No description available.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. De 13 artiklar som framkom i urvalet analyserades och bearbetades med hjälp av en granskningsmall. Informationen från artiklarnas resultat integrerades, analyserades och teman utarbetades. Litteraturstudien resulterade i fyra teman som hade betydelse för hur patienterna upplevde samt föreställde sig den fysiska aktiviteten efter en hjärtinfarkt: Upplevelser av ett förändrat hälsotillstånd, Resurser och begränsningar, Betydelsen av information och stöd från personalen och Inverkan på synen på livet och framtiden. Studien visade på att patienterna upplevde ett förändrat hälsotillstånd i samband med fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt och att motivationen var stark till att fortsätta med vardagliga aktiviteter. Det framkom även att utövandet av fysisk aktivitet delvis berodde på hur välinformerad patienten var om sitt hälsotillstånd. Patienternas berättelser visar att deras viktigaste mål var att komma tillbaka till det normala igen.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Patientbemötande är ett brett begrepp som består av olika komponenter, dessa komponenter är information, kommunikation,respekt och förståelse. Forskning visar att det fortfarande förekommer patientupplevelser av dåligt bemötande inom akutsjukvården. Detta har ett samband med en rad olika faktorer. Dåligt bemötande kan ha en stor inverkan på patientens syn på vården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och innebär stora fysiska och psykologiska förändringar för de som drabbasSyftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes via databaserna CINAHL och PubMed för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet.Resultat: Presenteras i litteraturöversikten utifrån 2 teman: Att leva med en ny kropp och Att förlika sig med framtiden. Det går att se att efter en hjärtinfarkt är de som drabbats inte trygga med sig själva, rädda, trötta, men de genomgår också förändringar efter hjärtinfarkten och tar hjälp av anhöriga och sjukvårdspersonal för att uppnå detta.Diskussion: Här konstateras det att krisförloppet för hjärtinfarkt även kan ses bland andra patientgrupper samt att vissa som drabbas även får ut positiva effekter av sitt liv efter hjärtinfarktenSlutsats: Utifrån resultatet kan författarna dra slutsatsen att hjärtinfarkt påverkar patienternas livsupplevelse och skapar både negativa och positiva emotionella reaktioner. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och en förståelse för patientupplevelser efter en traumatisk kris för att kunna främja och förebygga onödigt lidande. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en folkhälsosjukdom som påverkar ca 2% av Sveriges befolkning. Sjukdomen orsakar fysiska symtom som dyspné och ödem i lungor samt extremiteter, vilket kan påverka patienter fysiskt, socialt och psykiskt.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga befintlig kunskap om patienters upplevelser av kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och analyserades med Fribergs (2022a) fyrstegsmodell. Studien baserades på kvalitativa artiklar som har inhämtats genom sökningar i Cinahl och PubMed. Resultat: Elva artiklar valdes ut för analys. Efter analysen skapades fyra kategorier med sex underkategorier som beskriver olika avseenden av patienternas upplevelser. Fynden som presenteras beskriver den fysiska, sociala och psykiska påverkan som patienterna upplever. Fynden visar även på utmaningarna som uppstår när patienterna anpassar sig till sin sjukdom. Slutsats: Kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på olika sätt. Patienterna upplever både fysiska, sociala och psykiska begränsningar. För sjuksköterskan innebär det en utmaning att hjälpa patienten på ett holistiskt och personcentrerat sätt. Ett behov av vidare forskning kan finnas för att kunna kartlägga upplevelserna för specifika populationer.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsvariation och ett brett spektrum som kännetecknar kommunikationsbesvär, svårigheter att anpassa sig i sociala sammanhang samt upplevelse av sensoriska anomalier. Personer med autismspektrumtillstånd kan förekomma inom alla vårdaspekter och har högre risk att drabbas av samsjuklighet i jämförelse med personer utan autismspektrumtillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur vuxna personer med autismspektrumtillstånd upplever bemötandet inom vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio artiklar användes från databaserna PubMed och CINAHL. Analysen av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys som beskrivet av Elo och Kyngäs (2007). Resultat: Huvudkategorin som identifierades var varierande personcentrering av vården som bestod av tre kategorier: inkonsistenta individperspektiv, ojämn kompetensnivå och bemötande genom vårdmiljö.  Slutsatser: Personer med autismspektrumtillstånd upplever bemötande inom vården som otillfredsställande med många brister kring anpassningen av bemötandet. Positiva upplevelser var begränsade och baserades på personcentrerade förhållningssätt i bemötandet av patienterna. Comfort theory av Kolcaba et al. (2006) kan användas som stöd för hur man kan individanpassa bemötandet till personer med autismspektrumtillstånd. / Background: Autism Spectrum Disorder is a neurodevelopmental condition and a broad spectrum characterized by communication difficulties, challenges adapting to social situations, and experiences of sensory anomalies. Individuals with autism spectrum disorder can be present across various aspects of healthcare and have a higher risk of comorbidity compared to those without autism spectrum disorder. Aim: The aim of the study was to describe how adults with autism spectrum disorder experience healthcare meetings.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Ten articles were selected from the PubMed and CINAHL databases. Data analysis was performed using qualitative content analysis, following the method described by Elo and Kyngäs (2007). Results: The main category identified was varied person-centered care, consisting of three categories: inconsistent individual perspectives, uneven competency level and meeting through healthcare environment. Conclusions: Individuals with autism spectrum disorder perceive the healthcare treatment as unsatisfactory, highlighting numerous deficiencies in the adaptation of care. Positive experiences were limited and based on person-centered approaches in patient interactions. Comfort theory by Kolcaba et al. (2006) can serve as a supportive framework for tailoring the healthcare meeting to individuals with autism spectrum disorder.

Bakgrund: HBTQ-personer har sämre hälsa och söker sig mer sällan till vården än övriga befolkningen. Att bli vårdad kan vara en tillräckligt stressfylld erfarenhet utan att behöva dölja en del av sitt liv. Sjuksköterskan har lagar, etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till vilka innefattar lika vård till alla oberoende könstillhörighet och sexuell läggning. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonals bemötande inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i Cinahl, PubMed och PsychInfo. 24 artiklar kvalitetsgranskades varav 14 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån HBTQ-personers upplevelse av vårdpersonals bemötande identifierades olika kategorier; individanpassad vård, kommunikation, upplevelser av vårdpersonalens kunskap och vårdpersonalens förhållningssätt. Inom varje kategori lyftes det som påverkar bemötandet både positivt och negativt. Genomgående i arbetet ansågs vårdpersonal i många fall visa på hetero- och könsnormativitet. Konklusion: Upplevelserna av bemötandet i vården var av både negativ och positiv art. De negativa vårdupplevelserna innefattade bland annat bristande hänsyn och felaktiga antaganden samt användandet av hetero- och könsnormativt språk. Vårdpersonal kan underlätta vårdupplevelsen genom att applicera personcentrerad vård, god kommunikation, förförståelse och ett öppet förhållningssätt till vårdmötet. Dessa beståndsdelar identifierades som ett positivt bemötande.

No description available.

<p>Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd.<strong> </strong>För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet<strong> </strong>var<strong> </strong>att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning.<strong> </strong>Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård.<strong> </strong>Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap<strong> </strong>kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.</p>