Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folkhälsosjukdom som har ökat markant i världen. Kroppen har svårt för att reglera och hålla sockerhalten i blodet vid diabetes typ 2. En behandling kan vara livsstilsförändring i form av ökad fysisk aktivitet samt ändrade matvanor. Livsstilsförändringar bidrar till en bättre hälsa och diabeteskomplikationer minskas. Studien fokuserar på livsstilsförändringar relaterat till fysisk aktivitet och kost. Hälsofrämjande omvårdnad kan användas för att stärka patientens möjlighet till att uppnå en god egenvård vid diabetes typ 2. Sjuksköterskan ska få en förståelse hur patienten upplever livsstilsförändringar vid diabetes typ 2.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod:Föreliggande studie genomfördes som en litteraturstudie. Den baserades på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes av inspiration från Graneheim och Lundman, en beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Det framkom i föreliggande studie två kategorier och en underkategori; stöd och utmaningar i sociala relationer, upplevelser av att hitta motivation och en ny mening med livet. De sociala relationerna kunde bidra med både positiv och negativ inverkan vid genomförandet av livsstilsförändringar. Motivationen sågs som den avgörande faktorn vid genomförandet och kunde bidra till en positiv eller negativ effekt. Negativ motivation var ett stort hinder vid genomförandet och den positiva motivationen kunde resultera med en ny mening med livet. Slutsats: I föreliggande studie framkom det att genomförandet av livsstilsförändringar var utmanande och många reagerade olika. Trots svårigheterna att upprätthålla förändringarna upplevde patienterna välbefinnande. Patienten är i behov av en personcentrerad omvårdnad för att kunna hitta motivation för att finna sin egen väg till hälsa.

Introduktion: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av flickor ochkvinnor i fertil ålder. Tidigare forskning tyder på att hälso- och sjukvården saknar adekvat kunskapvilket i kombination med sjukdomens många olika symtom försvårar diagnostisering ochbehandling. Detta kan resultera i ett bemötande från vårdpersonal som leder till nedsatthälsorelaterad livskvalitet och välbefinnande för kvinnorna. Syftet: var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- ochsjukvården. Metodbeskrivning: En empirisk studie med enkät som metod. Deskriptiv statistik ochinnehållsanalys användes för att sammanställa och analysera insamlad data. Resultat: Totalt 34 kvinnor ingick i studien. Följande fem kategorier framkom: Vårdpersonalensförhållningssätt; Vårdpersonalens kommunikation; Vårdpersonalens kunskap; Vårdmötet; Tid är enfaktor för patientdelaktighet. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter gällande hurkvinnor med endometrios upplevde bemötandet inom hälso- och sjukvården. Slutsats: Studien synliggjorde förbättrings- och utvecklingsmöjligheter för vårdpersonal gällandebemötandet av kvinnor med endometrios. Likvärdig kunskap och bättre kommunikation mellanvårdpersonal har betydelse för bemötandet. Hänsyn behöver tas till kvinnors subjektiva upplevelserav sjukdomen, behandling och smärtlindring. Tid är avgörande för kvinnornas delaktighet i denegna vården. / Introduction: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10 percent of women of childbearing age. Prior research suggests that healthcare services lack adequate knowledge of thedisease, which, in combination with the wide range of symptoms of the disease, makes diagnosisand treatment difficult. This can result in a response from healthcare professional that may lead toreduced quality of life and wellbeing for women. Aim: The aim was to describe how women with endometriosis perceive how women diagnosedwith endometriosis experience their encount with healthcare. Methods: An empirical study facilitated through the questionnaire method. Descriptive statisticsand content analysis were used to compile and analyze collected data. Results: A total of 34 women participated. Five categories emerged, including: Attitude ofhealthcare professionals; Communication of healthcare professionals; Knowledge of healthcareprofessionals; Encounters with healthcare professionals; Time as a factor of patient participation.The results show both positive and negative aspects regarding how women with endometriosisexperienced their encount with healthcare. Conclusion: The study highlighted opportunities forimprovement and development for healthcare professional regarding the encounting of women withendometriosis. Equivalent knowledge and better communication between healthcare professionalare important for the encounting. Women's subjective experiences of the disease, treatment and painrelief need to be taken into account. Time is crucial for women's participation in their own care.

Pain is a symptom that occurs in many diseases and in emergency care is a common symptom that affects a patient's psychosocial and physical needs. An accurate assessment of a patient’s pain may be difficult to obtain due to the subjective nature of pain and the patient’s inability to accurately express the pain they are experiencing. Nurses can support their patients’ experience by facilitating an increased understanding of pain and pain management. Therefore, patients’ individual needs revealed in the initial intake should dictate the management and decrease of their pain. The aim of this study was to describe adult patients' acute pain management experiences while in the emergency department. The method used in this study was a literature review with a systematic approach. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL, which after a quality evaluation resulted in 16 articles that were included in the review. These articles were analyzed in an integrated analysis that resulted in two main categories and five subcategories. The results showed two main categories that affected the patient’s pain management and satisfaction. These categories were “Caring encounters” and “Pain management”. The patients appreciated when the nurse’s caring encounters recognized their suffering and showed empathy. This could be achieved, among other things, through sufficient information and inclusion in their care. Another factor that affected the patient's experience was the combination of wait time for pain medication to be administered and communication of the patient’s pain relief expectations. With less time for administration and sufficient communication with the nurse, patients' experience of pain treatment was better. This literature review concludes that how the nurse treats their patient directly impacts the patient’s pain management and satisfaction in regard to their pain experience. Confirmation, information and inclusion were important to the patients. Patients who received some kind of pain treatment experienced higher levels of satisfaction with their pain situation. Patients’ knowledge and information of pain treatment further elevated levels of satisfaction / Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomstillstånd och inom akutsjukvården är det ett vanligt symtom som påverkar patientens psykosociala och fysiska behov. Att göra en smärtskattning kan vara svårt då smärta är en personlig upplevelse och att patienter inte alltid kan uttrycka sin smärta utan kan behöva hjälp av sjuksköterskan för att kommunicera upplevelser samt behov som smärtan framkallar. Sjuksköterskan kan här stödja patienten i dennes situation genom att underlätta förståelsen för smärtan och hanteringen av smärtan. Patientens individuella behov bör därför ligga i fokus i det initiala mötet som lägger grunden för att möjliggöra hantering och minskad smärta för patienten. Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av smärthantering på akutmottagning vid akut smärta. Metoden som används i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket efter kvalitetsgranskning resulterade i att 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa artiklar analyserades genom en integrerad analys som resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet beskrev två huvudkategorier som påverkade patientens smärthantering och tillfredsställelse. Dessa kategorier var “Bemötande” och “Smärtbehandling”. Patienterna uppskattade när sjuksköterskans bemötande bekräftade deras lidande och visade empati för deras situation. Detta kunde bland annat uppnås via tillräcklig information och delaktighet i sin vård. En annan faktor som påverkade patientens upplevelse var väntetiden till administrerade läkemedel mot smärta och att samtidigt informeras kring vilka förväntningar som patienten kan ha på sin smärtbehandling. Vid kortare tid till administrering och tillräcklig information var patienternas upplevelse av smärtbehandlingen bättre. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visar på att hur patienten blir bemött i sin smärtsituation påverkar patienters smärthantering och tillfredsställelse i sin smärtsituation. Bekräftelse, information och delaktighet var viktigt för patienterna. Patienter som fick någon form av smärtstillande hade högre tillfredsställelse av sin smärtsituation. Tillfredsställelsen höjdes också av kunskap och information om smärtbehandlingen.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och finns tillgängligt när patienterna är i behov av det. Att behöva söka vård akut kan hos patienten skapa olika känslor så som oro eller nervositet. Dessa känslor kan också öka i samband med att patienterna saknar förståelse för triageprocessen. Akutsjukvård ställer krav på att specialistsjuksköterskan kan prioritera och triagera patienter rätt utifrån symtom och anamnes. Samtidigt förväntas akutsjuksköterskan kunna bemöta patientens känslomässiga behov likväl som de medicinska.  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av triageprocessen på en akutmottagning. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Femton artiklar inkluderades i studien, både med kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultatet visade att patienterna upplevde att det fanns fler olika faktorer som påverkade upplevelsen av triageprocessen. De faktorerna var upplevelser av möten med vårdpersonalen, dialog, integritet, information, väntetid och miljö. Resultatet visade att den faktorn som hade störst inverkan på patientnöjdheten var kommunikation mellan patient och vårdpersonal.  Slutsatser av resultatet i denna studie var att god kommunikation och att bli välinformerad var viktigt för upplevelsen av triageprocessen för patienterna på akutmottagningen. Att få information om väntan ökade förståelse och patientnöjdheten. Patienterna upplevde ett gott bemötande av sjuksköterskan under triageringen men önskade att sjuksköterskan var mer närvarande även efter triageringen. Mer kontakt med sjuksköterskorna efterfrågades medan patienterna vistades på akutmottagningen för att förhindra medicinska skador. / Emergency care is provided every hour of the day and is available when patients need it. Having to seek emergency care can create different feelings for the patient, such as anxiety or nervousness. These feelings can also increase when patients’ understanding of the triageprocess is lacking. Emergency care requires the specialist nurse to prioritize and triage patients correctly based on symptoms and anamnesis. At the same time the emergency nurse is expected to be able to respond to the patient's emotional and medical needs.  The aim of this literature review was to illustrate a patient’s experiences of the triage process in an emergency department. The method used was a literature review. Fifteen articles were included in the study, with both qualitative and quantitative method.  The results show that the patients felt that there were several different factors that influenced the experience of the triage process. Those factors were experiences of meetings with the care staff, dialogue, integrity, information, waiting time, environment, and competence. The result showed that the biggest factor was the communication between patient and care staff that had the biggest impact on patient satisfaction.  The conclusion of the result in this study was that good communication and being well informed was important for the experience of the triage process for the patients at the emergency department. To get information while waiting increased the understanding and patient satisfaction. The patients experienced a good response from the nurse during triage, but wished that the nurse was more present after the triage process. More contact with the nurses was requested while the patients stayed at the emergency department in order to prevent medical injuries.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kännetecknas bland annat av smärtor och infertilitetsproblematik. Tidigare forskning tyder på att det i dagens sjukvård existerar en normalisering av symtom och att det kan finnas viss kunskapsbrist om sjukdomen. Det kan vara så att vårdpersonal behöver ökad kunskap om symtomen och diagnosen för att på ett bättre sätt kunna erbjuda adekvat vård och bemötande till patienter med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som givits diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. De inkluderade artiklarna analyserades genom kodning som sedan kondenserades till kategorier och teman.  Resultat: Studien visar att kvinnor upplever brister i informationen och kommunikationen i sina möten med vården. Kvinnor menar att vårdpersonal normaliserar symtomen och att det finns en kunskapsbrist om endometrios. Vårdpersonalens attityder till sjukdomen påverkar kvinnornas upplevda stöd från sjukvården.  Slutsats: Resultaten belyser en kunskapsbrist, en normalisering av symtom och brister i kommunikation och informationsutbyte mellan endometriospatienter och vårdpersonal. Det finns en förbättringspotential i dessa vårdmöten. Dels för hur vårdpersonal bör bemöta, dels hjälpa kvinnor som söker vård för endometrios. För att skapa en bra grund för förbättrad utbildning om vårdmöten med endometriospatienter, krävs ytterligare forskning om sjukdomens symtombild. / Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately affects every tenth woman of fertile age. The disease is characterized by, among other things, pain and infertility problems. Previous research indicates that in today's healthcare there is a normalization of symptoms and that there may be some lack of knowledge about the disease. It may be that healthcare professionals need increased knowledge of the symptoms and diagnosis in order to be able to provide accurate care and encounter to patients with endometriosis in a better way.  Aim: The aim of this study was to investigate how women diagnosed with endometriosis experience the encounter with healthcare.  Method: Literature review with descriptive design, based on ten original articles that was of qualitative design. The included articles were analyzed by coding which was then condensed into categories and themes.  Results: This study showed that women experienced deficiency in information and communication in the encounter with healthcare. Women experienced that healthcare personnel normalized the symptoms and that there was a lack of knowledge about endometriosis. The attitudes to the disease from the healthcare personnel affected the women's perceived support from the healthcare system.  Conclusion: The results highlight both a lack of knowledge but also a normalization of symptoms and deficiencies in communication and exchange of information between endometriosis patients and healthcare personnel. There is a potential for improvement in how healthcare professionals should respond to and help women seeking care for endometriosis. More research and education in the field is required to improve future care encounters.

Bakgrund: Fibromyalgi orsakar smärta men även en rad andra symptom. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med dessa patienter i många av vårdens områden, därför är det av stor vikt att personalen har förståelse för vad sjukdomen kan innebära för dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats gjordes. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och sammanlagt 11 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Resultatet visade att många patienter upplevde brist på stöd och kunskap, de upplevde sig bli misstrodda och att de inte blev sedda. De uppgav att livet förändrades i samband med sjukdomen, familjeförhållanden samt relationer påverkades och även det sociala livet. Att behöva acceptera ett förändrat liv var svårt för många och många upplevde även en ständig kamp i vardagen. Diskussion: Genomgående upplevde patienterna i samtliga studier ett bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt ibland även från den egna familjen och närstående. Behovet av bra stöd och att bli tagen på allvar från både sjukvård samt av andra runt omkring är en betydelsefull pusselbit för att patienter med fibromyalgi för att kunna leva i en vardag med livskvalitet. Slutsats: Eftersom patienter med fibromyalgi ofta har negativa upplevelser till följd av sjukdomen är det av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har en förståelse för deras upplevelser för att kunna bemöta dem på rätt sätt och därmed kunna skapa en god vårdrelation. Vidare forskning skulle kunna bidra till snabbare diagnostisering samt tillräckligt stöd, vilket kan underlätta patienternas kamp i vardagen. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Då behovet av palliativ vård ökar och övergången till palliativ omvårdnad är omvälvande men inte alltid så tydlig, behöver sjuksköterskan involvera både patient och närstående i sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva i slutet av palliativ vård hos personer med cancer. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 17 artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det genom att finna acceptans gick att lyckas leva i nuet och ta varje dag som den kommer. Det framkom att många upplevde fysisk försämring och kroppslig nedgång orsakade ökad svaghet, som i sin tur ledde till att många upplevde förlust av kontroll i sin livssituation. Det visade sig också att det fanns många tankar angående döden. Diskussion: Den palliativa fasen kan upplevas både positivt och negativt av patienten. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att kunna identifiera behoven för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Slutsats: Palliativ omvårdnad är en komplex vårdform som ställer höga krav på den utövande sjuksköterskan. För patienter finns inte bara variationer i det kroppsliga och mentala måendet utan även existentiella frågor. Patienten kan genom att få palliativ vård uppleva välmående i slutet av sitt liv. Eftersom den palliativa vården och dess hörnstenar är en viktig del av vård i livets slutskede, efterfrågas vidare forskning kring skillnader i resultatet av patientupplevelsen, om palliativ omvårdnad utvecklas genom att mer tydligt utföras enligt de 6 S:n. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.

Bakgrund: Motivation kan ses som en benägenhet till ett visst beteende, och själva drivkraften hos en individ för att åstadkomma en betydande förändring. Det finns ett flertal olika, mer eller mindre allmänt accepterade teorier om hur motivation kan förklaras och vad det är som får människor att förändra eller upprätthålla beteenden och vanor. För typ 2 diabetes, som är en växande sjukdom i hela världen är just ändrade vanor, framförallt av kost och fysisk aktivitet en central del av såväl prevention som behandling.Syfte: Att utforska upplevelser av motivation till förändringar av levnadsvanor hos personer som lider av diabetes typ 2 eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.Metod: Litteraturstudie genomförd med kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga studier med kvalitativ ansats.Resultat: Familj och vänner, sjukvårdspersonal och välbefinnande kan upplevas som både källor och hinder när det gäller att motivera till förändrade levnadsvanor. Övriga källor till motivation var Kunskap och rädsla. Övriga hinder för motivation var stress och gamla vanor.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar motivationen till förändring av levnadsvanor hos personer som lider av typ 2 diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen. Hur dessa faktorer samverkar och om dem utgör källor till eller hinder för motivation är dock högst individuellt. / Background: Motivation can be understood as tendency to a certain behaviour, and is the core incentive for an individual to accomplish a significant change. There are a number of more or less accepted theories on how motivation could be explained and what it is that makes people change or sustain a certain behaviour or habit. When it comes to type 2 diabetes, which is an illness that is increasing all around the world are changed habits, particularly when it comes to diet and physical activity are central parts of the treatment.Aim: To explore experiences of motivation to lifestyle changes among people suffering from type 2 diabetes or with a high risk of developing the illness.Method: A literature review carried out through a qualitative content analysis of eleven scientific studies.Results: Family and friends, healthcare professionals and wellbeing can be perceived as both a source and a barrier for motivation when it comes to making lifestyle changes. Other sources to motivation were knowledge and fear. Other barriers for motivation were stress and old habits.Conclusion: A number of different factors affect the motivation to lifestyle changes among type 2 diabetics or persons with a high risk of developing the illness. However, how these factors interact and if they are perceived as sources or barriers for motivation vary between different individuals.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, sociala aspekter och sjuksköterskans roll. De patienter som fått besöka en sjuksköterska blev mindre deprimerade än de som inte fått träffa någon sjuksköterska. Slutord: Sjuksköterskan som vårdar cervixcancer¬patienter ser ut att behöva mer kunskap om de fysiska, psykiska och sexuella förändringar som påverkar dessa patienter. Genom att lyfta fram dessa problem och även involvera patientens partner skulle omvårdnaden kunna förbättras. / Life will never be the same after a cervical cancer. Nurses are in an unique position to help the women adjust to the changes which the illness brings. The aim of this study is to illustrate women’s experienced physical and mental changes after a cervical cancer and the nurse’s role in the work with these women. The Method is a literature review based on eleven scientifically articles. The analysis resulted in five themes: sexual aspects, physical problems, mental difficulties, social aspects and the nurse’s role. The patients who visited the nurse where less depressed than those who didn’t visit the nurse. Conclusion: Nurses who treat patients with cervical cancer can probably need more knowledge about how physical, mental and sexual changes affect these women. Nursing could improve by lighting up these problems and also involve the patient’s partner.