Tvångsåtgärder är relativt vanligt förekommande inom psykiatrisk vård. Forskning visar att det finns risk att det skapar trauma hos de som utsätts för tvångsåtgärder. Ätstörning är ett sjukdomstillstånd som drabbar många, särskilt unga personer. Tvångsvård är vanligt vid ätstörning och särskilt vid anorexia nervosa. Antalet flickor som tvångsvårdas för livshotande ätstörningar har ökat med 300 procent jämfört med 2017. Anorexia nervosa är nu de vanligaste diagnoserna inom LPT-vård för unga. Syfte: Beskriva patienters erfarenhet av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa. Metod: Litteraturstudie med metasyntes där vi följt SBU:s riktlinjer för litteraturstudier samt Granheim och Lundman vid analys av valda artiklar. 9 kvalitativa studier som publicerades 2000–2023 inkluderades efter systematiska sökningar i CIHNAL, PsycInfo och PubMed. Det gjordes en kvalitetsgranskning av studierna efter SBU:s granskningsmall samt utifrån rekommendationer för granskning och bedömning av kvalitet. Resultat: Totalt identifierades fyra slutkategorier: att utsättas för traumatiserande tvångsåtgärder gav en känsla av att känna sig bestraffad, hotad och rädd, att vilja bli sedd och bekräftad av någon som man litar på, att acceptera situationen genom att lämna över kontrollen och att inte ses som tillräknelig. Slutsats: Resultatet från studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa samt belysa viktiga aspekter för oss som arbetar med patienterna. Förståelsen är viktig för att kunna utveckla vården, att hitta andra alternativ till tvång och för att kunna bemöta dessa komplexa situationer på bästa sätt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 (DMT2) är en sjukdom som ökar världen över och debuterar alltmer i tidigare åldrar. För att undvika allvarliga komplikationer av DMT2 behöver varje individ sköta egenvården självständigt utanför hälso- och sjukvården för att bibehålla hälsa. Hälsa definieras bland annat som livskvalitet, välbefinnande och lycka samt frånvaro av sjukdom eller faktorer som påverkar hälsan negativt. Med hjälp av sjuksköterskans kunskaper och verktyg genom utbildning, vägledning och målsättning kan individen självständigt utföra egenvård i form av kostrestriktioner, fysiska aktivitetsrekommendationer och blodsockermätning. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design var att beskriva patienters upplevelser av familjemedlemmars sociala stöd vid egenvård av diabetes mellitus typ-2. Metod: Kvalitativa empiriska vetenskapliga studier söktes fram genom databasen PubMed. Elva lämpliga studier valdes ut till litteraturstudien. Huvudresultat: Resultatet på litteraturstudiens syfte redovisas i fyra huvudteman i form av positiva, negativa och blandade patientupplevelser av både socialt stöd och bristande socialt stöd från familjemedlemmar i relation till egenvården av DMT2. Fysisk hjälp, samtal och påminnelser upplevdes främst som ett positivt stöd. Bristande sjukdomsförståelse, ovilja att hjälpa patienten och tjat upplevdes mestadels som negativt. Slutsats: Patienterna upplevde blandade känslor av familjens sociala stöd. Upplevelser av familjens sociala stöd kan ligga till grund för utveckling av utbildningsmaterial för bland annat sjukvårdspersonal som kan leda till ökade patient- och familjekunskaper i relation till egenvård av DMT2. / Background: Diabetes mellitus type-2 (DMT2) is a disease that is increasing worldwide and debuts at earlier ages. To avoid complications, each individual needs to manage self-care independently outside of the healthcare to maintain health. Health can be defined as quality of life, well-being, and happiness, but also absence of disease or factors that affect health negatively. With the help of nurse’s knowledge and tools through training, guidance and goal setting, the individual can independently carry out self-care such as dietary restrictions, physical activities recommendations and blood sugar measurements. Purpose: The purpose of this qualitative literature study with a descriptive design was to describe the patients’ experiences of the family's social support in self-care for diabetes mellitus type 2. Method: Qualitative empirical scientific studies were researched through the PubMed database. The studies were reviewed and analyzed. Eleven suitable studies were selected for the literature study. Results: The result of the purpose of the literature study is presented in four main themes is shown through the positive, negative, and mixed patient experiences of both social support and lack of social support from family members regarding self-care of DMT2. Physical help, calls and reminders were mainly perceived as positive support. Lack of understanding the disease, reluctance to help the patient and nagging were perceived as negative support. Conclusion: The patients experienced mixed feelings with the social support from family members. The experiences of the social support can develop educational material for healthcare employees that can increase patient and family knowledge regarding DMT2 self-care.

Datortomografiundersökning av tjocktarmen har blivit en vanlig undersökning som utförs på röntgenavdelningar. Inför denna undersökning krävs förberedelser i form av laxering och födorestriktioner. Information till patienter inför denna undersökning är av stor vikt för förberedelsernas resultat och därmed även för en optimal undersökning.                       Syftet med denna studie var att beskriva om patienterna upplever att de fått tillräcklig information om laxeringsförberedelserna inför en DT-undersökning av tjocktarmen. Ett annat syfte med studien var att studera om patienterna förstått den information de fått.                       Tio patienter med en ålder mellan 62-81 år intervjuades efter DT-kolografiundersökningen på en röntgenavdelning i mellansverige under en period på två veckor. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys.                       De intervjuade patienterna upplevde att informationen om förberedelserna inför DT-kolografiundersökningen var tillräcklig. Patienterna kunde ordagrant återberätta den information som de erhållit men det fanns en bristande förståelse av informationen som behandlade definitionen klar dryck och tillvägagångssättet med vissa mediciner. De flesta patienterna förstod syftet med de tarmförberedelser som utförs innan undersökningen.                       Studien visade att det fanns oklarheter i den skriftliga informationen inför DT-kolografiundersökningar som patienterna inte förstod, trots att de bedömde att informationen var tillräcklig. Genom att ta i beaktanden de brister i informationen om de tarmförberedelser som studiens resultat visar finns det förutsättning att undersökningens förberedelser och genomförande utförs på bästa möjliga sätt. / Computed tomography (CT) scan of the colon has become a common investigation in radiology departments. Prior to this examination preparation in form of purgation and food restrictions are required. Information to patients facing this examination are of great importance for the results of preparations and thus for optimal investigation.                The aim of this studie was describe whether patients feel that they received sufficient information about the bowel preparations before a CT scan of the colon. Another purpose of the study was to see whether patients understood the information they receive before the examination.                              Ten patients with an age between 62-81 years were interviewed after the CT colography examination at the radiology department in a hospital in the middle of Sweden for a period of two weeks. The collected material was then analyzed by qualitative content analysis.                              The interviewed patients felt that information on preparations for the CT colonography examination was sufficient. Patients can literally retell the information received but there is a lack of understanding of the information that deals with the definition of clear liquids and the approach of certain medications. Most patients understood the purpose of the bowel preparations performance before the examination.                The study showed that there were unclarities in the written infomrmation given before the CT colonography examination that the patients did not understand, even though they considered that the information was sufficient. By taking into considerations the lack of information about bowel preparation that the studies results show there are subject to examination, preparation and implementation is carried out in the best manner.

Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område. Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott. Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori. / Background: HIV-infection among humans received attention throughout the world 35 years ago from the dramatic increase in deaths. The deadly virus has spread globally with intensity in the African continent. The virus has been somewhat falsely characterized as the “homosexual disease” even though this group represents a minority of all people living with HIV. Global programs are taking action to decrease the amount of deaths and the knowledge and attitude towards the virus has improved in Sweden through the last decades. Despite this, there are still dramatic misunderstandings in knowledge about HIV and attitudes towards HIV-infected people. Care should be given with respect no matter diagnosis, and adequate communication is of vital importance to be able to perform individualized care in a proper functioning healthcare setting. Aim: How HIV-infected patients experience interaction with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted to analyze and compile data of existing knowledge from eleven scientific articles within a specific area of study. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is positive experiences of interactions within healthcare that includes following sub themes: relationship-building values, the support given by caregivers, a positive professional-patient relation and closeness – a sign of acceptance. The second main theme is negative experiences of interactions within healthcare which includes following sub themes: differential treatment because of HIV, precautions exceeded by caregivers, inappropriate encounters, emotions and actions exceeded by caregivers and confidentiality breaches. These themes describe how patients experienced encounters within healthcare settings negatively. Discussion: The result findings are discussed from nurses and nursing students perspectives on knowledge about HIV. The importance of both knowledge about HIV and communication is highlighted, and how healthcare professionals should acquire these understandings. This has been discussed using Joyce Travelbee´s nursing theory.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över de senaste åren och innebär ett växande folkhälsoproblem i flera länder. Litteratur visar att det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Kunskapsbrist och brist på förståelse om psykisk ohälsa leder till stigmatisering och negativa attityder gentemot denna patientgrupp. Syfte: Belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design där data från 12 vetenskapligt granskade artiklar analyserades. Resultat: Patienter med psykisk ohälsa upplever både positivt och negativt bemötande i den somatiska vården där stigmatisering och barriärer är de mest förekommande upplevelserna. Brist på värdighet och respekt men även diskriminering är något denna patientgrupp tvingas utstå. Barriärer mellan vårdpersonal och patienter med psykisk ohälsa uppstår genom brist på kommunikation, en sporadisk kontakt och ett dåligt bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Kunskap om bemötande av patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård och en vård som är ojämlik behöver åtgärdas. Genom utbildning kan vårdverksamheten utvecklas och förändras för att skapa välbefinnande för denna patientgrupp. Nyckelord: bemötande, patientupplevelser, psykisk ohälsa, somatisk vård. / Background: Mental illness has been increasing world wide for years and is a growing problem in many countries. A lack of understanding about mental illness creates stigmatization and negative attitudes toward patients. Aim: The purpose of this study is to elucidate how people with mental illness perceive themselves when treated in somatic health care. Method: A literature review with qualitative study design was chosen and data was collected from twelve peer reviewed articles. Results: Patients with mental illness experience both positive and negative perceptions within somatic care but most are negative feelings about the treatments. Discrimination and lack of dignity and respect toward patients with mental illness is common. Obstacles between mental illness patients and health care staff arise because of lack of communication, close contact between them and negative treatments. Conclusion: Knowledge of how to treat patients with mental illness in somatic care needs to be increased. The health care sector can create an improved well being for patients with mental illness through awareness and further education. Keywords: mental illness, patient experiences, somatic care, treatment.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och i stora delar av världen. Överviktskirurgin har ökat kraftigt de senaste åren och är idag en utbredd metod för att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. Trots att syftet med operationen är att minska risken för ohälsa så visar studier att personer som genomgått denna typ av behandling, konsumerar mer sjukvård än personer som behandlats med andra metoder mot sin fetma. Därav är det viktigt att få en djupare förståelse för hur personer som genomgår överviktskirurgi upplever sin situation i samband med ingreppet.   Syfte: Att beskriva personers upplevelser och behov i samband med överviktskirurgi ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Teoretisk utgångspunkt: Transitionsteorin utifrån Meleis et. al., (2000) har använts som teoretisk referensram till denna litteraturstudie. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom: Livet före operationen, Den första tiden efter operationen och En längre tid efter operationen. Livet före operationen beskrevs som en hopplös kamp mot vikten och beslutet att operera sig som en sista utväg. Informanterna hade stora förväntningar på operationens resultat, vilka med tiden inte alltid visade sig vara realistiska. Ingreppet beskrevs dock som en mycket positiv livsförändrande händelse. Gemensamt för informanterna var att de upplevde svårigheter med att behålla en hälsosam livsstil en längre tid efter operationen, vissa lyckades med detta, andra inte. Det framkom att informanter hade negativa erfarenheter av sjukvården. Diskussion: Resultatet visar ett behov av ökade förberedelser och stöd från sjuksköterskan inför operationen. Genom att understödja det hopp om ett hälsosammare liv, som uttrycktes efter operationen, kan sjuksköterskan motivera till livsstilsförändringar och därmed främja en hälsosam transition även på längre sikt. Resultaten tyder på att det finns ett omvårdnadsbehov som kvarstår många år efter ingreppet, samt att en god vårdrelation är av stor vikt för ett lyckat behandlingsresultat. / Abstract Background: Obesity is a growing problem in Sweden and in many parts of the world. Bariatric surgery has increased dramatically in recent years and is now a widespread method to treat obesity and its sequelae. Although the purpose of the surgery is to reduce the risk of illness, studies show that patients, who have undergone this type of treatment, consume more healthcare resources than those treated with other methods to manage their obesity. It is therefore important to better understand how individuals who undergo bariatric surgery experience their situation in the context of the intervention. Purpose: To describe individual´s experiences and needs associated with bariatric surgery from a caring science perspective. Theoretical basis: Theory of Transition by Meleis et. al. (2000) has been used as a theoretical framework for this study. Methods: A systematic literature review based on eight scientific articles with qualitative approach. Results: Three themes emerged: Life before the surgery, the first period after the surgery and a longer period after surgery. Life prior to the surgery was described as losing a battle against obesity and the decision to undergo surgery was regarded as a last resort. The respondents had high expectations of the surgery results, which in time did not always prove to be realistic. The procedure was described as a very positive life changing event. It showed to be common for the respondents to experience difficulties in maintaining a healthy lifestyle for a prolonged period of time after the surgery. However, some were able to achieve this whilst others were not. It was revealed that respondents had negative experiences of health care. Discussion: The results show a need for increased preparation and support from the nurse before surgery. By supporting the hope of a healthier life, as expressed after the surgery, the nurse can motivate lifestyle changes and thus promote a healthy transition in the longer term. The results suggest that there is a need for nursing care that persists for years after the procedure, and that a good care relationship is vital for a successful treatment outcome.

Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet. / Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är skyldiga att främja patienters delaktighet i vården. För att patienter ska känna sig delaktiga behöver deras enskilda behov tillgodoses, för att uppnå detta behöver vårdpersonalen lyssna till patienten, ge adekvat information och tillsammans med patienten planera för dennes vård på ett respektfullt sätt. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, vårdtiden efter ett kirurgiskt ingrepp är kort. Kvinnor som drabbats av bröstcancer uttrycker ett stort behov av känslomässigt stöd och att känna sig delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid kort vårdtid i samband med bröstcancerkirurgi. Metod: En kvalitativ induktiv metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes, dessa analyserades med Elo och Kyngäs innehållsanalys Resultat: Deltagarna ansåg att ett bra bemötande och närvarande vårdpersonal var viktigt för att de skulle känna sig delaktiga i vården särskilt med tanke på den korta tiden de befann sig på avdelningen. Dock uttryckte deltagarna att det hade varit svårt att få ett förtroende för vårdpersonalen då de vårdades under så pass kort tid. De upplevde att personalen utförde arbetet på rutin, vilket resulterade i att personliga samtal uteblev. Deltagarna hade önskat mer information och känslomässigt stöd under vårdtiden. Det framkom även upplevelser av att inte bli involverade i planeringen kring vården. Slutsats: För att göra kvinnor med bröstcancer delaktiga i den korta postoperativa vården behöver vårdpersonalen bemöta patienterna på ett respektfullt och individanpassat sätt, tillsammans med patienten planera vården, tänka på patientens integritet, vara närvarande och ge patienterna känslomässigt stöd. / Background: Healthcare is obliged to promote patients' participation in healthcare. In order for patients to feel involved, their individual needs need to be met, in order to achieve this, the healthcare staff need to listen to the patient, provide adequate information and, together with the patient, plan for their care in a respectful manner. Breast cancer is the most common form of cancer for women, the length of stay after surgery is short. Women who suffer from breast cancer express a great need for emotional support and to feel participation in the care. Aim: To describe women's experiences of participation in short-term care in connection with breast cancer surgery. Method: A qualitative inductive method has been used in which semi-structured interviews were conducted, these were analyzed with Elo and Kyngäs content analysis. Results: The participants felt that the interaction and a caring relationship, including a present healthcare staff, were important to feel involved in the care, especially in view of the short time they were in hospital care. However, the participants stated that it has been difficult to gain confidence in the healthcare staff when they were cared for in such a short time. They felt that the staff performed the work on routine, which resulted in personal conversations not being fulfilled. The participants wanted more information and emotional support during the care period. Experiences of not being involved in the planning of the care were also reported. Conclusion: To involve women with breast cancer in their postoperative care, healthcare professionals need to respond to the patients in a respectful and individualized manner, plan the care together with the patient, think about the patient's integrity, being present and give the patients emotional support.