidra till att främja individens hälsa. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av bemötande inom sjukvården. En litteraturöversikt rörande åldrarna 65 och äldre i Sverige. Metod: Litteraturöversikten baseras på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl och MedLine samt en manuell sökning. Sökorden var dignity (värdighet), autonomy (autonomi), elderly (äldre), nursing (omvårdnad), patients (patient) perspective (perspektiv), older patient (äldre patienter), experiences (erfarenheter), health care (hälsovård), home nursing (hemsjukvård), emergency department (akutmottagning). Resultat: Litteraturöversikten påvisade att det rådde brister i bemötande av äldre patienter oavsett vårdform. När vårdpersonalen uppträdde på ett paternalistiskt sätt hotades den äldres självbestämmande och värdighet. Detta gav sig uttryck när personalen förutsatte vad som är bäst för patienten utan att samråda med hen. Situationer där personalen var stressade och uppträdde oengagerad resulterade i brister gällande kommunikation vilket orsakade att den äldre upplevde otrygghet, minskad delaktighet och misstro till vården. Diskussion: Resultatdiskussionen berör begrepp som värdighet, autonomi och integritet som hade stor betydelse för den äldre patientens upplevelse av bemötande. Dessa begrepp diskuteras gentemot den teoretiska utgångspunkten gällande vårdande kommunikation av Belinda Dewar (2011). / Background: Aging is a process that affects all aspects of the individual, his/her physical health, mental health, soul and social health and it is important to protect the individual’s autonomy as well as his/her dignity. In the context of healthcare it is the nurse who has the biggest responsibility to identify the individual needs of a patient. A professional treatment and open communication is crucial for understanding the needs of the individual and promote the individual´s health. Aim: The aim was to describe experiences of encounters within the health care system. A literature review regarding ages 65 and older in Sweden. Method: This literature review is based on findings in 12 scientific articles, which are found in Cinahl and MedLine databases as well as through a manual search. Keywords during the search were dignity, autonomy, elderly, older, nursing, patients, perspective, experiences, health care, home nursing, emergency department. Results: The study shows that there is room for improvement in treatment of elderly patients, regardless of care setting. When the caregivers behaved in a patronizing way they threatened the patient’s self-determination and dignity. This was particularly clear when the staff presuppose what is best for the patient without consulting him/her. Stressed and unengaged staff members showed a lack of communication towards the patient, which resulted in a feeling of unsafety, loss of participation and increased distrust of the health care system. Discussion: In the discussion terms such as dignity, autonomy and integrity had a high degree of importance for the elderly patient. These terms are explained and discussed towards Researcher Belinda Dewar’s (2011) model for the caring conversation, which was the theoretical framework supporting this literature reviews´ discussion.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande och var tredje person kommer under en livstid att drabbas. Vård i livets slutskede kan bedrivas på olika platser, bland annat på hospice. Den största patientgruppen som vårdas inom den specialiserade palliativa vården är patienter med en cancerdiagnos. Att leva med sjukdom, såsom cancer, påverkar personens identitet. Hur dessa patienter upplever sin vistelse på hospice påverkar dennes känsla av Sammanhang (KASAM). Studier tyder på att om hospice involveras påverkas dels bemötandet men också kunskap och symtomlindring till det positiva. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara patient med cancerdiagnos i palliativt skede på hospice. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats, analysen utgick från manifest och latent analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorierna: Existentiella upplevelser, Upplevelsen av hospice som kontext samt Upplevelsen av relationer. Diskussion: Diskussionen behandlar patienternas upplevelse av relationen till andra patienter och personalen men även mödrar som en särskild grupp. Relationen till andra patienter på hospice upplevdes som stöttande och den personal som arbetade på hospice uppfattades som empatisk och kunnig. Mödrar utmärkte sig under vistelsen genom att fokusera på sina barn.

Bakgrund: Kvarliggande urinkateter ar en behandlingsmetod som anvands vid flera olika sjukdomstillstånd. Komplikationer som patienten kan utsattas för ar bland annat kateterblockage, urinvagsinfektion och urinlackage. Sjuksköterskor ser på patienters anvandning av urinkateter ur olika synvinklar dar det både uppfattas som ett hjalpmedel och något som gör skada. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ar att belysa hur patienter med kvarliggande urinkateter upplever anvandningen samt insattning och byten. Metod: Examensarbetet har genomförts som litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tio artiklar från databaserna CINAHL och PubMed inkluderades i studien och det genomfördes en kvalitetsgranskning och dataanalys av det insamlade materialet. Resultat: De tio empiriska studierna framhavde fyra huvudteman: Mötena med vården, Kanslor relaterat till urinkatetern, Stöd från omgivningen samt Urinkateterns påverkan i vardagen. Resultatet genererade aven sju subteman som redovisas under de olika huvudtemana. Patienter belyste att det fanns brister i vårdpersonalens bemötande och vikt lades vid god tillganglighet. Patienterna i studierna såg på sin urinkateter ur både positiva och negativa synvinklar. Koppling till urinkateterns funktion, obehag och eventuella komplikationer sågs ha inverkan på hur patienten upplevde sin urinkateter. Samtal och exponering av urinkatetern upplevdes av patienterna som besvarande och medförde för vissa en begransning i vardagen. Sexualitet relaterat till anvandningen av urinkateter var något som vissa patienter belyste som ett område med förbattringsmöjlighet. Konklusion: För att minska komplikationer och lidande ar det av vikt att efterstrava god kommunikation och information. Detta ar två centrala begrepp som har stor betydelse för patienters upplevelse av anvandning, byten samt insattning av kvarliggande urinkateter och ökar förutsattningarna för en personcentrerad vård. / Background: indwelling urinary catheter is a treatment method that is used for several different diseases. Complications that patients may be exposed to are catheter blockage, urinary tract infection and urinary leakage. Nurses look at patients' use of urinary catheters from different angles where it is perceived as an aid or something that causes harm. Aim: The purpose of this literature study is to illustrate how patients with indwelling urinary catheter experience the use as well as insertion and replacement. Method: the degree project has been conducted as a literature study with a qualitative approach. After the collection of the final ten articles from CINAHL and PubMed, quality review and data analysis of the collected material was carried out. Results: the ten studies highlighted four main themes: The meeting with the healthcare, Feelings Related to the Urinary Catheter, Aid from the Environment and The urinary catheters effect on everyday life. The result also generated seven subthemes that are reported under the different main themes. Patients highlighted that there were deficiencies in the treatment from healthcare professionals and that emphasis was placed on good accessibility of care. Patients in the studies looked at their urinary catheters from both positive and negative angles. The urinary catheters function, discomfort and possible complications were seen to have an effect on how the patient looked at their urinary catheter. Conversation and exposure of the urinary catheter caused discomfort to the patients and led to some limitation in everyday life. Conversations about sexuality related to catheter use were something that some patients found as an area needing improvement in healthcare. Conclusion: In order to reduce complications and suffering, it is important to strive for good communication and information. These are two key concepts that are of great importance to the patient's experience of use, replacement and insertion of indwelling urinary catheter and increase the basis for a person-centered care.

Bakgrund: Flertalet patienter som har vårdats under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård har upplevt bristfällig behandling i samband med deras vård och behandling. Kränkande attityder, och förhållningssätt av sjuksköterskor har speglat många patienters vardag under tvångsvård vilket har visat på negativa konsekvenser. Många upplevde till följd av sin behandling på ökade känslor av ångest, rädslor och diskriminering. Det råder delade uppfattningar från patienter under tvångsvård då ett gott bemötande har upplevts av sjuksköterskor som har resulterat i gynnsamma resultat för behandling och återhämtning av patienterna samt att de har blivit väl bemötta utifrån respekt och värdighet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård.  Metod: En allmän litteraturöversikt som underbyggs av 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserad enligt Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i både positiva och negativ bemötande av sjuksköterskor gentemot patienter under tvångsvård som presenterades i fem lämpliga kategorier, Brist på information, Att inte bli bemött som en människa, Att inte få var delaktig, Att få en god omvårdnad samt Att få vara delaktig. Slutsats: Det råder delade meningar om hur sjuksköterskans bemötande upplevs av patienter under tvångsvård. Många patienter under tvångsvård har upplevt ett dåligt bemötande, ofullständig delaktighet samt brist på information kring deras vård och behandling. Likväl har det visat positiva upplevelser för patienter under tvångsvård då de har känt sig inkluderade i sin vård och behandling samt fått uppleva ett gynnsamt partnerskap där sjuksköterskan har aktivt medverkat till personcentrerad vård.

Introduktion/Bakgrund: Blodsmittor som Humant immunbristvirus [HIV], Hepatit B-virus [HBV] och Hepatit C-virus [HCV] förekommer i många delar av världen. Det finns mycket fördomar om patienter som lever med blodsmitta och patienterna kan uppleva stigmatisering och diskriminering från samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: belysa hur patienter som lever med HIV, HBV eller HCV upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) nio steg. PubMed, PsycINFO och Cinahl är de databaser som användes för att söka fram artiklar. 15 artiklar ingick i resultatet, tolv kvalitativa, två mixed-methods och en kvantitativ. Granskningar av artiklarna gjordes med Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades till resultatet. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet från vårdpersonal. De teman som identifierades var Attityder, Nekad vård och vårdpersonalens rädsla för smitta, Bristande sekretess samt Positiva upplevelser av bemötande. Slutsats: Det framkom att flera patienter som lever med blodsmitta hade negativa upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården, men de belyser även de positiva erfarenheter de hade av bemötande från vårdpersonal.

Bakgrund: Smärta är en individuell psykologisk och emotionell reaktion där funktionen är att varna för skada. Långvarig smärta är en smärta som varar i mer än 12 veckor som drabbar 40–50 procent av Sveriges befolkning.  Den vanligaste lokalisationen för smärtan är ländryggen och det är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Orsaken till ländryggssmärta kan vara både fysiologisk och psykologisk, men det är oklart till varför det uppstår en långvarig smärta. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med långvarig ländryggssmärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tre databaser användes, CINAHL Complete, Pubmed och Medline och dataanalysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subtema påfanns under dataanalysen. Första huvudtemat var: Påverkan på vardagen med subteman: Förändringar i vardagen, Familjeroll, Kultur och religion och Acceptans. Andra temat var: Psykisk ohälsa och försämrad sömnkvalitet med subteman: Psykisk påverkan och Sömnsvårighet samt sista temat: Egenvård. Diskussion: Diskussionen är indelad i en metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller en reflektion kring den valda metodens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen innehåller en diskussion om litteraturöversiktens resultat med Katie Erikssons teori som teoretisk utgångspunkt. / Background: Pain is an individual psychological and emotional reaction where the function is to warn of injury. Chronic pain is a pain that lasts for more than 12 weeks, that affects 40–50 percent of the population of Sweden. The most common location for the pain is the lumbar spine and is one of the biggest public health problems in the world. The cause of low back pain is both physiological and psychological, but it is unclear why chronic pain occurs. Aim: The purpose was to describe the patient’s experience of living with chronic low back pain. Method: A litterature review was made based on ten qualitative scientific articles. Three databeases were used, CINAHL Complete, Pubmed and Medline. The data analysis was done according to Friberg´s analysismodel. Results: Three main themes and associated subthemes were found during the data analysis of the result, containing subthemes. The first maintheme was: Impact on everyday life with subthemes: Changes in everyday life, Family role, Culture and religion and Acceptance. The second theme was: Mental illness and insomnia with subthemes: Psychological impact and Sleep deprivation, and the last theme was: Self-care. Discussion: The discussion is divided into a method-discussion and result discussion. The method discussion contains a reflection on the strengths and weaknesses of the chosen method. The result discussion includes a discussion of the results of the literature review with Katie Eriksson´s theory as a theoretical starting point.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende, Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat: Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet, religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer. / Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships, environment and spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer. They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.

Akutmottagning är en plats patienter besöker för att få behandling för akut sjukdom eller skada. Patienter på akutmottagningen är akut, svårt sjuka och kan ha många upplevelser som är relaterade till såväl deras sjukdom som deras besök på akutmottagningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att besöka akutmottagningen. 10 artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; “att känna frustration relaterat till lång väntetid med bristande tillsyn”, “att inte känna förståelse för sitt hälsotillstånd”, “att behöva genomgå obehagliga undersökningar och känna sig exponerad”, “att ljud, ljus, dofter, möbler och stressig atmosfär försämrade besöket”, “att inte bli involverad eller betrodd” och “att känna sig sedd samt att bli bemött med lyhördhet och respekt”. Resultatet visade att gott bemötande, information och humanistisk människosyn var viktiga förutsättningar i patientens upplevelser på akuten. Vidare visade resultatet att en högljudd, stökig miljö, stressad vårdpersonal och brist på information och kommunikation försämrade patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta patienten ur helhetsperspektiv för en fördjupad förståelse för deras upplevelse så hen kan ge en ändamålsenlig omvårdnad.