Bakgrund: Mellan år 1998 och 2008 ökade inläggningarna drastiskt inom den psykiatriska slutenvården. Ändå finns bristande kunskaper om patienternas upplevelser av densamma. För att kunna utveckla vården i rätt riktning, krävs att patienternas upplevelser beaktas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarnas resultat delades upp i meningsbärande enheter, som sedan sattes samman till den nya helhet som bildade denna studies resultat. Resultat: Ur analysen framträdde sex teman: Förväntningar, Värdet av att få vara en egen individ, Begränsningar på avdelningen, Samtal och stöd på avdelningen, Kontakt och stöd patienter emellan och Tiden på avdelningen. Slutsats: Patienternas upplevelser skilde sig många gånger åt, men genomgående var att de alla önskade behålla sin autonomi och att få bli sedda och respekterade som egna individer. Önskan om att få vara delaktig i sin vård och få samtalsstöd, uttrycktes starkt. Dessa faktorer var av största vikt för att patienterna skulle kunna uppleva att de fick en god vård. / Background: Between the year of 1998 and 2008 the hospitalisations of psychiatric inpatient care increased drastically. Despite that, the understanding of the patients’ experiences of the inpatient care is deficient. To develop the care in the right direction, the patients’ experiences need to be elucidated. Aim: To describe the patients’ experiences of psychiatric inpatient care. Method: A literature study of qualitative scientific papers. Seven articles were analyzed. The articles’ results have been divided into themes, which then have been put together to form the result of this study. Result: From the analyze six themes were formed: Expectations, The importance of being your own individual, Restraints on the ward, Dialogue and support on the ward, Contact and support between patients and The time on the ward. Conclusion: The patients’ experiences were in many cases diverged, but they were all in agreement that the valued to contain their autonomy and to be treated and respected as an own individual. The desire to participate in their own care and to have a dialogue with the nurses, were clearly expressed. For the patient to experience good care, these were the most important parts.

Bjerndell R & Viamore C. Ett liv med smärta. Patientupplevelsen av perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Benartärsjukdom (BAS) är en följd av ateroskleros – ett systemiskt sjukdomstillstånd med hög risk för stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död. Benartärsjukdomen kan grovt delas in i symtomklasserna claudicatio intermittens och kritisk ischemi, tillstånd som innebär olika symtom och behandlingar. Patientgruppen lider ofta av läkemedelsresistenta smärtor och vården består till stor del av egenvårdsråd. BAS påverkar många aspekter av livet och patienterna är ofta äldre och multisjuka med svårigheter att förmedla sina intressen. Syfte: Att undersöka hur patienter med benartärsjukdom upplever livet med sin sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio intervjustudier publicerade mellan 2002–2017. Resultat: BAS påverkade alla områden i livet. Livskvaliteten sjönk som följd av de komplikationer sjukdomen medförde inom fysiska, psykiska och sociala områden. Patientgruppen var heterogen, med många olika utgångslägen, symtom och problematik och krävde därför olika insatser från vården. Konklusion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll för patientupplevelsen genom att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt och med ett holistiskt perspektiv som möjliggör för patienten att komma till tals och inverka på den vård som bedrivs. Ett multidisciplinärt team bör finnas runt patienten för att adressera de många aspekter som påverkas av sjukdomen så att personcentrerad vård kan upprättas. Nyckelord: Arteriell insufficiens, benartärsjukdom, claudicatio intermittens, kritisk ischemi, patientupplevelser. / Bjerndell R & Viamore C. Living with pain. Patients’ experiences of living with peripheral arterial disease. A literature review. Bachelor thesis in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Peripheral Arterial Disease (PAD) is a result of a systemic atherosclerotic disease, which implies high risks of stroke, myocardial infarction and cardiovascular death. The disease can roughly be classified into Intermittent Claudication and critical limb ischemia based on symptomology, both conditions with varying areas of concern and treatment. Patients typically suffer from drug-resistant pain and health care interventions often consist of self-care counseling. PAD affects several aspects of life and the patients are often elderly and suffer from multiple illnesses, with difficulties mediating their interests. Aim: To investigate how PAD-patients experience life with their illness. Method: A literature study with a qualitative approach, based on ten interview studies published in 2002-2017. Result: PAD entails a complex situation for the patients and the disease affects all aspects of life. Quality of life decreased as a result of the physical, mental and social complications caused by the PAD. The patient group was heterogenic and there were many different preconditions, symptoms and problems to address for health care professionals. Conclusion: By working with a person-centered work approach and holistic perspective where the patient can influence care, nurses play an important role in the patient experience. There should be a multidisciplinary team around the patient addressing the many aspects of life affected by the disease, in order to establish successful person-centered care.Keywords: Arterial insufficiency, critical limb ischemia, Intermittent Claudication, patient experience, peripheral arterial disease (PAD).

Bakgrund: Akutmottagningen innebär för många patienter den första kontakten i vårdkedjan. Underbemanning, stigande patientantal och färre vårdplatser innebär ofta längre väntetider och ökad press på vårdpersonalen. Hur patienten blir bemött av vårdpersonalen på akutmottagningen kan påverka den framtida tilliten för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever besök på akutmottagningar. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med beskrivande design och systematisk ansats. Tolv originalartiklar, varav fyra kvantitativa och åtta kvalitativa, inkluderades i granskningen. Resultat: Sex teman identifierades: bemötande, kommunikation, information, makt, miljö och väntetider. Vårdpersonalens bemötande kan påverka patientupplevelsen både negativt och positivt. Patienter värdesätter god kommunikationsförmåga hos vårdpersonalen. Patienter anser att dem skulle dra nytta av att tillhandahållas mer information. Majoriteten av patienterna vill vara involverade i beslutsfattandet om sin vård men enbart en mindre del känner sig bekväma med att vara oense eller att ta initiativ till en diskussion. Hur patienterna upplevde akutmottagningens miljö påverkades av både lokalens utformning och de andra människorna som befann sig där. Att få en beräknad väntetid skulle få patienterna att bättre acceptera väntetiden. Slutsats: Resultatet visar att flertalet faktorer, både mänskliga handlingar och materiella ting, påverkar patientupplevelsen. Sjuksköterskan, vars bemötande och handlingar kan komma att prägla patientens syn på hela hälso- och sjukvården, måste vara medveten om sin maktposition över patienten och sträva efter att se patienten som en jämlike. / Background: For many patients, the emergency department means the first contact in the care chain. Understaffing, rising patient numbers and fewer care places often mean longer waiting times and increased pressure on care staff. How the patient is treated by the staff in the emergency department can affect future trust in the health care system. Aim: The aim of this literature study is to investigate how patients experience visits to emergency rooms. Method: To answer the purpose, a literature study was performed with a descriptive design and a systematic approach. Twelve original articles, four of which were quantitative and eight qualitative, were included in the review. Results: Six themes were identified: professional-patient relations, communication, information, power, environment and waiting times. The professional-patient relations can affect the patient experience both negatively and positively. Patients value good communication skills among healthcare professionals. Patients believe that they would benefit from being provided more information. Most patients want to be involved in decision-making about their care, but only a small proportion feel comfortable with disagreeing or initiating a discussion. How the patients experienced the emergency room's environment was affected by both the design of the room and the other people who were there. Getting an estimated waiting time would make patients more accepting of the waiting time. Conclusion: The results show that most factors, both human actions and material things, affect the patient experience. The nurse, whose treatment and actions may shape the patient's view of the entire health care system, must be aware of her position of power over the patient and strive to see the patient as an equal partner.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk slutenvård är en komplex vårdform där dengrundutbildade sjuksköterskans uppgift, förutom att ge god omvårdnad och stöd,är att vakta, förvara och skydda patienter som är överlämnade av domstol enligtsvensk lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att få en förståelse över hurpatienterna upplever den rättspsykiatriska vården och vilken betydelse relationeroch miljö har för rehabilitering. Metod: Författarparet har gjort en systematisklitteraturstudie där tidigare publicerade studier valts ut, granskats och vars resultatsedan sammanställts och diskuterats. Tretton studier uppfyllde författarparetsinklusionskriterier och dessa genomgick sedan en latent innehållsanalys där trehuvudteman identifierades. Resultat: Resultatet visar att olika delar somrelationer, miljö och trygghet spelar roll för hur patienten upplever denrättspsykiatriska vården, samt delaktighet och autonomi inom den komplexavårdformen. Vidare identifierades underteman gällande bemötande och maktspelfrån vårdpersonalen gentemot patienterna. Avslutning: Utifrån resultatet kan flerabrister identifieras där omvårdnad och rehabiliteringen kan bli lidande, vilketmåste brytas för att tillgodose de rättspsykiatriska patienterna med god omvårdnadoch för att kunna ombesörja deras behov av den grundutbildade sjuksköterskanoch resterande vårdpersonal. / Background: Forensic psychiatric in-patient care is a complex form of care inwhich the registered nurse must, apart from giving good care and support to thepatients, both guard, contain and protect patients who are admitted to forensicpsychiatric care by the Swedish court of law. Aim: The aim of this degree projectis to gain understanding for how forensic psychiatric patients experience their careand the importance of relations’ and milieu’s effect on rehabilitation. Method: Theauthors of this literature review made a systematic literature review wherepreviously published studies were chosen, reviewed and whose results later wereput together and discussed. Thirteen studies met the criteria of inclusion and wereput through a latent content analysis, where three main themes were identified.Result: The results show that different parts, such as relations, environment andsafety matter for how the patient experience the forensic psychiatric care, alongwith participation and autonomy within the complex form of care. Furthermore,subthemes concerning social treatment and powerplay from staff towards thepatients were identified. Conclusion: Given the results, several flaws could beidentified where care and rehabilitation could be suffering and must thereforedispan to ensure that the needs and care of the forensic psychiatric patients aremet by the registered nurse and nursing staff.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 40 miljoner människor i världen ett palliativt vårdbehov. Forskning visar att det finns brister inom den palliativa vården i Sverige, och flera forskare har länge önskat forskning som omfattar hela patientens upplevelser, där alla vårdandets aspekter inkluderas. Då patientens ork eller förmåga blir bristande uppkommer ett behov av att veta vad patienter i ett palliativt skede anser vara viktigt, för att främja livskvalitet och ett värdigt slut på livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård och lidande. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar inkluderades, vilka skrevs mellan 2016–2020. Databaser som användes för sökning var: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Analysen genererade fem teman: Symtom- och smärtlindring, Självkänsla och självbild, Interaktioner med vårdpersonal, Isolering och ensamhet samt Tankar om döden och framtiden, alla inom huvudtemat Upplevelser av palliativ vård. Såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård identifierades. Slutsats: Förhoppningen var att genom att synliggöra patientupplevelser av palliativ vård kunna få en ökad förståelse för vad som upplevs vara viktigt inom den givna vården. Med bakgrund av denna ökade förståelse och klargjorda förbättringsområden kan handlingar tas som leder till en ökad livskvalitet för patienter som befinner sig i livets slutskede och ge dem en värdigare död. / Background: According to the World Health Organization, about 40 million people all over the globe are in need of palliative care. Research shows that there are shortcomings in Swedish palliative care, and several researchers have long requested research that encompasses the complete patient experience. When a patient's strength or ability becomes insufficient, a need arises to know what patients in palliative care consider important, in order to improve quality of life and to be able to provide a dignified end to their lives. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experiences of palliative care and suffering. Method: General literature review. Ten qualitative articles were included, all written between 2016-2020. The databases used for the search were: PubMed, CINAHL and PsycInfo. Results: The analysis generated five themes. Symptoms and pain relief, Self-esteem and self- image, Interactions with healthcare staff, Isolation and loneliness and Thoughts on death and the future, all of which are parts of the main theme Experiences of palliative care. Positive, as well as negative experiences of palliative care were identified. Conclusion: The hope was that through highlighting patient experiences in palliative care, a greater understanding about what was considered important within the provided care could be achieved. Against the backdrop of this increased understanding and the identified areas of improvement, actions may be taken that improve the quality of life and provide a more dignified death.

Cancer är en utbredd sjukdom i världen och i det svenska samhället. Behandlingen som följer efter en cancerdiagnos medför många och svåra symtom för patienterna, bland annat smärta, fatigue, gastrointestinala symtom och minskad aptit. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat överlevnadsodds hos cancerdrabbade patienter. Fysisk aktivitet rekommenderas genom hela sjukdomsförloppet samt eftervården och patienternas upplevelser av ämnet bör därför belysas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser kopplat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet och bearbetades genom en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde en förbättrad fysisk funktion och ökat välmående av fysisk aktivitet. Inadekvat information från läkare och sjuksköterskor utgavs utgöra hinder för fysisk aktivitet. Olika personliga förutsättningar rapporterades även vara stora hindrande faktorer. Tillgång till kvalificerad personal som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter identifierades som en av de motiverande faktorer som belystes mest av patienter. Fler studier föreslås utföras med syfte att studera i vilken utsträckning FaR används i praktiken samt sjuksköterskors attityd gällande personcentrerad vård och information relaterat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. / Cancer is a widespread disease in the world and in Swedish society. The treatment that follows a cancer diagnosis causes many and severe symptoms for the patients, including pain, fatigue, gastrointestinal symptoms and decreased appetite. There is a connection between physical activity and improved survival odds in cancer patients. Physical activity is recommended throughout the course of the disease and aftercare and patients' experiences of the subject should therefore be highlighted. The purpose of this literature study was to investigate patients' experiences linked to physical activity in cancer illness. The study was conducted as a general literature study. Ten scientific articles were included in the result and processed through a content analysis. The result of the literature study showed that the patients experienced an improved physical function and increased well-being of physical activity. Inadequate information from doctors and nurses was issued as an obstacle for physical activity. Different personal circumstances were also reported to be major barriers. Access to qualified staff such as nurses, doctors and physiotherapists were identified as one of the motivating factors highlighted most by patients. More studies are proposed to be carried out with the aim of studying the extent to which FaR is used in practice as well as nurses’ attitudes regarding person-centered care and information related to physical activity in cancer illness.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning lever med olika typer av kroniska smärtor. Dessa smärtor är den vanligaste anledningen till att individer söker sjukvård. Hur kronisk smärta påverkar individens liv och vilka faktorer som påverkas negativt är en viktig kunskap för sjuksköterskan i strävandet efter att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med kroniska ryggsmärtor och hur detta påverkar det dagliga livet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie som baserats på vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys har använts och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet visade att patienter som lever med kronisk smärta ofta upplever att smärtan påverkar dem både fysiskt och psykiskt. Många upplevde en försämrad fysisk förmåga i vardagen. Påverkan på det sociala livet och familjelivet samt även förlust av arbetet var andra faktorer som konstaterades. Tidigare erfarenheter av smärta var däremot faktorer som minskade smärtan. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare kunskap och förståelse av hur det är att leva med kronisk ryggsmärta och hur det påverkar patientens vardag. Detta ger sjuksköterskan en helhetsbild av patientens situation i det vårdande arbetet.

Bakgrund: Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senaste åren. Patienterna ska utföra regelbundna viktkontroller och medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel, patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård spelade en avgörande roll för patienternas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl, efter kvalitetsbedömningen inkluderades 14 vetenskapliga artiklarna med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades; att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering, påverkan på symtom i det dagliga livet och betydelse av kunskap relaterad till egenvård. Diskussion: Patienterna med hjärtsvikt upplevde brist på information och otillräckliga kunskap om sjukdomen. Påfrestningar vid emotionella upplevelser gjorde att patienterna hade svårt att hantera sin egenvård på grund av svåra symtom. Patienterna med hjärtsvikt engagerade sig vid sin egenvård genom att skapa hanteringsstrategier med hjälp av socialt stöd och kunskap. Slutsats: Det spelar en stor roll att sjuksköterskan har kunskapen om hur patienterna upplever egenvården, vilka strategier och hinder finns och hur de utvecklar engagemangen och motivationen. Det krävs mer forskningen kring detta ämne för att minska återinläggningar på sjukhuset. Genom en god information och utbildningen kan sjuksköterskan använda sig av pedagogiska kunskaper och resurser som kan utveckla till och skapa en undervisningssituation. Genom det kan sjuksköterskan stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa patienterna att inse nyttan av att följa egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.