Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för de cancerformer som drabbar kvinnors reproduktiva system samt könsorgan. Årligen diagnostiseras omkring 3000 kvinnor i Sverige. Gynekologisk cancer och behandling orsakar psykiskt, fysiskt och socialt lidande hos patienterna, vilket påverkar deras sexuella hälsa negativt. Försämrad sexuell hälsa förknippas med försämrad livskvalité hos patienterna som genom behandlingen upplever rädsla och oro. Studier visar att sjuksköterskor anser att de inte besitter tillräcklig kunskap för att lyfta fram ämnet sexualitet och resterande vårdprofessioner uppger skiljaktigheter kring vilken profession som bör ansvara för att sexualitet inkluderas i omvårdnaden.   Syftet var att belysa upplevelsen av stöd från vårdpersonal angående sexuell hälsa hos patienter diagnostiserade med gynekologisk cancer. En litteraturöversikt enligt Fribergs modell där åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras genom fyra teman som framkom under analysen; Bristfälligt stöd, Varierande informationsbehov, Förväntningar på vårdpersonalen samt Upplevelsen av partnerns delaktighet. Resultatet visar att kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer upplever att stödet från vårdpersonalen är bristfälligt och anser att vårdpersonalen bär ansvar för att information om den sexuella hälsan förmedlas. Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori där begreppen lidande och värdighet lyfts fram. Kvinnors behov av stöd från vårdpersonal i samband med gynekologisk cancer åskådliggörs och ansvarsfördelning inom vården samt ett kulturellt perspektiv diskuteras.

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi har många fördelar och har ökat kraftigt senaste åren.Trots detta är forskning om patienters intraoperativa upplevelse begränsad. Fördelar med operationer i vaket tillstånd är kortare sjukhusvistelse, färre komplikationer samt ökad möjlighet till delaktighet. Däremot kan operationer i vaket tillstånd ge upphov till en känsla av att känna sig sårbar och utsatt och därför ställs det höga krav på operationspersonalens bemötande.  Syfte: Att undersöka patienters intraoperativa upplevelse av att opereras i vaket tillstånd under lokalanestesi med avseende på operationspersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes för denna studie. Genom ett konsekutivt urval inkluderas 12 deltagare som genomgått ögonkirurgi i vaket tillstånd. Semistrukturerade intervjuer med delvis öppna frågor valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet på en manifest nivå.   Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och två subkategorier. Huvudkategorin beskriver betydelsen av operationspersonalens närvaro. Kategorierna redogör för patientens upplevelse av det intraoperativa samtalet, trygghet och delaktighet, att få sina behov tillgodosedda och upplevelse av information. Den sistnämnda kategorin generade i två subkategorier med avseende på tydlig och otydlig information.   Slutsats: Samtliga patienter kände sig väl omhändertagna och var nöjda med operationspersonalens bemötande intraoperativt och patientens upplevelse av bemötandet har stor betydelse för känslan av trygghet.

Cirka 2 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet utav svårläkta bensår. I takt med den ökade befolkningsmängden är detta ett problem som förväntas öka. Svårläkta bensår skapar ett lidande och resulterar i en negativ hälsorelaterad livskvalitet för patienterna. Som sjuksköterska möter man patienter med den här typen av problem inom flera olika arbetsplatser. Med ökad kompetens om patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår skapas förutsättningar för sjuksköterskan att bedriva en mer individanpassad vård och därmed lindra lidande. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Då forskning finns inom ämnet har en litteraturstudie skapats för att sammanställa tidigare forskning. Litteraturstudien grundar sitt resultat på 8 kvalitativa artiklar, 1 kvantitativ artikel och 1 artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Tre huvudteman framkom under analysarbete, patienters upplevelse av påverkan i det dagliga livet; patienters upplevelse av smärta, lukt och sårvätska; patienters behov av kunskap och ett vårdande som främjar hälsa. Patienter som drabbats av svårläkta bensår lider både psykiskt, fysiskt och socialt. I kombination med smärta, lukt, läckage och bristande information är bensårsproblematiken en mycket komplex situation. Att som sjuksköterska vårda efter ett livsvärdsperspektiv och se till varje individ som unik blir därför ett måste för att skapa en omvårdnad som främjar hälsa.

Bakgrund: Ungefär 40% av befolkningen i Sverige lider av långvarig smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse som kan upplevas helt olika trots liknande situationer. Långvarig smärta påverkar patientens livskvalitet och livssyn. Patienten upplevelse av bemötande från vårdpersonal är en viktig faktor för patienten då många upplever att vårdpersonalen inte tror på deras smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats gjordes. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades med integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Bli bemött med engagemang och respekt, Bli bemött med okunskap och Vikten av att bli trodd. Slutsatser: Smärta är ett komplext område där ett bra bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att vården ska bli så bra som möjligt för patienten. En viktig betydelse för patienten är att vårdpersonalen lyssnar och tror på patienten som lider av långvarig smärta. Genom att patienten upplever ett bra bemötande så ökar tilliten och förtroende för vårdpersonalen samt kan det påverka patienten till att må bättre. Ett dåligt bemötande kan bidra till ett onödigt lidande och ett sämre mående för patienten.

Introduktion/Bakgrund: Kateterisering av urinblåsan är en medicinsk teknik som används för att tömma urinblåsan på urin. Det finns olika orsaker till att en patient ordineras en kvarliggande urinkateter. Ordinationen kan bero på bland annat urinretention, urininkontinens eller rörelsehinder. Även om kvarliggande urinkateter är en effektiv teknik vid svårigheter att tömma blåsan kan detta leda till en del komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att ha en kvarliggande urinkateter i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien konstruerades utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet utgjordes av tio artiklar som svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Resultatartiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultat: Två huvudteman identifierades: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. I huvudtemat Negativa upplevelser skapades fyra subteman: ”Bristande information”, “Sexualitet och förändrad självbild”, “Social isolering” samt “Komplikationer”. I huvudtemat Positiva upplevelser skapades tre subteman: “Acceptans”, “Frihet och stöd” samt “Humor”. Slutsats: Slutsatsen som kan dras från resultatet är att patienter har fler negativa upplevelser än positiva upplevelser kring kvarliggande urinkatetrar.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom som främst drabbar personer över 55 år.Sjukdomen är progressiv och påverkar motoriken, kognitionen och beteende på grund av dopaminbrist i hjärnan. Förloppet är oftast långdraget och slutar i regel med palliativ vård eftersomsjukdomen är obotbar. Trots mediciner med lindrande och bromsande effekt förändras livet radikaltför patienter med Parkinsons sjukdom. För att kunna ge trygg och adekvat vård är det viktigt attförstå patienter med parkinson upplevelse av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att beskrivapatienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativansats baserad på 10 artiklar ur patientens perspektiv funna i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman med 11 tillhörande subteman analyserades fram. Sjukdomen påverkar framförallt de motoriska funktionerna men även de psykiska och sociala delarna i patienternas liv. Utöverdet påträffades även resurser för att hantera sjukdomen och hur man förlikar sig med ett liv medParkinsons sjukdom. Slutsats: Att leva med Parkinsons sjukdom ökar sårbarheten hos patienternaoch som sjuksköterska är det viktigt att ha kännedom om sjukdomen och hur den upplevs avpatienterna för att kunna ge personcentrerad och holistisk omvårdnad.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag någon av hematologisk sjukdom som omfattar blod och lymfsystemet. I benmärgen finns blodstamceller som genom transplantation kan behandla patienter. En fjärdedel av patienterna kan få stamceller från familjemedlemmar och annars finns möjliga donatorer registrerade i Tobiasregistret. Målet med behandlingen är att bota hematologiska sjukdomarna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av stamcellstransplantation vid hematologisk sjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Lundman & Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: behov av avskildhet, känsla av trygghet, optimism och oviss framtid. Stamcellstransplantation påverkar kroppen så som uttalad trötthet och psykologisk påverkan. Fysiska, psykiska, sociala och emotionella tillstånd uppgavs influera återhämtningen. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktiga faktorer som underlättade transplantations processen. Rädsla för återfall skapade oro hos patienterna men upplevelsen av hopp gav motivation att fortsätta behandlingen Slutsats: Upplevelsen av stamcellstransplantation är individuellt för alla patienter. Isoleringen var utmanande men sociala relationer skapade trygghet och styrka. Patienterna uppgav att känslan av hopp om att bli botad gav motivation till fortsatt behandling. Författarna anser att mer forskning om patienternas upplevelse behövs även för att öka antalet donatorer.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till kontakt med hälso- och sjukvården är smärta. När något i kroppen är fel kan smärta uppstå som ett symtom, om smärtan är kvar längre än tre månader kallas den långvarig smärta. Cirka 50 procent av vuxna patienter som söker vård lider av smärta, varav 40 procent haft smärta längre än tre månader. Långvarig smärta kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, dock lider många patienter av daglig smärta utan känd orsak. Vid vårdandet av patienter med smärta krävs det att vårdpersonalen är uppmärksam och tror på patientens smärtupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade elva artiklar med kvalitativ och mixad ansats. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka fram artiklarna. En tematisk metod användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat: Fem teman redogjordes i resultatet som sammanfattar patienternas positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Temana var Att bli lyssnad på, Att bli trodd, Respekt, Delaktighet samt Stöd och kommunikation. Slutsats: Denna studie visade att patienterna upplevde vårdpersonalens bemötande både positivt och negativt. Det framkom att när vårdpersonalen involverade patienterna, visade intresse och lyssnade på dem var de nöjda med bemötandet. Utifrån detta kan vårdpersonal i klinisk praxis få en ökad förståelse i hur patienter med långvarig smärta vill bli bemötta.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett långvarigt sjukdomstillstånd. Med sjukdomen följer svängningar mellan maniska och depressiva episoder. Allmänsjuksköterskan påverkar patienternas upplevelser av vården. För att kunna ge ett gott vårdande behöver allmänsjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld, synliggöra hälsa och minska lidande.  Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Resultat: Resultatet delas in i tre kategorier och sju underkategorier. De tre kategorierna är Utanförskap i sjukdomen, Att känna lidande och Känslor av tacksamhet. Studiens resultat visar att personer som lever med bipolär sjukdom känner sig utanför andra människors friska sfär. Personerna påverkas mycket av samhällets fördomar och åsikter. Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever ett utanförskap och en ensamhet i tillvaron. Sjukdomen skapar både ett sjukdomslidande och ett vårdlidande. Personerna kan uppleva tacksamhet för stödet de får av vården, men även av anhöriga. Genom att ta del av personernas upplevelser kan allmänsjuksköterskan få en ökad förståelse för deras livsvärld. Då kan sjuksköterskan identifiera vad som främjar hälsa och lindrar lidande för den enskilde patienten. Det leder till ett gott vårdande.

Patienter som drabbas av hjärtinfarkt upplever sig delaktiga, men önskar vara mer delaktiga i sin vård och behandling. För att de ska kunna vara delaktiga i vård och behandling måste sjuksköterskan utgå från vad den enskilda patienten upplever som delaktighet och utifrån det skapa förutsättningar för att göra patienten delaktig. En förutsättning för att patienten ska känna sig delaktig är en bra relation och dialog med vårdpersonalen, där patienten visas respekt och blir lyssnad på då hen berättar om sin situation. Det är viktigt för patienten att bli sedd som en individ och inte som en sjukdom, där patientens egna resurser att hantera sin situation tas tillvara på. När vårdpersonalen utgår från patientens erfarenhet, önskemål och resurser kan hen vara delaktig och ta ett större ansvar för sin hälsa.