Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet. Fokus lades på kvalitativa artiklar för att skildra personers upplevelser, känslor och erfarenheter. Deltagare i de studier vi granskat uppger alla att de på något sätt blivit diskriminerade eller annorlunda behandlade, exempel på detta är att deltagarna blev nekade behandlingar, avvisade, blev fördomsfullt bemötta, skuldbelagda samt stämplade inom vården. Det visade sig även att sättet personen blivit smittad på spelade roll. Hiv-positiva som smittats via homosexuellt samlag blev bättre bemötta än de som fått sjukdomen på grund av sitt injektionsmissbruk. Människor som är Hiv-positiva bemöts fortfarande som på 1980-talet då sjukdomen bröt ut. Större kunskap krävs hos vårdpersonal angående bemötandet och vårdandet av människor med blodsmittor. Detta kan resultera i minskat vårdlidande, irrationell rädsla och fördomar gentemot Hiv-positiva människor. Alla människor har rätt till samma vård på lika villkor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: Overcrowding and long waiting times are common in emergency departments. Organizational problems, staff- and hospital bed shortages leads to long waiting times. A consequence of the long waiting time is that patients' leave without being seen. Aim: The aim of this study was to understand patient's experiences of waiting at the emergency department. Method: This is a literature study based on qualitative articles. Ten qualitative articles were included in this study. Results: The findings in this study revealed three main themes; Being a patient, Meeting with healthcare and The environment at the emergency department. The patients' experience feelings of lack of control, abandonment, frustration and develop different strategies to deal with the waiting time. Patients' describe how they feel ignored and lacking information about waiting times and treatment. The emergency department environment affects the patient's experience during the waiting period. Conclusion: Improvement measures are needed to improve the environment at the Emergency department to make waiting time easier. The waiting time experience is improved when nurses are present and available to provide support.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare. / Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som är svår att sätta ord på. Det finns många personer i Sverige som lider av långvarig smärta och dessa är frekventa besökare hos sjukvården. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som kan vara svår att behandla. För att patienten ska få god vård bör dennes livsvärld beaktas. Syfte:Syftet var att belysa hur patienter med långvarig, icke-malign smärta upplever tillvaron. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2007-2018. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Några av de sökord som använts var “chronic pain”, “patient” och “experience”. Litteraturstudien utgår från Callista Roy´s Adaptionsmodell. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie består av fyra huvudteman. Under “Mötet med vårdpersonalen” har det visat sig att många patienter kände att de blir misstrodda och inte tagna på allvar av vårdpersonalen. Det andra temat är “Smärtan påverkar livsvärlden” där patienterna uttryckte att hela livet förändrats och att de inte alltid känner igen sig själva .“Ibland räcker orden inte till”, det tredje temat, visade att patienterna upplevde smärta som något svårt att både skatta och förmedla. I “Behandling” som är det sista temat framkom det att många var oroliga för biverkningarna samt den höga beroenderisken som smärtstillande läkemedel kan ha. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys Adaptionsmodell och de fyra adaptiva lägena; fysiologiska funktioner, ömsesidigt beroendeläge självkoncept och rollfunktion. Sjuksköterskans roll och skyldigheter diskuteras även i samband med dessa lägen. / Background: Pain is a subjective feeling that is hard to put in to words. There are many people in Sweden that suffer from chronic pain and these are frequent users of the healthcare. Chronic pain is a complex condition that can be hard to treat. Aim: The aim was to illustrate how patients with chronic, nonmalignant pain experience their existence. Method: A literature review that is based on 13 peer reviewed articles that have been published between 2007-2018. The articles have been found in the following databases; CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Some of the keywords were “chronic pain”, “patient” and “expectations”. This literature review is based on Callista Roys Adaption Model. Results: The result in this literature review contains four main themes. In the first theme “The interaction with the healthcare professionals” showed that many patients felt disbelieved and not taken seriously. The second theme “The pain affected the patients’ quality of life“, the patients expressed that their whole life changed and that they cannot recognise themselves. “Sometimes the words are not enough”, the third theme, showed that patients experienced pain that is difficult to estimate and explain. Under “Treatment”, the last theme, many patients were worried about the side effects and the high risk of addiction that painkillers may have. Discussion: The result is discussed from Callista Roys Adaption Model and the four adaptive modes; physiological functions, interdependence, self-concept and role function. Nursing's roles and obligations are also discussed during these adaptive modes.

Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, hiv, är en kronisk sjukdom som utan behandling leder till AIDS. Dagens behandling är god och många personer med hiv lever ett fullgott liv med icke-mätbara virusnivåer. Fördomar finns sedan sjukdomens upptäckt djupt rotad i samhället och stigmatisering och diskriminering i mötet med sjukvården har länge förekommit. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer diagnostiserade med hiv upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med hiv upplevde okunskap bland vårdpersonal framförallt inom allmänsjukvården där vårdpersonal ibland vägrat vårda dem. Rädslan att bli smittad sammankopplades med bristfällig sekretess, stigmatisering samt diskriminering. Irrelevanta frågor föranleddes ofta av fördomar och stereotyper, vilket förekom i mindre utsträckning på specialistmottagningar där patienterna accepterades som människor och inte som en sjukdom. Slutsats: Okunskap leder till bristfälligt bemötande av personer med hiv inom sjukvården. Förutfattade meningar, fördomar om hiv och stereotyper om vem som smittas genomsyrade framförallt allmänsjukvården. Bäst bemötande upplevde patienterna inom specialistmottagningarna där god kunskap om sjukdomen speglade det goda vårdmötet. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka om patientupplevelserna skiljer sig mellan män och kvinnor. Målsättningen är att kunna gå vidare och jämföra med forskning om andra kroniska tabubelagda sjukdomar och infektioner. / Background: Human immunodeficiency virus, hiv, is a chronic disease leading to aids without treatment. If good compliance and medical results with non-measurable virus levels, the general life expectancy is not declined. Prejudices exist and are deeply rooted in the society. Patients with hiv often experience stigmatization and discrimination in contact with healthcare professionals. Aim: The aim of this study was to describe how people with hiv experience the contact with healthcare. Method: A general literature study based on 10 qualitative articles. Results: People with hiv experienced lack of knowledge among healthcare staff within public healthcare, where professionals sometimes refused to treat them. The fear of being infected with hiv was generally associated with inadequate confidentiality, stigmatization and discrimination. Prejudices and stereotypes were rarer amongst hiv-specialized medical institutions, and patients felt accepted as humans rather than as a disease. Conclusion: Lack of knowledge among healthcare professionals caused a deteriorated care. Knowledge of hiv is a prerequisite for good care and patient experience, shown within the specialized healthcare where the medical staff had knowledge and experience of hiv. Proposals for continued research: To explore if patient experiences differ between men and women in order to be able to compare with research on other tabular chronic diseases.