Bakgrund  Tusentals patienter genomgår varje år kirurgiska ingrepp i Sverige. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett ansvar för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Under den pre- och postoperativa perioden genomgår patienten olika vårdmoment - undersökningar, intervjuer såväl som provtagningar. De upplevelser som dessa patienter har i samband med operation är relaterade till hälsoutfall såväl till längre sjukhusvistelser och högre vårdkostnader. Det är av vikt att belysa patientupplevelser utifrån den kunskap som finns tillgänglig på området, för att därifrån identifiera de områden varvid vården brister men också de områden där vården är god, utifrån patienternas perspektiv. Syfte  Att beskriva patienters upplevelser av vård i samband med operation. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Kvalitativa och kvantitativa artiklar sammanställdes genom integrerad analys, där huvudkategorier skapats utifrån likheter och skillnader som framkommit i artiklarna. Resultat  Den integrerade analysen ledde till tre kategorier. Mötet med vårdpersonal beskriver vikten av att ha ett personligt möte med vårdaren framgår. Tidsbrist och stress beskrivs som hinder för ett gott möte. Under Upplevelser av information framkommer hur informationen bör portioneras ut över tid och upprepas, men även individanpassas. I När informationen brister, framgår brister i informationen eller dess överföring. Dessa innefattar medicinsk terminologi, att ge för mycket eller för lite information, tidsbrist hos vårdpersonal och avsaknad av individanpassad information. Slutsats Behovet av att vården anpassas efter personen är genomgående för vårdmötet och för informationens utformning. Personanpassning sammanfaller med positiva patientupplevelser karakteriserade av trygghet och minskningar av negativ emotion. Till detta tillkommer behovet av en nära och mänsklig relation mellan patient och vårdare. När vårdaren möter personen snarare än patienten kan denna känna sig som en unik individ av betydelse, och inte enbart som en patient eller nästa i kön. Vidare kan små medel användas av vårdaren för att skapa positiva upplevelser hos patienterna trots tidsbrist och stress. / Background  Every year thousands of patients undergo surgery in Sweden. The nurse’s responsibility during this period is to promote health, prevent illness and alleviate suffering with a person-centred approach. During the pre- and postoperative periods, the patient will encounter care-related procedures – examinations, interviews and samplings. The experiences that the patients have in relation to surgery are related to health outcomes, as well as to prolonged hospital stay and higher costs. It is of importance to illustrate the patients’ experience from the knowledge that is available, to identify areas where care is of good quality as well as where it is not, from the patients’ perspective. Aim  To describe patients’ experiences of care in relation to surgical procedures. Method  A non-systematic literature review was conducted. Qualitative and quantitative articles were evaluated through integrated analysis, categories were created based upon similarities and differences in the articles. Results  The integrated analysis gave rise to three categories. Meeting with health-care staff described the importance of having a personal meeting with a carer. Lack of time, and stress are described as hindrances for a good meeting. In Experiences of information, it is described how information should be divided over time and repeated and be adjusted for the individual recipient. When information is flawed described how the use of medical terminology, giving too much or too little information, lack of time and lack of personalized information leads to negative experiences. Conclusions  The need for care to be adjusted to the person in question is important, and in terms of how information is given. When care is adjusted to the person in question, patients’ experiences are characterized by feelings of safety and reductions in negative emotion. In relation to this, there is a need for the creation of a close and human relationship between patient and carer. When the carer sees a person, rather than a patient, it creates feelings of being a unique individual of importance, rather than just a patient or the next one in line. Small means can be used by the carer to create positive experiences despite lack of time and stress.

SAMMANFATTNING Bakgrund Synen på hbtq+-individer (homo-, bi-, trans, queer +) och rättigheterna runt omkring har inte alltid varit vad det är idag. Det ansågs vara kriminellt att ha en samkönad partner fram till 1944 och att vara homosexuell ansågs vara en sinnessjukdom fram till 1979. Stigmatisering och diskriminerning av hbtq+-individer har länge varit ett problem i samhället och bidragit till ohälsa. Detta leder till att hbtq+-individer avstår från att söka nödvändig vård.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hbtq+ -individers upplevelser av bemötandet i vården.  Metod  Detta är en litteraturöversikt baserad på 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes efter i Cinahl, Psykinfo och PubMed och kvalitetsgranskades med hjälp av en mall för kvalitativa studier från SBU som sedan analyserades tematiskt. Den teoretiska referensramen som använts är Ida Jane Orlandos interaktionsteori.  Resultat Fem kategorier och 11 subkategorier identifierades som beskrev hbtq+-individers upplevelser av vården från: Avslöjande, Vårdpersonalens kommunikation, Upplevelsen av kunskap hos vårdpersonal, Diskriminering och Vårdmiljö.  Slutsats Mötet mellan vårdpersonal och hbtq+-individer var präglat av antagande, heteronormativitet och okunskap kring ämnet. Däremot fanns det vårdpersonal och kliniker som hade ett inkluderande språk och hbtq+-individerna upplevde vårdmiljön som en fristad tack vare detta.  Nyckelord Hbtq+, omvårdnad, patientupplevelser, sjukvård, upplevelser / ABSTRACT Introduction The view of lgbtq+ individuals (lesbian, gay, bisexual, transgender, queer +) and their rights has not always been what it is today. Having a same-sex partner was considered as a crime until 1944 and being homosexual was considered a mental illness until 1979. Stigma and discrimination against lgbtq+ individuals has over a long time been a problem in the society and contributed to ill health. This leads to lgbtq+ individuals refraining from pursuing necessary care.  Aim The purpose of this literature study was to describe lgbtq+ individuals’ experiences of treatment in health care services.  Method This is a literature review based on 12 original articles with a qualitative approach. The articles were searched for in Cinahl, Psykinfo and PubMed and was quality reviewed using a template for qualitative studies from SBU, which then was analyzed thematically. The theoretical framework that was used was Ida Jane Orlando's interaction theory.  Results Five categories and 11 sub-categories were identified that described the lgbtq+ individuals’ experiences of healthcare from: Disclosure, Healthcare staffs communication, Perceived knowledge of healthcare staff, Discrimination and Healthcare environment.  Conclusion The encounter between healthcare professionals and lgbtq+ individuals was characterized by assumptions, heteronormativity and the lack of knowledge. However, there were health care professionals and clinics that had an inclusive language and then the lgbtq+ individuals experienced the healthcare environment as a sanctuary thanks to this.  Keywords Experiences, healthcare, lgbtq+, nursing, patient experience

Bakgrund: Forskning har visat att stigma gentemot personer relaterat till särskiljande egenskaper leder till försämrad hälsa för dessa individer. Sedan pionjären Erving Goffman 1963 formulerade sin teori om stigma har forskning kring stigma och personer med psykisk ohälsa grenat ut sig. Forskning har även influerat till att revolutionera förståelsen för substansbrukssyndrom, och hur det under det senaste seklet utvecklats från tron att substansbrukssyndrom orsakas av moraliska brister till att det kan ses som en sjukdom som påverkar både hjärna och beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa och belysa hur personer med substansbrukssyndrom upplever stigma. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats inspirerad av Polit och Becks niostegsmodell. Sjutton vetenskapliga artiklar söktes fram systematiskt, sammanställdes och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Taylor & Francis. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier som beskrev hur personer med substansbrukssyndrom upplevde stigma: att mötas av misstro och att inte bli tagen på allvar, att endast ses för sitt substansbruk och inte som människa, att få en sämre vård än andra, att vårdpersonalen har negativt bemötande och att beskyllas för sin sjukdom. Slutsats: Att leva med substansbrukssyndrom innebär för individen ett dagligt möte med stigma. Litteraturstudiens resultat kan bidra med viktig kunskap om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever möten i vården. Detta kan öka kunskap och förståelse som i sin tur kan bidra till en förbättrad vård för personer med substansbrukssyndrom där lidande för individen minimeras och kostnader för samhället minskas.

Ett kirurgiskt ingrepp under anestesi kan vara en stor livshändelse. Då patienten är ytterst sårbar är det viktigt att patienten upplever sig trygg. Patientperspektivet är grundläggande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv då det är värdefullt att ha kunskap om vad som är vårdande vård och stärker hälsan hos den enskilda individen. Den perioperativa dialogen är den tid anestesisjuksköterskan och patienten delar i den pre- intra- och postoperativa fasen. Tiden är dockknapp för att inge trygghet och skapa en förtroendefull relation. Därför var det intressant att ta reda på vad patienterna fann värdeskapande i den perioperativa dialogen. Syftet var att undersöka och belysa forskningsresultat som beskriver patienters upplevelser av den perioperativa dialogen vid ett kirurgiskt ingrepp. Denna systematiska litteraturöversikt genomfördes utifrån en kvalitativ design. Ur analysen framträdde två huvudkategorier. I resultatet speglas både positiva och negativa upplevelser av den perioperativa dialogen. De positiva fynden kan ses som den optimala vårdande relationen där patienten kommer i fokus och den perioperativa dialogen tillfredsställer patientens grundläggande behov som att vara trygg, att bli sedd och vara delaktig. De negativa fynden då grundläggande behov inte tillfredsställdes visade tydligt att det brister i den vårdande relationen och att vården inte är person centrerad. I diskussionen jämförs resultatets fynd med tidigare forskning samt anestesisjuksköterskans perspektiv av den perioperativa dialogen i en vårdande relation.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.

Bakgrund: Många personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. En hjärtinfarkt uppstår när hjärtat får syrebrist genom en tilltäppning i något av de blodkärl som förser hjärtat med syre. En hjärtinfarkt är en dödlig sjukdom som kan upplevas som ett trauma av den som överlevt. Detta medföljande trauma kan vara svårhanterligt utan rätt kunskap eller resurser. Sjuksköterskan har som uppgift att genom sina kärnkompetenser nå ut till patienter för att främja hälsa. Kliniskt arbetande sjuksköterskor behöver en ökad förståelse av hjärtinfarkt patienters upplevelser för att bättre kunna vårda, uppmärksamma, motivera och behandla dessa patienter med mål att så goda resultat som möjligt skall uppnås. Syfte: Belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt i Sverige. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar om patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt. Resultat: I studien kunde 6 teman identifieras. “Förändrad livsvärld”. ”Hantera en livsomställning”, “Samspel med vården”, “Stöd från närstående”, “Information och kunskap”, och “En andra chans”. Konklusion: Patienter upplevde svårigheter med att anpassa sig till livsstilsförändringar de blivit rekommenderade till av sjukvårdspersonal och den nya vardagen som följer efter sin hjärtinfarkt. Faktorer som påverkade patienter positivt efter en hjärtinfarkt var copingstrategier, ett bra samspel med vården och stöd och förståelse från närstående. / Background: In Sweden, many people develop a myocardial infarction each year. A myocardial infarction occurs when the heart suddenly experience oxygen deprivation due to a blockage in one of the main oxygen supplying blood vessels. A myocardial infarction is a deadly disease that can be experienced as a trauma for the person surviving it. This coherent trauma can be difficult to handle without the right knowledge or resources. A nurse's task is to use their core competences to reach out to patients and promote health. Clinical nurses need an enhanced understanding of the experiences of patients with myocardial infarction to be able to better care for, pay attention to, motivate and treat these patients with the goal of achieving the best possible results. Purpose: Elucidate patients experiences of life after a myocardial infarction in Sweden. Method: A qualitative literature study based on 13 qualitative articles about patients’ experience after a myocardial infarction. Results: 6 themes were identified in this study. "Change of life-world". "Managing a life adjustment", "Interaction with professional healthcare", "Support from close relatives","Information and knowledge", "A second chance". Conclusion: Patients experienced difficulties adapting to the lifestyle changes, they had been recommended to pursue by healthcare professionals, and to the new everyday life after their myocardial infarction. Factors that affected patients positively after a myocardial infarction were coping strategies, good interaction with professional healthcare, and the support and understanding from their close relatives.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD. Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier. Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården. Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar. / Background: IBD is a collective term for the life-long gastrointestinal diseases Crohn´s disease and ulcerative colitis and is characterized by periods of remission and relapse. During a relapse the person is in a vulnerable position which places great demands on nursing where the nurse´s primary task is to alleviate suffering and promote health and living with the disease can affect the perceived health. Aim: The aim of the literature review was to describe the experience of living with the life-long gastrointestinal disease IBD. Method: The literature review was based upon ten scientific studies with qualitative approach. The studies were searched with relevant keywords in order to answer the purpose of the review. The results of the studies were designed under four main themes. Results: The results of the survey were presented under four main themes; limitations in social life, valuable strategies in the desire to create a controllable living, emotional impact and experiences of encounters with health care. Discussions:  The experience of living with IBD resulted in changes and limitations of the people in everyday life. This was discussed on the basis of Eriksson's (1994) theory of the suffering human being, based on the background of the literature review and new articles.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att vårdpersonal inte besitter tillräcklig kunskap i ämnet, och bortser från våldets konsekvenser för kvinnors hälsa. Dåligt bemötande och ointresserad attityd får kvinnorna att isolera sig mer och inte vill berätta om våldet. Syfte: Syftet är att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötande från personal inom den öppna hälso och sjukvården Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter innehållsanalysen. Kvinnors farhågor, hinder genom vårdpersonal, positiva egenskaper från vårdpersonal och kommunikation. Kvinnors farhågor beskriver att kvinnorna hade liten tilltro till hjälp, var rädda för att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal sågs som förminskning av kvinnorna, tidsbrist samt personalens okunskap kring dilemman, som kunde uppstå för kvinnorna vid separation. Positiva attityder från vårdpersonal kunde bestå i en god relation till personalen, att kvinnorna blev trodda i berättelsen, personalens empatiska förmåga. Det som var viktigt inom kommunikationen var att personal lyssnade, visade viljan att vilja hjälpa och var närvarande även i den icke-verbala kommunikationen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det fortsatt finns problem inom primärvården gällande att bemöta och hjälpa denna patientgrupp. Framsteg genom 2000 talet är att fler inom vården har förbättrat bemötandet och kvinnorna vågar berätta om det finns en tillitsfull relation till vårdgivaren. Fortsatt forskning inom området anses nödvändigt för att belysa vad kvinnor önskar i mötet med primärvård, likaså behövs ytterligare utbildning till personal inom primärvård. / Background: Previous studies have shown that healthcare professionals do not have sufficient knowledge of the subject and ignore the consequences of violence on women's health. Poor and uninterested attitudes cause women to isolate themselves and not disclose violence. Purpose: The purpose is to elucidate how women exposed of intimate partner violence experience the treatment in open healthcare. Method: Literature review with qualitative content analysis. Results: Four themes emerged after the content analysis. Women's fears, barriers from healthcare professionals, positive attitudes from healthcare professionals and communication. The women's fears describe that women had little faith in receiving help and were afraid of not be taken seriously. Negative attitudes were experience of diminution, lack of time and healthcare professional‟s ignorance of the dilemma that could arise, for women during separation. Positive attitudes were a good relationship between professionals and patients, the women were believed in their story, the empathic ability of the professionals. Important in communication was that healthcare professionals listened, wanted to help, and were present in the non-verbal communication. Conclusion: The literature review shows that there are still problems in primary care regarding responding and helping this patient group. Progress through the 2000s is that more healthcare professionals have improved their attitudes and women choose disclosure if there is a trusting relationship with the caregiver. Continued research and increased knowledge from healthcare professionals is necessary in order to understand what women expect from primary care.