Bakgrund Kronisk smärta är ett vanligt förekommande tillstånd och leder till lidande hos individen och kostnader för samhället. Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män. Kvinnor och mäns hälsa påverkas på liknande sätt av biologiska och genusrelaterade faktorer, men kvinnors hälsa är särskilt utsatt då kvinnor runt om i världen blir diskriminerade på grund av sociokulturella faktorer. Hälsa och välbefinnande kan även påverkas av hur man blir bemött i hälso- och sjukvården, då bemötandet kan ses som en viktig del för vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt användes, där 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats studerades. Datainsamlingen gjordes i PubMed och CINAHL med relevanta sökord för studiens syfte. Kvalitetsgranskning av valda artiklar har gjorts med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; Upplevelser av bristfälligt bemötande och Upplevelser av tillmötesgående bemötande. Upplevelser av att bli misstrodd eller att inte bli tagen på allvar, att smärta normaliseras och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist bidrog till upplevelser av bristfälligt bemötande, medan upplevelser av att bli lyssnad på, förstådd och inkluderad präglade de det tillmötesgående bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Upplevelser av ett bristande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal hindrar främjandet av hälsa och välbefinnande för kvinnor med kronisk smärta. Upplevelsen av tillmötesgående bemötande bidrar till en positiv upplevelse och grundas i personcentrering med ett holistiskt perspektiv på individen och delat beslutsfattande. Denna kunskap bidrar till en ökad insikt för sjuksköterskor om vad som påverkar en negativ-, respektive positiv upplevelse i bemötandet samt bidrar till att främja hälsan samt öka välbefinnandet och självkänslan hos kvinnor med kronisk smärta. / Background  Chronic pain is a common condition and leads to suffering for individuals with additional costs to society. Chronic pain is more common among women than men. Women's and men's health are similarly affected by biological and gender-related factors, but women's health is particularly vulnerable. In a global context women’s health is affected by discrimination based on socio-cultural factors. Health and well-being can also be affected by how one is treated by healthcare professionals, as the treatment can be seen as an essential part of caregiving. Aim The aim was to describe how women living with chronic pain experience treatment from healthcare professionals. Method A non-systematic literature review was carried out, where 17 scientific articles with a qualitative approach were studied. The data collection was done in PubMed and CINAHL with relevant keywords for the study. Quality review of selected articles has been done with the help of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results In the result, two main categories were identified; Experiences of inadequate treatment and Experiences of accommodating treatment. Experiences of not being believed or taken seriously, of pain being normalized and the healthcare staff's lack of knowledge contributed to the experience of inadequate treatment, while experiences of being listened to, understood, and included marked the positive experiences of accommodating treatment. Conclusions Perceptions of mistreatment by healthcare professionals impeded the promotion of health and well-being for women with chronic pain. Person-centredness with a holistic approach and shared decision-making were identified as being parts of the accommodating treatment experience. Having knowledge and understanding about this issue contributes to an increased insight for nurses about what influences a negative and positive experience in the treatment and contributes to promoting the health, well-being, and self-esteem of women with chronic pain.

Bakgrund: I Sverige besöker cirka 1,6 miljoner personer 19 år eller äldre årligen akutmottagningar. En stor andel av klagomålen inom hälso-och sjukvård baseras på bemötandet där dåligt bemötande är förenligt med sämre patientsäkerhet, mer resurskrävande vård och sjukare patienter. Ett gott bemötande ger däremot bemötande ett förbättrat vårdresultat och minskar utbrändhet bland personal. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har en deskriptiv design. Tolv kvalitativa originalartiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier framträdde ur innehållsanalysen. Medmänsklighet, att mötas som människa trots den medicinska kontexten. Respekt, var en vital aspekt i upplevelsen av bemötandet. Information, utgjorde en central del i både upplevelsen av bemötandet och av sin situation. Stress, personalens stress hade en betydande effekt på patienterna och deras upplevelse. Slutsats: Patienterna uttryckte vissa gemensamma behov som att behandlas som människor med empati och medkänsla, att bli respekterade och inte bli dömda av personalen, att få begriplig och frekvent information och att personalens stress inte inverkar negativt på bemötandet. De beskrev specifika positiva effekter när behoven tillgodosågs och specifika negativa effekter när behoven inte tillgodosågs. Sammantaget blev patienterna kraftigt påverkade psykiskt och emotionellt utifrån upplevelserna av dessa huvudpunkter i det bemötandet de fått på akutmottagningen. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people aged 19 or older visit emergency departments annually. A large proportion of complaints in health care are based on experience of treatment, where poor treatment is associated with poorer patient safety, more resource-intensive care and more ill patients. Good treatment, on the other hand, improves care outcomes and reduces staff burnout. Aim: The aim of this study was to investigate patients' experiences of the care staff's treatment in the emergency department. Method: The study is a literature review with a qualitative approach and has a descriptive design. Twelve original qualitative articles were retrieved from PubMed and CINAHL. These were quality reviewed for bias with a template, then analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories emerged from the content analysis. Compassion, being met as a human being despite the medical context. Respect, was a vital aspect in the experience of treatment. Information, was a central part of both the experience of treatment and of their situation. Stress, staff stress had a significant effect on patients and their experience.  Conclusion: Patients expressed some common needs such as to be treated as human beings with empathy and compassion, to be respected and not judged by staff, to receive understandable and frequent information, and that staff stress does not negatively impact treatment. They described specific positive effects when needs were met and specific negative effects when needs were not met. In summary, patients were greatly affected psychologically and emotionally based on their experiences of these key aspects of the treatment they received in the emergency department.

Background: Cancer is a leading cause of death. For this reason, cancer is commonly perceived as a potentially fatal disease that causes both current and future existential suffering. In recent years, research has revealed that patients' implementation of coping strategies has increased the manageability and control of cancer. Aim: The purpose of this study was to examine which coping strategies adult patients with malignant diseases/cancer use, and how their coping strategies affect their health. Method: A literature review was conducted. The articles were analyzed through a four-step model and based on four qualitative and four quantitative scientific articles in order to contribute to evidence-based knowledge. Two themes and seven subthemes were analysed in the result. Results: What emerged in the results showed that the patient's external resources as the environment was an important support, followed by internal resources as personal abilities where faith and hope were central components. Seven subthemes were identified consisted of seeking professional support, find support from social networks, self-destruction, maintain a positive attitude, self-efficacy, acceptance and turn to their faith. Patients experienced improved health during the disease progression when using coping strategies. Conclusion: Coping strategies improve the patient's health by managing the disease and suffering, which may be accomplished using the patient's internal and external resources for management. By assisting the patient in employing appropriate coping mechanisms, the nurse can promote a higher quality of life, reduce suffering, and promote health.

Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.

Bakgrund: Kolorektal cancer är en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna ivärlden. Det är viktigt att sjukdomen upptäckas och behandlas i god tid för attundvika metastasering i andra delar av kroppen och minska dödligheten. För attupptäcka kolorektal cancer finns olika diagnostiska metoder, inklusive DT-kolografi,koloskopi, dubbelkontrast bariumlavemang och sigmoidoskopi. Syftet: Syftet var att undersöka patienters upplevelser vid DT-kolografi jämfört medandra tarmundersökningsmetoder. Metod: Pubmed och Cinahl användes för att söka artiklar. Åtta kvantitativa artiklaruppfyllde kriterierna för inkludering och granskades med hjälp av Olsson ochSörensens mall. Data analyserades med Popenoes metod för dataanalys i allmännalitteraturöversikt. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudområden bestående av obehag, smärta,oro/ångest och patientpreferens. Dessa områden jämfördes mellan DT-kolografi ochandra undersökningsmetoder. Resultaten visade variation angående obehag och oro,men färre patienter rapporterade smärta under DT-kolografi och patienternaföredrog DT-kolografi jämfört med andra tarmundersökningsmetoder. Konklusion: Sammanställning av resultaten visar att alla tarmundersökningar,oavsett undersökningsform, var fysisk krävande till någon grad, vilket betonarbehovet att minska negativa upplevelser genom förmedling av information, ha godkommunikation, och att arbeta personcentrerat. / Background: Colorectal cancer is one of the most common and deadly cancers inthe world. It is crucial that the disease is detected and treated early to preventmetastasis to other parts of the body and reduce mortality. Various diagnosticmethods are available to detect colorectal cancer, including CT colonography,colonoscopy, double-contrast barium enema, and sigmoidoscopy. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experiences with CTcolonography compared to other methods of lower gastrointestinal examination. Methods: The Pubmed and Cinahl databases were searched for articles. Eightquantitative articles met the criteria for inclusion and were critically appraised usingOlsson and Sörensen’s template. Data were analyzed using Popenoe's method fordata analysis in general literature reviews. Results: The results were divided into four main areas consisting of discomfort,pain, anxiety, and patient preference. Patient experience was compared between CTcolonography and other examination methods. The results revealed variation indiscomfort and anxiety, but fewer patients reported pain during CT colonography,and patients preferred CT colonography compared with other lower gastrointestinalexamination methods. Conclusion: A summary of the results indicates that all gastrointestinalexaminations are physically demanding to varying degrees, emphasizing the need toalleviate negative experiences through information provision, effectivecommunication and adopting a person-centered approach.

Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård.

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.

No description available.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är samlingsnamn för kroniska mag-och tarmsjukdomar och innefattar Crohns sjukdom (CD) samt Ulcerös kolit (UK). Båda sjukdomar löper i skov med återkommande, långvariga diarréer med förbättrings-och försämringsperioder och kan relateras till fysiska, psykiska samt sociala faktorer. Då uppenbara orsaker eller symtom ej finns är det på många sätt en dold sjukdom och kan skapa otillräcklig förståelse för patientens specifika behov. För att patienten ska få rätt stöd i hanteringen av sjukdomen samt få en god omvårdnad, bör sjuksköterskan att ha gott bemötande, tillräcklig kunskap där vården ges på ett personcentrerat, evidensbaserat sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod och baserades på tio kvalitativa artiklar. Databassökningar gjordes från CINAHL Complete och Medline with full text. Artiklarna analyserades enligt Fribergs fem steg. Resultat: I resultatet framkom sex teman utifrån patienternas upplevelse; påverkan av IBD på självbilden, påverkan av IBD i relationer och sociala sammanhang, patienters upplevelse av hälso- och sjukvården, känslomässig påverkan, utveckling och acceptans samt påverkan av IBD i arbetslivet. Diskussion: Resultatdiskussionen diskuterades av författarna utifrån Katie Erikssons caritativa teori om att lindra lidande och utifrån centrala fynd utifrån temaområden i resultatet. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is the collective name for chronic gastrointestinal disorders and includes Crohn's disease (CD) and Ulcerative colitis (UK). Both diseases relapses with recurring, long-term diarrhea with improvement and deterioration periods and can be related to physical, mental and social factors. In the absence of obvious causes or symptoms, it is in many ways a hidden disease and can create scarce understanding of the patient's specific needs. In order for the patient to receive the right support in the management of the disease and to receive good nursing care, the nurse have to give good care, have sufficient knowledge and care for the patient in a person-centered, evidence-based way. Aim: The purpose was to describe the patient’s experiences of living with inflammatory bowel disease, IBD. Method: A literature review was chosen as the method and was based on ten qualitative articles. Database searches were performed from CINAHL Complete and Medline with full text. The articles were analyzed according to Friberg's five steps. Results: In the result, six themes emerged from the patients' experience; the influence of IBD on the self-image, the influence of IBD in relationships and social contexts, patients' experience of health care, emotional impact, development and acceptance, and the influence of IBD in working life. Discussion: The results discussion was discussed by the authors on the basis of Katie Eriksson's charitable theory of alleviating suffering and on the basis of central findings based on thematic areas in the result.

Bakgrund: Tidig upptäckt av Abdominellt aortaaneurysm (AAA) minskar dödlighet bland äldre män och kvinnor. AAA är till stor del asymtomatisk så många blir överraskade när de får en diagnos. Diagnosen medför vetskap att något inom dem växer, något som kan brista med risk för dödlig utgång. Det orsakar rädsla och osäkerhet hos patienter som plötsligt försöker förstå sin nya sjukdom. Operationen är inte riskfri från komplikationer och medför en ökad risk för mortalitet. Syftet: Syftet var att med en allmän litteraturöversikt beskriva hur upplevelsen av dagligt liv påverkas hos patienter som lever med abdominellt aortaaneurysm. Frågeställning: Hur upplever patienter som har opererats för abdominellt aortaaneurysm att det påverkar deras dagliga liv? Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ metod genomfördes. PubMed, Cinahl, Psychinfo och även manuell sökning användes för litteratursökning. Studierna granskades med SBU:s granskningsmall (2014) för kvalitativa studier. Studierna analyserades med inspiration av Fribergs fyra steg analysmetod, där resultat från analysen presenterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet gav tre teman: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling och Upplevelser före och efter kirurgiska behandlingar. Att diagnostisera med AAA påverkades patientens dagliga liv och livskvalitet. Patienter upplevde nedsatt förmåga att ta emot information vilket orsakade ytterligare rädslan och osäkerhet i deras liv. Konklusion: Alla patienter påverkades av diagnosen AAA och utvecklades negativa känslor, tankar samt orealistiska hanteringsstrategier. Efter kirurgiska behandling hade patienten ofta ouppfyllda förväntningar. / Background: Early detection of Abdominal Aortic Aneurysm (AAA) reduces mortality among older men and women. AAA is largely asymptomatic so many people are surprised when they are diagnosed. The diagnosis leads to the knowledge that something within them is growing, something that can break with the risk of fatal outcome. It causes fear and insecurity in patients who are suddenly trying to understand their new disease. The operation is not risk-free from complications and entails an increased risk of mortality. Purpose: The purpose was to describe with a general literature review how the experience of daily life is affected in patients living with abdominal aortic aneurysm. Question: How do patients who have had surgery for an abdominal aortic aneurysm feel that it affects their daily lives? Method: A literature review of twelve studies with a qualitative method was conducted. PubMed, Cinahl, Psychinfo and manual search were used for the literature search. The studies were reviewed with SBU's review template (2014) for qualitative studies. This were analyzed with inspiration from Friberg's four step analysis method, where results from analysis were presented under appropriate categories and subcategories. Results: The result produced three themes: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment and Experiences before and after surgical treatments. Being diagnosed with AAA affected the patient's daily life and quality of life. Patients experienced impaired their ability to receive information which caused further fear and insecurity in their lives. Conclusion: All patients were affected by the diagnosis AAA and developed negative emotions, thoughts, and unrealistic coping strategies. After surgical treatment, the patient often had unfulfilled expectations.