SAMMANFATTNING År 2015 fanns 415 miljoner människor med diabetes i världen varav typ 2 diabetes står för 90-95 procent. Om inte utvecklingen bromsas beräknas antalet öka till 642 miljoner människor fram till år 2040. Livsstilsförändringar är hörnpelare i behandlingen av typ 2 diabetes och innefattar kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Typ 2 diabetes kännetecknas av en insulinbrist på grund av insulinresistens och en tilltagande nedsatt insulinfrisättning från betacellerna. Utvecklingen av typ 2 diabetes går långsamt och ofta dröjer det flera år innan sjukdomen upptäcks. Behandling vid typ 2 diabetes kan dels vara farmakologisk och dels icke-farmakologisk där underliggande orsaker behandlas genom livsstilsförändringar. Regelbunden träning ger förbättrad insulinkänslighet vilket leder till lägre insulinbehov. För hälso- och sjukvårdspersonal är det en utmaning att motivera till ändrade kostvanor, viktminskning och fysisk aktivitet. Även de som når en viss viktminskning är ofta tillbaka på sin ursprungsvikt efter några år. All medicinsk behandling påverkar patienters vardag men få behandlingsformer får så stor påverkan på livet som förändrade levnadsvanor. Sjuksköterskans roll som samarbetspartner är viktig varför det är av vikt att förstå de känslor och reaktioner som ofta väcks i samband med både diagnos och behandlingskrav, där livsstilsförändringar utgör viktig del. Syftet var att belysa patienters upplevelser av att göra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet, i samband med typ 2 diabetes. I denna litteraturöversikt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en innehållsanalys för att identifiera meningsbärande enheter och därefter har huvudkategorier och underkategorier framkommit. Resultatet presenterades i en integrerad analys. De huvudkategorier som framkom i resultatet var kunskap, sociala faktorer, psykiska faktorer, fysiska faktorer samt tillgänglighet till träning. Flera underkategorier framkom också. Både upplevelser av att inneha kunskap, avsaknad av kunskap om fysisk aktivitet samt hur de skulle träna framkom. Vad gäller sociala faktorer framkom både upplevelser av socialt stöd respektive avsaknad av socialt stöd. Psykiska faktorer innefattade upplevelser av välbefinnande, påverkan av attityder och självförmåga, upplevelser av eller avsaknad av motivation samt levnadsvanor. De fysiska faktorerna belyste upplevelser av att kroppen var ett hinder samt effekter på blodsockret. Vad gäller tillgänglighet till träning framstod upplevelser vad gäller miljön i närområdet, kostnader samt tidsbrist och arbetsbelastning som centrala. Dessa upplevelser påverkar på olika vis patienters möjligheter att skapa en vana av fysisk aktivitet och lyckas vidmakthålla den. För hälso- och sjukvårdspersonal är förståelse för patienters upplevelser och för vilka psykologiska faktorer som påverkar dessa betydelsefulla för att på bästa sätt kunna möta patienterna där de befinner sig och stötta dem i deras process mot att leva ett hälsosamt liv. Nyckelord: typ 2 diabetes, livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, patientupplevelser / ABSTRACT By 2015 there were 415 million people with diabetes in the world, of which type 2 diabetes accounts for 90-95 percent. Unless development is impaired, the number is expected to increase to 642 million people by the year 2040. Lifestyle changes are the cornerstones in the treatment of type 2 diabetes and include diet, physical activity and smoking. Type 2 diabetes is characterized by insulin insufficiency due to insulin resistance and an increased reduction in insulin release from the beta cells. The development of Type 2 diabetes is slow and often it takes several years before the disease is detected. Treatment with type 2 diabetes may be pharmacologically and partly non-pharmacological where underlying causes are treated by lifestyle changes. Regular exercise provides improved insulin sensitivity, resulting in lower insulin requirements. For healthcare professionals, it is a challenge to motivate changes in dietary habits, weight loss and physical activity. Even those who reach a certain weight loss are often returned to their initial weight after a few years. All medical treatment affects the everyday lives of patients, but few treatments have such a big impact on life as changing living habits. Nursing's role as a partner is important why it is important to understand the feelings and reactions that often arise in connection with both diagnosis and treatment requirements, where lifestyle changes are important. The purpose of this literature review was to illuminate patients' experiences of making lifestyle changes focusing on physical activity, associated with type 2 diabetes. This literature review included 15 scientific articles from the databases Cinahl and PubMed. The articles were quality assessed and then a content analysis was conducted to identify meaning-bearing units and after that, main categories and subcategories emerged. The result was presented in an integrated analysis. The main categories presented in the result were knowledge, social factors, mental factors, physical factors and accessibility to training. Several subcategories also appeared. Both experiences of possessing knowledge as well as lack of knowledge about physical activity and how they would work out emerged. Regarding social factors, both experiences of social support and lack of social support emerged. Psychological factors included experiences of well-being, faktors affecting attitudes and self ability, experiences of or lack of motivation as well as living habits. The physical factors highlighted experiences that the body was a barrier and effects on blood sugar. In terms of accessibility to training, experiences with the environment in the immediate area, costs, time shortages and workload were central. These experiences in different ways affect the ability for patients to create a habit of physical activity and manage to maintain this. For health professionals, understanding the patient's experiences and the psychological factors that affect these are important in order to best meet the patients where they are and support them in their process of living a healthy life.

Bakgrund: Cancersmärta är ett växande problem för både vårdpersonal och patienter, eftersom cancer drabbar allt fler människor. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor uttrycker en brist på kunskap och insikt i cancersmärta och patienters erfarenheter av cancersmärta, särskilt i eget hem. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av cancersmärta i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, som inkluderar 13 artiklar analyserade utifrån Evans beskrivande syntes med en berättande sammanfattning. Resultat: Resultatet från den här studien består av tre huvudteman och sex subteman. Huvudteman inkluderar Upplevelser av att förlora kontroll, Upplevelser av oförståelse och Upplevelser av självstyre av smärtvården. Slutsats: Patienterna upplevde att cancersmärtan resulterade i en förlust av kontroll eftersom de upplevde att smärtan begränsade deras liv samt att vara hjälplös. De upplevde en oförståelse vilket omfattade att ha svårt att tala om och förstå smärtan. De uttryckte upplevelser av självstyre i smärtvården både genom att på egna sätt hantera och uthärda smärtan och att vara den som kontrollerar smärtbehandlingen. / Background: Cancer pain is a growing problem for both our personal and patients, where cancer affects more and more people. Previous research shows that nurses express a lack of knowledge and insight into cancer pain and patients' experiences of cancer pain, especially in their own homes. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of cancer pain at home. Method: A qualitative literature study, using 13 articles analyzed based on Evans' description, appeared with a narrative summary. Results: The results of this study consist of three main themes and six sub-themes. Main themes include experiences of losing control, experiences of lack of understanding and experiences of autonomy in pain-care. Conclusion: The patients experienced that the cancer pain resulted in a loss of control when they experienced limitations of their lives, as well as a life of helplessness. They experienced a lack of understanding of their pain which included having difficulties in talking about and understanding the pain. They expressed experiences of autonomy in their pain-care by managing and enduring their pain in their own ways as well as being in control of their pain treatment.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom med hög global förekomst. Sjukdomen är associerad till ohälsosamma levnadsvanor och bristfällig utbildning. Vanliga symtom som uppträder är ökad törst och trötthet. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård och medicinhantering. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativt förhållningssätt utifrån patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Patienternas upplevelser av en ny livssituation, omgivningens stöd samt patienternas följsamhet till egenvård. Resultatet visade att omgivningens stöd samt patientutbildning var viktigt för att främja god egenvård. Slutsats: Omgivningens stöd hade betydelse och kunde bidra till acceptans, engagemang och motivation till god egenvård. Sjuksköterskans stöd behövde vara personcentrerad och omgivningens kunskap behövde utvecklas. Förslag på vidare forskning: Utbildning av närstående och personcentrerad vård. Klinisk betydelse: Öka medvetenhet hos sjuksköterskor för att kunna främja egenvård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a well spread disease with a high global prevalence. The disease is associated with an unhealthy lifestyle and insufficient education. Common symptoms are increased thirst and fatigue. The main treatment is related to self-care and management of medication. Aim: The aim is to describe how patients experience self-care with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review was conducted with an qualitative content analysis of 12 scientific result articles with qualitative approach of patients’ experiences of self-care with diabetes mellitus type 2.  Results: Three main categories were identified, patients experience of a new life situation, the support of the environment and patient's adherence to self-care. The result presents that external support from the environment and patient education was important to promote self-care.  Conclusion: Environmental support has a great significance and could contribute to acceptance, engagement and motivation towards good self-care. The nurse’s support needed to be patient centered and the relative's knowledge regarding the disease needed development.  Suggestions for further research: Education for relatives and person-centered care.  Clinical significance: Increase awareness among nurses to be able to promote self-care based on a person-centered approach.

Bakgrund En kartläggning av stigma med stigmas underliggande betydelser såsom diskriminering, exklusion, makt underläge, etikettering, stereotypisering och fördomar, och hur dessa har en inverkan på personer med beroende när det uppsöker vården. Med en teoretisk utgångspunkt i personcentrerad vård, där mötet mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är i fokus. Syfte Att belysa upplevelser av stigma för patienter med substansberoende i mötet med hälso- och sjukvården utifrån ett patientperspektiv. Metod En icke-systematisk litteraturstudie, bestående av 17 peer-reviewed artiklar med ett urval av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod, funna i CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskade efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Resultat Patienternas utsagor om tydliga fall då de upplevt stigma, diskriminering, bristande eller utebliven behandling på grund av sitt missbruk, i olika vård och omsorgs sammanhang. Med data och utsagor om bra och dåliga möten, samt förslag på förbättring för hur ett möte kan gå till för att minska stigma. Följder som blir av ett förväntat eller upplevt stigmatiserat bemötande, där utebliven vård, uppföljning och ovilja till rehabilitering är allvarliga biverkningar. Slutsats Det finns en stor misstro mellan personal och patienter, från bådas håll. Patienterna upplever att de inte får den vård och omsorg de har rätt till och enbart bli bemötta som problem. Det uppkommer brister i behandling då patienter inte får den abstinens eller smärtlindring de anser sig behöva. Denna bristande behandling leder till att många patienter ger sig av från sjukhusen utan att fullfölja sin behandling. / Background Mapping of stigma with stigma's underlying meanings such as discrimination, exclusion, power disadvantage, labelling, stereotyping and prejudice, and how these have an impact on people with addiction when they seek care. With a theoretical starting point in person-centred care, where the meeting between patients and health care personnel is in focus. Aim To describe experiences of stigma in patients with substance addiction in the encounter with healthcare from a patient perspective. Method A non-systematic literature review, consisting of 17 peer-reviewed articles with a selection of qualitative, quantitative, and mixed methods, found in CINAHL and PubMed. Quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. Results The patients' statements about clear cases when they experienced stigma, discrimination, lack of or non-existent treatment due to their addiction, in various care and medical care contexts. With data and statements about good and bad meetings, as well as suggestions for improvement for how a meeting can be done to reduce stigma. Consequences of an expected or perceived stigmatized treatment, where failure to provide care, follow-up, and reluctance to rehabilitate are serious side effects. Conclusions There is a great deal of mistrust between staff and patients, from both sides. The patients feel that they do not receive the care and concern they are entitled to and are only treated as a problem. Deficiencies in treatment arise when patients do not get the abstinence or pain relief, they think they need. This lack of treatment leads to many patients leaving the hospital without completing their treatment.

Bakgrund: I Sverige söker årligen 85 000 personer akutmottagningen på grund av andningsbesvär/andnöd. Då denna andnöd potentiellt kan orsaka stort lidande för de drabbade, är det viktigt att dessa patienter tas om hand på bästa möjliga sätt. Då den vård som erbjuds idag bör vara inriktad mot varje patients individuella behov, är det av stor vikt att undersöka vilka upplevelser patienter som söker för akut andnöd faktiskt beskriver. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med akut andnöd, utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram lämpliga artiklar till denna litteraturöversikt. Efter litteraturgranskning kom 16 artiklar att inkluderas. Innehållet i artiklarna analyserades utifrån syftet och sattes samman under lämpliga rubriker med en teoretisk referensram som utgångspunkt. Resultat: Tre huvudkategorier som svarade till syftet skapades. ”Patienters upplevelser av sjukdomslidande” visade hur patienterna upplevde både ett fysiskt och ett psykiskt lidande, utifrån andnöden i sig men också på grund av en påfrestande behandling. ”Patienters upplevelser av vårdlidandet” lyfte bland annat bemötandet från vårdpersonalen som betydelsefullt och vikten av information och delaktighet. ”Patienters upplevelser av livslidande” beskriver slutligen bland annat patienters tankar kring framtiden och anhörigas betydelse. Slutsats: Att uppleva en akut andnöd innebär ett stort lidande för många patienter, både ur fysiska och psykiska aspekter. För att lidandet ska kunna lindras krävs det att vårdpersonalen är närvarande, lyssnar, informerar och sätter patientens individuella behov i fokus. Det krävs även att patienten tillåts vara delaktig i processen. Genom att vårdpersonalen arbetar för att inkludera patienten kan vården bättre anpassas efter patientens behov och på så vis förbättra patientens upplevelser och minska lidandet. / Background: In Sweden, 85 000 people visit the emergency department yearly due to shortness of breath. As this shortness of breath can potentially cause great suffering, it’s important that these patients are cared for in the best possible way. As the care offered should focus on each patient's needs and experiences, it’s of great importance to examine what experiences patients with an acute shortness of breath actually describe. Aim: The aim was to describe patients’ experiences when suffering from acute shortness of breath, based on Katie Eriksson’s nursing theory about the suffering person. Methods: This literature review used the databases CINAHL and PubMed to search for suitable articles. A total of 16 articles were included. The content of the articles was analyzed and put together under suitable headings with a theoretical framework as a starting point. Results: Three main categories were created. “Patients' experiences of disease suffering” showed how the patients experienced both physical and psychological suffering, based on the shortness of breath itself and also due to a stressful treatment. “Patients' experiences of the care suffering” highlighted the personal approach from the healthcare staff as significant, as well as the importance of information and participation. “Patients' experiences of life suffering” describes patients' thoughts about the future and the importance of relatives. Conclusion: Experiencing acute shortness of breath means great suffering for many patients, both physically and psychologically. In order for the suffering to be alleviated it is necessary for the healthcare staff to be present, listen, inform and put the patient’s individual needs first. The patient also needs to be allowed to participate in the process. If the healthcare staff strives to include the patient, the care can be adapted to the patient’s needs and thus improve the patient’s experiences and reduce suffering.

No description available.

Trauma är vanligt förekommande internationellt och drabbar främst unga under livets fyra första årtionden. Dödligheten relaterat till trauma förväntas att fortsätta öka till 2030 i Sverige. Trauma orsakar såväl ett fysiskt som ett psykiskt lidande för patienter, samt skapar stora samhällskostnader. Kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter angående traumaomhändertagandet initialt är begränsat. Det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter så att sjuksköterskan kan göra patienten delaktig i vården och tillgodose patientens behov och samtidigt tillhandahålla och bedriva en patientsäker vård i mötet med traumapatienten.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av traumaomhändertagande. Metoden till studien var en allmän litteraturstudie. PubMed och CINAHL var databaserna som användes. Manuell sökning och kedjesökning utfördes också. Kvalitetsgranskningen resulterade i 15 artiklar som inkluderades för att därefter bearbetas med hjälp av en integrerad analys.  Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; patienternas positiva upplevelser och erfarenheter och patientens negativa upplevelser och erfarenheter. Till vardera huvudkategorier identifierades fem respektive sex underkategorier. Under huvudkategorin patienternas positiva upplevelser och erfarenheter identifierades underkategorierna; en välfungerande vårdkedja, tillfredsställande undersökning och behandling, professionellt bemötande, gynnsam informationsöverföring och kommunikation, och gynnsamma emotionella aspekter. Under den andra huvudkategorin patienternas negativa upplevelser och erfarenheter identifierades; brister i vårdkedjan, otillfredsställande undersökning och behandling, fysiologiska konsekvenser, brister i personalens kompetens, hinder för informationsöverföring och kommunikation, och psykologiska påfrestningar.  Slutsatsen av litteraturstudien är att upplevelserna och erfarenheterna av traumaomhändertagande är mångfacetterat och individuellt, vilket ställer höga krav på personalens kommunikationsförmåga samt krav på att individanpassa hälso- och sjukvården, då vården av traumapatienter är komplex. / Trauma is common internationally and mainly affects young people during the first four decades of life. Mortality related to trauma is expected to continue to increase until 2030 in Sweden. Trauma causes both physical and psychological suffering for patients and creates large societal costs. Knowledge of the patient's experiences regarding initial trauma care is limited. It is important that the nurse has knowledge of the patient's experiences so that the nurse can involve the patient in the care and ensure that the patient's needs are met, and at the same time provide care that is safe in the meeting with the trauma patient.  The aim was to describe patients' experiences of trauma care.  The method of the study was a general literature study. PubMed and CINAHL were the databases used. Manual search and snowballing were also performed. The result after quality review of articles contributed to 15 included articles that were analyzed according to an integrated analysis.  The analysis resulted in two main categories: the patients' positive experiences and the patients' negative experiences. Five respectively six subcategories were identified for each main category. Under the main category of patients' positive experiences, the subcategories were: a well-functioning care, satisfaction with examination and treatment, professional treatment, adequate knowledge and skills of the staff, good information transfer and communication, and that emotional aspects were considered as favorable. Under the second main category, the patients' negative experiences were identified; the lack of care, dissatisfaction with examination and treatment, the physiological consequences, lack of competence, obstacles to information transfer and communication, and psychological stress.  The conclusion of the literature study was that the experiences of trauma care are multifaceted and individual, which put high demands on health care staff in communication skills and the ability to adapt care individually, since the care of trauma patients is complex.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Tio till femton procent av alla som söker den somatiska akutmottagningen är patienter som lider av psykisk ohälsa. Den somatiska akutsjukvården kan medföra en komplex och stressfylld miljö och individer som lider av psykisk ohälsa påverkas av denna miljö negativt. Denna miljö utgör även ett hinder för personcentrerad vård och inte minst för dessa patienter. Akutvårdspersonal har stigmatiserande attityder mot patienter med psykisk ohälsa, detta i kombination med brist på tid och kunskap påverkar given vård negativt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever somatisk akutsjukvård.  Metod: Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Totalt inkluderas 17 artiklar till denna studies resultat, som granskades och analyserades utifrån en integrerad analys.  Resultat: Patienter med psykisk ohälsa är en sårbar grupp av människor som inom den somatiska akutsjukvården tenderar att bli nedvärderade, avfärdade, förnedrade, ignorerade eller dömda. Huvudfynd som identifierats är negativa attityder inom somatisk akutsjukvård, såväl på akutmottagning som inom prehospital vård. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatiska akutsjukvård, saknar etisk standard och akutvårdspersonalen går ifrån en humanistisk grundsyn. Några patienter har goda erfarenheter av den somatiska akutsjukvården, men en övervägande del utgörs av negativa upplevelser. Kunskapsluckor hos akutvårdspersonal identifierades, och samarbete mellan professioner har visat sig vara av stor vikt vid omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska akutsjukvården.  Slutsats: Akutvårdspersonalen har bristande kunskap och förståelse om patienter med psykisk ohälsa. Detta skapar negativa attityder och stigma mot dessa patienter. En humanistisk grundsyn ska utgöra grunden för den vård akutvårdspersonal ger, med ett personcentrerat förhållningssätt med den individuella patientens behov i fokus. Det krävs en förändring och den bör utgöras av utbildning, träning, samarbete mellan professioner och förändring i egen mental inställning. / Background: Mental illness is a major societal problem. Ten to fifteen percent of all those seeking the somatic emergency department are patients suffering from mental illness. Somatic emergency care often entails a complex and stressful environment and individuals suffering from mental illness are negatively affected by this environment. This environment also constitutes an obstacle for person-centred care and not least for these patients. Emergency care professionals have stigmatizing attitudes towards patients with mental illness, this in combination with lack of time and knowledge negatively affects given care. Aim: The purpose of the study was to shed light on how patients with mental illness experience somatic emergency care. Methods: The method used in this study was a literature review with a systematic search strategy. A total of 17 articles are included in the results of this study, which were reviewed and analyzed based on an integrated analysis. Results: Patients with mental illness are a vulnerable group of people who, in somatic emergency care, tend to be disparaged, dismissed, humiliated, ignored or judged. The main findings identified are negative attitudes in somatic emergency care, both in the emergency department and in prehospital care. Patients with mental illness who are cared for in somatic emergency care lack ethical standards and the emergency care staff departs from a humanistic ethos. Some patients have good experiences of somatic emergency care, but the majority consist of negative experiences. Knowledge gaps among emergency care professionals were identified, and collaboration between professions has proven to be of great importance in caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Conclusion: Emergency care professionals have a lack of knowledge and understanding about patients with mental illness. This creates negative attitudes and stigma towards these patients. A humanistic ethos should form the basis for the care provided by emergency care professionals, with a person-centred approach with the individual patient's needs in focus. A change is required and it should consist of, education, training, cooperation between professions and change in one's own mental attitude.

Bakgrund Bipolär sjukdom drabbar årligen cirka två procent av världens befolkning vilket leder till lidande för ett stort antal människor. Bipolär sjukdom påverkar hela livet och kan leda till negativa konsekvenser för patientens livssituation. Sjukdomen innebär både en psykosocial funktionsnedsättning och en nedsatt arbetsförmåga. Patienter med bipolär sjukdom har ett stort och varierande omvårdnadsbehov och det är viktigt att belysa dessa patienters upplevelser för att förbättra framtida omvårdnad.   Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad vid bipolär sjukdom inom psykiatrisk öppen- och slutenvård.  Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet har artiklarna kvalitetsgranskats. Artiklarna har sammanställts och analyserats till ett resultat med hjälp av integrerad dataanalys.  Resultat Vid resultatsammanställningen identifierades följande tre huvudkategorier; upplevelser av mellanmänskligt samspel, upplevelser av sjuksköterskor i vårdmiljön samt upplevelser av att få hjälp till tillfrisknande. De tre huvudkategorierna delades i sin tur upp i sju underkategorier. Resultatet visade att omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt att få vården anpassad efter individuella behov var av stor betydelse för såväl patienters upplevelse av den psykiatriska omvårdnaden som för deras tillfrisknande. Slutsats I resultatet framkommer hur tydligt omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt vårdanpassad efter individuella behov påverkar varandra och patienters upplevelse av vården. Omvårdnadspersonalens egenskaper är en viktig förutsättning för att skapa en god relation. Det i sin tur är en viktig grund för att patienten ska kunna öppna upp sig och dela med sig av sina problem. Att öppna upp sig är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Bipolar disorder affects about two percent of the world population yearly which causes suffering for many people. Bipolar disorder affects one’s entire life and can lead to negative consequences for one's life situation. The disease implies both a psychosocial disability and a reduced work ability. Patients with bipolar disorder have a vast and varied need for nursing care and it’s important to shine a light on these patients’ experiences to improve future nursing care.  Aim The aim of this study was to describe patients’ experiences of nursing care for bipolar disorder in psychiatric inpatient and outpatient care.  Method This study was a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach, found in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality has been used to review the articles’ quality. The results from the articles have been compiled and analysed using integrated data analysis.  Results In the result compilation three main categories were identified; experiences of interpersonal interaction, experiences of nurses in the care environment and experiences of receiving support to promote recovery. The three main categories were divided into seven subcategories. The result showed that care relationships, characteristics of the nursing staff and receiving personalized care based on individual needs were significant in terms of patients’ experiences of psychiatric nursing care and their recovery.  Conclusions From analyzing the result it is evident that care relationships, characteristics of the nursing staff, and receiving personalized care based on individual needs all affect each other and the patients’ experience of care. Characteristics of nursing staff are vital in creating a good care relationship. That in turn is necessary for patients to be able to open up and share their problems. Patients being able to open up is a prerequisite for nurses to be able to provide individualized care.

Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.