No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligast förekommande formen av diabetes. Sjukdomens etiologi kan vara stigande livslängd, ärftlighet, obesitas, inaktiv livsstil, tobaksrökning, ökad stress samt felaktiga matvanor. Den grundläggande behandlingen för diabetes typ 2 är förändring av levnadsvanor. Tidigare forskning visar att diagnostisering av diabetes kan framkalla en ständig rädsla över komplikationer i relation till sjukdomen och att det därav blir svårt att känna livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor vid diabetes typ 2.  Metod:Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är kvalitativa och kvalitetsgranskade. En integrerad analys utfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning.   Resultat:Resultatet redovisas med utgångspunkt från två huvudkategorier; “Hindrande faktorerochunderlättande faktorer” samt sex underkategorier; “Känslomässiga utmaningar”, “Hindrande föreställningar”, “Begränsningar och krav”, “Motivation”, “Underlättande föreställningar” och “Stöd”.  Slutsats: Majoriteten av personerna med diabetes typ 2 upplever förändring av levnadsvanor som ett hinder i livet. Personerna upplever flera känslomässiga utmaningar och viljan att förändra sina levnadsvanor påverkas av att de känner sig begränsade till följd av för höga krav. Personers föreställningar har en betydande roll vid en förändring, där “dålig” attityd är den största implikationen. Resultatet belyser också att motivation och stöd är betydande faktorer för att lyckas genomgå en förändring av levnadsvanor. En minoritet av personerna känner en tacksamhet och ser diabetes som en möjlighet att utveckla en mer hälsosam livsstil.

Inledning: I Sverige opererar sig årligen ca 1500 fotbollsspelare för en korsbandsskada och benämns vara den patientgrupp som har störst risk för en andra ruptur. För att återgå till fotboll behöver patienten fokusera på att återfå bland annat styrka och kondition vilket görs genom en rehabiliteringsplan som utformas tillsammans med en fysioterapeut. Fysioterapeuten utför funktionsbedömningar såsom styrke- och stabilitetstester på patienten både innan, under och upp till 12 månader efter rekonstruktion och kräver därför en regelbunden kontakt med patienten. För att fullfölja rehabiliteringen krävs dock mer än de fysiska aspekterna eftersom psykosociala faktorer som attityd, tankar och motivation har en inverkan. Syfte: Syftet med studien är att ur fotbollsspelares perspektiv beskriva upplevelsen av den fysioterapeutiska rehabiliteringen och återgång till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte eftersom denna design syftar till att beskriva och få en förståelse för andra människors erfarenheter och upplevelser. Totalt intervjuades fem deltagare för studien. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i sju huvudkategorier; att drabbas av en främre korsbandsskada, vikten av stöd, återgång till fotboll, riskbedömning, rehabiliteringsprocessen, fysioterapeutens roll samt påfrestningar under rehabiliteringen och 20 sub-kategorier. Konklusion: Fotbollsspelarnas upplevelse av den fysioterapeutiska rehabiliteringen och efterföljande återgång till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion är mer komplex än enkel att beskriva, men kan i korthet förklaras med temat “en lång rehabilitering präglad av eget ansvar, stöd och en vilja av stål”.

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och ett flertal sjukdomar, nedsatt livskvalitet och välbefinnande. Vid stigande ålder och sjukdom ökar risken för att drabbas av ohälsa i munnen. Ett av de vanligaste problemen med munnen var muntorrhet och drabbar äldre personer i högre grad. Vid fasta var muntorrhet ett vanligt beskrivet problem. På grund av hög arbetsbelastning och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder, kan munvården bli bortprioriterad.  Syfte: Syftet var att undersöka hur äldre patienter som fastar upplever sin munhälsa under vårdtiden på en kirurgavdelning. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. 27 patienter som var över 65 år och fastade eller fastat 3 dagar under vårdtiden intervjuades på fyra kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla patienter upplevde någon form av obehag från munnen vid fasta, vanligast var muntorrhet i varierad grad. Stöd och hjälpmedel kring munvård erbjöds i varierande grad och munvårdsrutinerna under vårdtiden var inte densamma som hemma. Information om muntorrhet, hjälpmedel mot detta och rutiner vid munvård saknades. Vårdpersonalen uppmärksammade inte alltid patienternas behov av stöd vid munvård. Patienterna efterfrågar sällan hjälp och stöd då de helst inte vill be om hjälp. Slutsats: Patienternas basala behov av munvård uppfylldes inte. Alla patienter upplevde obehag och torrhet i munnen i samband med fasta. Det behöver skapas riktlinjer, rutiner samt utöka informationen kring munvård i det dagliga omvårdnadsarbetet. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring munhälsa. / Background: There is a correlation between poor oral health and several diseases, decreased quality of life and lowered wellbeing. The risk of poor oral health increases with rising age and disease. One of the most common oral problems is xerostomia, which is more frequent among elderly. Whilst fasting, xerostomia was often described as a problem. Due to a heavy workload and care priorities of health care staff, patients’ oral care may be neglected. Aim: The aim of this study was to examine how fasting elderly patients experience their oral health during hospitalisation at a surgery department. Method: A qualitative descriptive interview study based on semi-structured interviews. 27 patients over 65 years of age who were fasting or had fasted approximately 3 days during their hospitalisation at one of four different surgery departments were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: All patients experienced discomfort of some form related to the mouth during the period of fasting, most common was xerostomia in greater or lesser extent. Support and assistance regarding oral care were offered to various degrees and the care routines during the hospitalisation were not the same as at home. Information about xerostomia, remedies for it and oral care procedures were lacking. The health care staff did not always pay attention to the patients’ need for support in oral care. Patients rarely asked for support as they generally avoided asking for any help. Conclusions: Patients basic needs regarding oral care was not met. All patients included in this study experienced oral discomfort and xerostomia while fasting. Guidelines, routines and increasing information regarding oral care in the daily care work is needed. Specialist nurses play a key role in securing good oral care.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk mag- och tarmsjukdom. Av de som lever med mag- och tamproblematik har 10% IBS som grund till sina besvär. Utgångspunkt vid diagnostisering är patientens anamnes och uteslutande av andra potentiella sjukdomar. IBS underskattas ofta av vårdpersonal och patienter blir felaktigt bemötta. Detta har en stor inverkan på de drabbades redan svåra vardag då det inte finns något botemedel mot sjukdomen. Det råder en kunskapsbrist kring denna sjukdom. Därför känns det väsentligt att belysa patienters erfarenheter av att leva med IBS. Med hjälp av befintliga studier och tidigare forskning gjordes en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar ingick. Efter att ha läst våra utvalda studier framkom fyra teman med åtta subteman där erfarenheter skildras om hur det är att leva med IBS och hur patienternas livskvalité påverkas. I resultatet framkommer hur deltagarna upplever skam, skuld och rädsla i att deras omgivning och/eller sjukvården inte ska ta deras besvär på allvar. Det framkom även att det fanns ett kunskapsbehov hos patienterna där egenvård kunde minska risken för insjuknande och ge symtomlindring. Då patienternas besvär inte tas på allvar så utsätts de för ett vårdlidande av sjukvården. Ökad kunskap hos både vårdpersonal och patienter har en betydande roll för att minska ohälsa. Genom en större öppenhet och kunskap kunde patienter hitta nya lösningar på sina problem och en lättnad över att känna sig förstådda.

Bakgrund: Det är nästan oundvikligt att kommunicera eller samspela med andra människor, då dolda budskap hela tiden sänds och tas emot, antingen medvetet eller omedvetet. Den personcentrerade vården förutsätter att sjuksköterskan har ett gott bemötande gentemot patienter samt upprätthåller en god kommunikation dem emellan. Det finns en viss risk att en patient som söker vård avpersonifieras, objektifieras och beskrivs som en diagnos i stället för att ses som en individ. I och med detta är personcentrerad kommunikation av stor betydelse och bygger på att sjuksköterskan byter perspektiv, betraktar vårdtagaren som en person samt uppmärksammar dennes känslor, behov och preferenser. Förståelsen för hur kommunikationen människor emellan fungerar gör det enklare att hantera konflikter och att undvika missförstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och bemötande av sjuksköterskor under sitt besök på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som utgår från att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation och bemötande på akutmottagningen. 13 artiklar som granskades för att sedan 10 godkända artiklar inkluderades i magisteruppsatsen. Teman identifierades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Patienter ofta känner sig bortglömda när de inte får information om vad de kan förvänta sig under sitt besök på akutmottagningen. Patienterna i de här studierna önskade att de fick mer information av sjuksköterskorna om väntetider, vad som kommer att hända, vem som ansvarar för dem och vem de kan vända sig till om de har frågor. Slutsats: Vikten av information från sjuksköterskan, även om sjuksköterskan inte har någon ny information, underlättar för patienten att inte känna sig försummad eller bortglömd.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Övergången till den palliativa vården förmedlas och diskuteras genom ett brytpunktssamtal. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja och stötta kommunikationen mellan vårdteam och patient när ett palliativt besked ska ges. Det finns även en inbyggd ojämlikhet där patient och närstående är i underläge i relation tillpersonalen vilket skapar kommunikationsbarriärer. Att få medicinska besked kan skapa känslor hos patienten såsom rädsla, lättnad och stress. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att få det palliativa beskedet. Metod: Litteraturstudien har baserat sitt arbete på Polit och Beck ́s (2021) nio steg i hur man skriver en litteraturstudie. Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Kvalitetsgranskningen baserades på Polit och Beck ́s (2021)granskningsmall ” Guide to a focused critical appraisal of evidence quality in a qualitative research report”. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra teman; rädsla, lättnad, upprördhet och chock samt två underteman; Hoppfullhet och motivation. Slutsats: Resultatet visade att patienter hade både positiva och negativa upplevelser av det palliativa beskedet. Dessa upplevelser påverkades av patientens förförståelse om palliativ vård och dess innebörd, kultur och religion samt läkarens kommunikationssätt.

Introduction Mental illness is a public health problem that affects every aspect of the life of an individual. Stigmatization of people who suffer from mental illness is prominent in society, despite active efforts to prevent it. Co-morbidity and unique health care needs result in a more complex hospitalization for this group of individuals. Psychiatric care has resources and expertise that the somatic health care lacks. To give the best care possible, a deeper understanding about how persons with mental illness experience somatic care is necessary. Method A general literature review was the chosen methodological design. Eleven qualitative original articles were picked out from database searches performed in PubMed, PsycInfo and Cinahl. Their level of quality was then established with a quality audit using a framework from SBU.     Results Results showed that people with mental illness had both positive and negative experiences, all centered on the desire to be part of one's own care. Getting treated with respect, being listened to and a continuity of care was associated with safety. The opposite were also true, where ignorance, inattentiveness and an unwillingness to listen led to an inner uncertainty where the mentally ill persons question their worthiness to receive care in the first place. Conclusion The result highlighted the importance of communication for the relationship between carer and care recipient as well as their understanding of each other. Mental health is a complex and multifaceted subject and so are the individuals suffering from their issues. Hence, more research is vital in order to identify the different aspects of the professional-patient relations.   Keywords: Caring sciences, Literature review, Mental illness, Nursing care, Patient experience, Professional-patient relations.

Bakgrund: Den icke-verbala kommunikationen är en stor del av sjuksköterskans totala kommunikation i det vårdande mötet. Det innefattar beröring, ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk, gester, attityder, lyssnande och tonläge. Akutmottagningen är en utmanande miljö som ofta har hög arbetsbelastning för sjuksköterskor, vilket gör att den icke-verbala kommunikationen kan vara svår att hållas personcentrerad utifrån patienters behov. En förståelse för patienters upplevelser på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskor att reflektera över sin icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Databassökningen gjordes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall anpassad för kvalitativa artiklar från Willman et al. (2011). Resultat: Resultatet bygger på fyra teman och sju subteman. Resultatets teman är att känna sig respekterad, att uppleva empati, att uppleva ett bristande förtroende och att bemötas av ett stressigt kroppsspråk. Resultatets subteman är att bli sedd och hörd, känslan av att vara i centrum, känslan av att inte bli uppmärksammad, att inte vara sedd som en person, att bemötas av olämplig attityd, känslan av att vara en börda och att behöva anpassa sig. Slutsats: Sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning har en stor påverkan på patienters vårdupplevelse. Det kan både främja och hämma den personcentrerade vården i det vårdande mötet, vilket belyser vikten av att som sjuksköterska ha en förståelse för patienters upplevelser för att bemöta patienters unika behov.