År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats på neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokus på brister, åtgärder och användarvänlighet. Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie av tvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning där användarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stöd och bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totalt påträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. En signifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass. Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänlig och personalen är positivt inställd till den. En modifierad checklista skulle kunna användas inom intensivvårdsavdelningar generellt och säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område. / This study aimed to evaluate a checklist, with regard to the workstation and the clinical status of the patient, used at the neuro-intensive care unit, NIVA, at a university hospital in central Sweden. The design of the study is descriptive with quantitative data and consists of three parts. An observational, cross-sectional study where flaws and measures where studied, a journal review where the usability where studied and a survey in which critical care nurses expressed their experiences and perceptions. The results showed that flaws where found in 38 % of all cases and these gave a measure frequency of 77,5 %. The checklist was user friendly with utilization of 100 %. According to the critical care nurses the checklist had a positive impact on their daily work, it provided support and contributed to increase patient safety. The conclusion is that the checklist contributes to detection and correction of flaws, it is user fiendly and the critical care nurses have a positive mindset about it. A modified checklist could be used in intensive care settings in general to ensure that staff are working on an equivalent basis and provide a more patient-safe care.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod. Resultat: Sjuksköterskornas generella uppfattningar om förekommande avvikelser inom vården kan sammanfattas som säkerhetsbrister för patienter och personal. Orsakerna till avvikelser kan indelas i flera kategorier varav ”hög arbetsbelastning” är den mest omfattande. Närapå samtliga orsaker kan härledas till brister i organisation och/eller ledning. Att avvikelser inträffar anses allvarligt men mänskligt och ofrånkomligt. Sjuksköterskorna har olika attityder till avvikelserapportering t.ex. att man ser det som ett led i förbättringsarbetet eller utser syndabockar. Generellt uppfattas att avvikelser underrapporteras. Ett antal faktorer såsom graden av säkerhetsrisk, tidsbrist samt tvivel på uppföljning uppfattas som avgörande för om man väljer att rapportera en avvikelse eller inte. Sjuksköterskorna efterfrågar feedback och information om rapporterade avvikelser. Nyanställda sjuksköterskor uppfattas påverkas starkt av andra sjuksköterskor gällande attityder till avvikelser såväl som avvikelserapportering. / Aim: To examine nurses' opinion about errors in their profession and the underlying causes of these. A further aim was to study attitudes towards error reporting and to examine whether more experienced colleagues’ opinion concerning error making and error reporting had any effect on newly employed inexperienced nurses. Methods: The study was qualitative with an explorative design. Convenience sampling was applied and data was collected by semi-structural interviews. Six nurses from a medical care unit participated in the study and data was analyzed with a phenomenographic method. Results: The major category of nurses' views about error making included lack of patient safety and working environment issues is another category. It could all be summed up in one major category called ”lack of safety” including both patients and personnel. Several categories were identified as causes of error making, among those high workload is the most frequently mentioned cause. Nearly all of the causes can be traced to lacking in organization and/or management. The fact that errors occur are regarded as severe but human and inevitable. Several attitudes towards reporting errors were emerged from the data, for example regarding it as a tool of improvement work or finding scapegoats. The most common view was that errors are underreported and a number of factors regarding nurses' willingness to report the errors were found, for example severeness of the error, lack of time and doubt in follow up. Nurses wished to get feedback and information about reported errors. Inexperienced nurses were highly influenced by their senior colleagues concerning both error making and error reporting.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud. Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter. Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter. Inga skillnader i förekomst av tillbud mellan dagtransporter och nattransporter eller mellan akuta och planerade transporter kunde ses. Sjuksköterskor och undersköterskor rapporterade mer stress vid de transporter där det förekommit tillbud än vid de där tillbud inte förekommit. Slutsats: Tillbud förekommer i knappt hälften av intrahospitala transporter och sjuksköterskor och undersköterskor rapporterar mer stress i samband med transporter med tillbud än transporter utan tillbud. / Introduction: Intrahospital transport of critical care patient is a responsible working operation and much of the critical care nurse and the assistant nurses´ work. It is risky, because incidents of patient and equipment can happen. Purpose: The objective was to describe the occurrence of incidents and types of incidents during intrahospital transport of ICU patients, and compare if there are differences in the occurrence of incidents during different times of day and the difference between emergency and planed transportation. The aim was to investigate nurses and assistans nurses´ perceived level of stress and fatigue during transport and if there are differences in the incidence of fatigue and/or stress during transport where  incidents occurs or not occurs. Method: The study is quantitative, descriptive and comparative. The presence of the incident and the experience of stress/fatigue were answered on a response form of nurses and assistant nurse during or immediately after intrahospital transport. A total of 42 transports are included. Results: Adverse events occurred at 19 transports. No differences in the occurrence of incidents between day transports and night transport or between acute and planned transports could be seen. Nurses and assistant nurses reported more stress during the transports, where there have been adverse events than in those were adverse events had not occurred. Conclusion: Adverse events occurs in almost half of intrahospital transport and nurses and assistant nurses reported more stress associated with transports with adverse events other than the transports without adverse events.

För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten. För att främja kommunikationen professionerna emellan krävs god kvalitet av information och att informationen är relevant. Humor, empati, förståelse och öppenhet är faktorer i beteendet som främjar en god kommunikation. Hierarkin som fortfarande råder i sjukvården påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och läkaren negativt. Att höja rösten, nedvärdera varandra och att uppvisa ett respektlöst beteende är också faktorer som hindrar kommunikationen. Fler kurser behöver införas i sjuksköterskan och läkarens utbildning för att främja kommunikationen dem emellan. Ett förslag kan vara att införa en gemensam kurs där professionerna kan öva och även få en inblick i varandras arbetsuppgifter. / It requires better communication between medical staff to ensure patient safety. It’s proved that communication is linked to the mistakes that occur in patient care. A special need for further research on communication between nurses and doctors are needed, this for the communication between them is a big part of patient care and safety. The purpose of this study was to illuminate factors that affect communication between doctors and nurses related to patient safety. The study was conducted as a literaturestudy. The results showed that C-HIP and SBAR were useful methods for promoting good communication between the professions and to promote patient safety. It requires good quality of the information and relevant information to foster good communication. Humor, empathy, understanding and openness are factors in behavior that promotes good communication. The hierarchy that still exists is affecting communication between the nurse and doctor negative. Raising his voice, depreciate each other and show a disrespectful behavior are barriers that effects the communication. More courses need to be introduced in the nurse and physician education to promote communication. One suggestion might be to introduce a common course in which professions can practice and also get an insight into each other's work.

No description available.

Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende. Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod genom intervjuer med sjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom, att man gemensamt ser individen och miljön är inte alltid tillräckliga åtgärder samt hinder finns för att arbeta fallförebyggande Dessa teman kunde sedan beskrivas genom sex olika kategorier som benämndes mångfasetterad fysisk miljö, åtgärder kan vara otillräckliga, individuell bedömning, samarbete behövs, behov av ökade kunskaper, samt tidsbrist. Resultatet av vår studie visade att sjuksköterskor upplevde kommunens ekonomi som ett hinder då de på grund av detta inte fick utbildning och tillgång till ny kunskap samt hjälpmedel att använda i sitt fallförebyggande arbete. Sjuksköterskorna beskrev också att de hade tidsbrist vilket resulterade i att de individuella bedömningar och uppföljningar av fallrisk inom särskilda boenden inte hanns med i den utsträckning de önskade. / Falling accidents are a common reason for injuries among elderly people which leads to great suffering for the individual. Falling accidents among elderly also causes high costs for the society. As the number of elderly people increases the suffering and the cost due to falling accidents will also increase. Nurses have a responsibility in their work to prevent falling accidents. Our intention with this study was to describe nurse´s experience preventing falling accidents among elderly in nursing homes. The method used in this study was a qualitative method by interviews with nurses. Data was analyzed with qualitative content analysis. Two themes emerged, that you jointly look at the individual and the environment are not always sufficient actions and there are obstacles in the work of preventing falling accidents. These themes could then be described by six different categories: diverse natural environment, actions may be insufficient, individual estimation, need for cooperation, need for increased knowledge and lack of time. The result of our study showed that nurses experienced the economy of the municipality as an obstacle when they due to this did not get education and access to new knowledge and technical aids to use in the work of preventing falling accidents. The nurses also described that they did not have the time they wished, for the individual estimation for following up the risk of falling in the nursing homes.

<p>Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende. Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod genom intervjuer med sjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom, att man gemensamt ser individen och miljön är inte alltid tillräckliga åtgärder samt hinder finns för att arbeta fallförebyggande Dessa teman kunde sedan beskrivas genom sex olika kategorier som benämndes mångfasetterad fysisk miljö, åtgärder kan vara otillräckliga, individuell bedömning, samarbete behövs, behov av ökade kunskaper, samt tidsbrist. Resultatet av vår studie visade att sjuksköterskor upplevde kommunens ekonomi som ett hinder då de på grund av detta inte fick utbildning och tillgång till ny kunskap samt hjälpmedel att använda i sitt fallförebyggande arbete. Sjuksköterskorna beskrev också att de hade tidsbrist vilket resulterade i att de individuella bedömningar och uppföljningar av fallrisk inom särskilda boenden inte hanns med i den utsträckning de önskade.</p> / <p>Falling accidents are a common reason for injuries among elderly people which leads to great suffering for the individual. Falling accidents among elderly also causes high costs for the society. As the number of elderly people increases the suffering and the cost due to falling accidents will also increase. Nurses have a responsibility in their work to prevent falling accidents. Our intention with this study was to describe nurse´s experience preventing falling accidents among elderly in nursing homes. The method used in this study was a qualitative method by interviews with nurses. Data was analyzed with qualitative content analysis. Two themes emerged, that you jointly look at the individual and the environment are not always sufficient actions and there are obstacles in the work of preventing falling accidents. These themes could then be described by six different categories: diverse natural environment, actions may be insufficient, individual estimation, need for cooperation, need for increased knowledge and lack of time. The result of our study showed that nurses experienced the economy of the municipality as an obstacle when they due to this did not get education and access to new knowledge and technical aids to use in the work of preventing falling accidents. The nurses also described that they did not have the time they wished, for the individual estimation for following up the risk of falling in the nursing homes.</p>

Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet. Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten. / Background: Under the last decade hospital beds in Swedish hospitals have been reduced dramatically which have increased the bed – occupancy rates as well as the waiting hours at the emergency departments.  As a consequence to this the medical wards become overcrowded and patients are been located in other wards then the ward with the right expertise.   Purpose: To examine how registered nurses and physicians are affected by the lack of patient beds in an emergency hospital and how they think the situation affect patient safety. Method: Qualitative study consisting of semi –structured interviews with nine registered nurses and three physicians, all working in an emergency department, an surgery with acute intake and a department for acute infectious diseases. Content analysis (Malterud, 2009) was used to analyse the material. Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.   Results: The problem to find adequate in-hospital beds for the patients are caused by the lack of physical beds in especially the medicine division and the inability to keep existing beds open as a result of the lack of registered nurses. The lack of hospital beds have made it difficult for the physicians and the registered nurses to give safe and adequate care to their patients. Conclusion: The shortage of hospital beds, and the constant relocation of patients, is making it difficult for nurses and physicians to give patients the medical care they need which have a great effect on patients safety.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise. Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection. I want to awaken the reader’s thoughts about the road to professional skill, how it is affected by the context we are living in as well as to illustrate the strength and fragility of the professionalism over time. I also want to provide the practitioners with a broader opportunity to independently be able to evaluate the quality of their own practice.