Bakgrund: Palliativ vård innebär att vårda någon i livets slutskede. Att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad som bibehåller livskvalitet till dessa patienter kräver en hel del kompetens. Vården i livets slutskede berör inte bara patienterna utan också deras närstående, det är därför viktigt att ta hänsyn till både patientupplevelserna och närståendeupplevelser för att kunna kartlägga hur den palliativa vården uppfattas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur palliativa patienter upplever att vården påverkar deras upplevelse av maktlöshet. Datainsamlingsmetod: Kvalitativ litteraturstudie som undersöker patienters upplevelse av palliativ vård, studierna grundar sig på tio olika kvalitativa forskningar genomförda i Sverige, USA, England, Tyskland, Australien och Nya Zealand. Studier genomförde inom hemsjukvård exkluderades och studierna är hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed under hösten år 2020. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys där data sammanfogades till kategorier och subkategorier. Resultat: De utvalda artiklarna resulterade i två huvudkategorier (a)”Patienters upplevelser vid omvårdnad” och (b)”Känslor förknippade med palliativ vård”, ur dessa kategorier växte i sin tur vardera två subkategorier fram vilka var (a)” Vikten av kommunikation, kontinuitet och delaktighet i den egna vården” och ”Upplevda känslor vid interaktionen med vårdpersonal” samt (b)”Det fysiska och psykiska välbefinnandets påverkan” och ”Förändrad livssyn”. Konklusion: Patienterna uttryckte hur viktigt det var för de att känna sig informerade och delaktiga i sin egen vård. Förståelsen som informationen innebar, ökade chanserna för delaktigheten i deras vård samt meningsfullheten i livet. Patienterna upplevde både fysisk och psykisk smärta, maktlöshet, ovisshet och en förändrad livssyn, samt beskrev de både bra och mindre bra bemötande i omvårdnadssituationer.

Bakgrund Hälsa är ett multidimensionellt begrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk hälsa och är det centrala begreppet inom vårdvetenskap så väl som målet för den svenska hälso- och sjukvården. Globalt sett så står psykisk ohälsa för uppemot 30 procent av världens ickedödliga sjukdomsbörda och den psykiska ohälsan är ett av de snabbast växande hoten för folkhälsa i världen. Enligt svensk lag så ska hela befolkningen få vård på lika villkor. Samtidigt rapporteras det om stigmatisering och diskriminering av personer med psykisk sjukdom. Forskning har visat att vårdpersonal saknar tillräcklig kunskap om olika psykiska sjukdomar och tillstånd vilket leder till brister inom bedömning, bemötande och hantering av patienter med psykisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa upplevelsen av den icke-psykiatriska hälso- och sjukvården bland personer med psykiatrisk diagnos. Metod En litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inhämtats under januari-februari 2020. Artiklarna är av kvantitativ och kvalitativ design och hämtades via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Integrerad analys har använts för att analysera data. Resultat Fyra kategorier identifierades och resultatet visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonal och att detta påverkade patienterna i vården. Relationen mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur patienterna upplevde vården och sin möjlighet att vara delaktig i den. De upplevde att vården inte var tillräckligt anpassad för personer med vissa psykiska sjukdomar och att detta kunde göra det svårt att få tillgång till vård och hjälp. Stigmatisering var vanligt förekommande och hade en stor påverkan på personer med psykisk sjukdom. Slutsats Patienters upplevelser av den icke psykiatriska hälso- och sjukvården påverkas av vårdpersonalens kunskap, attityder och inställning till patienter med en psykiatrisk diagnos. Att söka sig till den icke- psykiatriska vården som psykiskt sjuk är något som av flera patienter anser vara svårt då vården inte är anpassad utefter deras behov.

Introduktion: Vistelsen på akutmottagningen präglas av möten med flera olika vårdprofessioner. När vårdpersonalen engagerar patienten i en öppen dialog ökar patienternas delaktighet samt patientsäkerheten. Bristande bemötande kan leda till att patientsäkerheten äventyras samt onödiga kostnader då obefogade åtgärder genomförs. Missnöjda patienter till följd av bristande bemötande är mindre benägna att följa vårdens rekommendationer vilket kan leda till att de återkommer till vården i sämre skick.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Fem huvudkategorier framträdde: Information, Kommunikation, Delaktighet, Personcentrerad vård och Personalens handlingar. Att vara tillräckligt informerad, erhålla individanpassad information samt regelbundet kommunicera med vårdpersonal bidrog till en positiv upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Även möjligheten att delta i sin vård samt vårdas ur ett personcentrerat förhållningssätt bidrog till positiva upplevelser. När informationen och kommunikationen brast upplevde patienterna oroskänslor.  Slutsats: Mötet präglas av olika faktorer som bidrar till upplevelsen av bemötandet. Varje persons upplevelse är individuell och det är sjuksköterskans ansvar att bemöta personen utifrån dennes individuella behov och önskemål. Ett gott bemötande bidrar till en positiv vårdupplevelse hos den sjuke. När personen inte upplever att bemötandet är tillfredsställande bidrar detta till en negativ vårdupplevelse. / Introduction: Visiting the emergency department is characterized by encounters with different healthcare professions. When the staff engages the patient in an open dialogue patient participation and patient safety increases. Inadequate treatment can lead to patient safety being compromised as well as unnecessary costs when unjustified measures are carried out. Dissatisfied patients, due to poor treatment, are less likely to follow recommendations, leading to them later returning to the hospitals in worse conditions.  Aim: To investigate patients’ experiences of the encounter with the staff in the emergency department.  Method: A descriptive qualitative literature study where eleven scientific articles with a qualitative approach were quality reviewed and analyzed.  Result: Five main categories emerged: Information, Communication, Participation, Person-centered care, and Staff actions. Being sufficiently informed, receiving individually tailored information and regular communication with healthcare staff contributed to a positive experience of the treatment. To be involved in their care and to be cared for from a person-centered approach also contributed to positive experiences. When information and communication was insufficient patients experienced negative emotions.  Conclusion: Being cared for in an emergency department implies an encounter between a patient and staff. The encounter is characterized by various factors that contribute to the experience of being treated at the emergency department. Each persons’ situation is individual, and it is the nurses’ responsibility to respond to the person based on their individual needs. A good encounter contributes to a positive experience for the patient. When the encounter is unsatisfactory it contributes to a negative experience.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut i slutet av 2019, och är en virusinfektion varav luftvägssymtom är det mest förekommande. Av alla som insjuknar finns det en del som inte återhämtar sig, utan är fortsatt påverkade. Detta kallas för postcovid och vanliga symtom är dyspné, hjärntrötthet, ansträngningsutlöst försämring och kognitiv funktionsnedsättning.    Syfte: Att beskriva postcovidpatienters upplevelser av fysisk aktivitet, i samband med upprättad kontakt med en postcovidmottagning.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sju informanter. Datainsamling genom en semistrukturerad intervjuguide och innehållsanalys gjord med en induktiv ansats.   Resultat: I resultatet presenterades olika aspekter som visats ha en påverkan på hur postcovidpatienter upplever fysisk aktivitet. De aspekter som påverkar upplevelsen av fysisk aktivitet inkluderar intensiteten i symtom, synen på rehabiliteringen och vårdens bemötande, en psykosocial aspekt som lett till arbete med acceptans kring den nya tillvaron och en förståelse för aktivitetsbegränsningar samt upprättande av strategier för hantering av vardagen.    Konklusion: Fysisk aktivitet har varit en vital del i rehabiliteringen, även om det förelåg risk för ansträngningsutlöst försämring. Förståelse för sitt tillstånd och sina begränsningar, har lett till strategier och anpassningar i vardagen för att klara av de krav som ställs. Fysisk aktivitet har varit lika nödvändigt för det psykiska som det fysiska välmåendet.

Bakgrund: Att uppleva en stroke är en dramatisk händelse. Många drabbade får fysiska funktionsnedsättningar som kvarstår i lång tid efter insjuknandet. Återhämtningen präglas av hårt arbete vilket kräver resurser både hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av återhämtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att återställas som individ. Resultatet omfattar fyra teman; emotionellt, motivation, miljö och socialt. Emotionellt präglades upplevelserna av negativa känslor kring den egna kroppen och en känslomässig anpassning till den nya situationen. Motivationen var hos de strokedrabbade stark och det var viktigt att ha ett mål att arbeta mot. Miljön påverkande återhämtningen genom att den upplevdes olikt på rehabiliteringsavdelning och hemma. Det sociala livet hade ändrats på grund av den fysiska funktionsnedsättningen och att inte kunna göra som förr. Konklusion: Strokedrabbades återhämtning kännetecknas av en stark motivation efter att känna helhet i sina liv. Det framkom att många var oförberedda på utmaningarna när de kom hem, och de efterfrågade mer information från vårdpersonalen om detta. Mer forskning kan behövas för att identifiera åtgärder som underlättar inför hemgång. / Background: Surviving a stroke is a dramatic experience. Physical disabilities are common among stroke survivors, and they can be long lasting. The recovery process is hard work and requires resources within the individual as well as from the surroundings. Aim: To describe stroke survivors experiences of physical recovery in everyday life. Method: A literature review. Results: One major theme emerged; wishing to recover as an individual. The results are represented by four themes; emotionally, motivational, environmental and social. Emotional experiences were characterized by negative feelings towards their own bodies, and by emotionally adapting to the new situation. Stroke survivors had a strong motivation in working towards their goals. Physical recovery was influenced in different ways by the environment at the rehabilitation ward and at home. Stroke survivors´ social lives had changed because of the physical disabilities and not being able to participate in activities important to them. Conclusion: Recovering from stroke is a process driven by a strong motivation to feel complete. Many stroke survivors felt unprepared when returning home, and experienced a lack of information before discharge. Further research on this subject should identify measures and arrangements to help stroke survivors when returning to their own homes.

Introduktion/Bakgrund: Bukkirurgi är en av de mest smärtsamma typer av kirurgi och patienterna upplever svår postoperativ smärta. Smärta delas in i mild- medelsvår- och svår smärta. Andningsövningar och massage är icke-farmakologiska interventioner som används för att komplettera medicinska interventioner. Otillräcklig smärtlindring postoperativt kan leda till fördröjd återhämtning och kronisk postoperativ smärta. Sjuksköterskan är nyckelpersonen i den postoperativa vården och bär ansvaret för sin kunskap.  Syfte: Belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta samt smärtlindring efter bukkirurgi. Metod: Litteraturstudien har följt Rosèns granskningsprocess utifrån ett induktivt förhållningssätt. Databassökningar är utförda på Cinahl och PubMed. I litteraturstudiens resultat inkluderades sju artiklar (en kvalitativ och sex kvantitativa). Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av Forsbergs & Wengströms  granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier skapades: Postoperativ smärta kan ändras över tid, faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta, konsekvenser av postoperativ smärta, betydelsen av smärtlindring och betydelsen av information. Slutsats: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och varje individ påverkas på olika sätt. Det finns omständigheter som minskar och förstärker smärtan. Majoriteten av patienterna upplevde god tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring.

Bakgrund: Plötslig oväntat hjärtstopp står för 15–20% av dödsfallen i västvärlden. Att drabbas av ett hjärtstopp innebär ett akut tillstånd för personen och kräver omedelbara åtgärder. De senaste decennierna syns en tydlig trend i att allt fler överlever hjärtstopp, detta på grund av ökad kunskap om hjärt- och lungräddning samt förbättrad sjukvård. Att överleva ett hjärtstopp innebär ofta fysiska, psykiska och existentiella svårigheter och det är viktigt att sjuksköterskan har god kunskap och kompetens inom detta område för att kunna ge hjärtstoppsöverlevare en personcentrerad och bra vård.  Syfte: Att belysa personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 9 kvalitativa studier från PubMed och CINAHL. Studierna analyserades med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I resultatet visade på två huvudkategorier: Att lära sig leva ett förändrat liv och betydelsen av information och stöd samt sju underkategorier. I resultatet framkom upplevelser av kaos, förvirring och minnesproblem vid uppvaknandet. Kroppsförändringar och psykiska svårigheter medförde att överlevarna var tvungna att anpassa sig till ett nytt liv. Rehabiliteringen var varierande och många önskade ett ökat stöd. Familjens roll blev central i återhämtningsprocessen.  Konklusion: Litteraturstudien betonar behovet av stöd för hjärtstoppsöverlevares fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Stödgrupper och anhöriga är väsentliga, och bristen på generella rutiner för rehabilitering och uppföljning riskerar att missa viktiga symtom. God vård kräver förståelse från sjuksköterskor och annan personal för överlevarens specifika utmaningar. / Background: Sudden cardiac arrest accounts for 15–20% of deaths in the Western world. Improved knowledge of cardiopulmonary resuscitation (CPR) and improvements in healthcare have increased survival rates. However, surviving a cardiac arrest often entails physical, psychological, and existential challenges. Nurses need comprehensive knowledge to provide person-centered care to survivors.  Aim: To illuminate individuals experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature review based on nine qualitative studies from PubMed and CINAHL. The studies were analyzed with Friberg’s five-step model.  Results: Two main categories emerged: "Learning to live a changed life" and "The importance of information and support," with seven subcategories. The result showed that experiences of chaos, confusion, and memory issues emerged upon awakening. Survivors had to adapt to new lives due to physical and psychological changes. Rehabilitation experiences varied, emphasizing the desire for increased support. Family played a central role in the recovery process.  Conclusion: The literature review emphasizes the need for support for cardiac arrest survivors, acknowledging their physical, psychological, and existential challenges. Support groups and family involvement are crucial, and the absence of standardized rehabilitation and follow-up procedures may overlook significant symptoms. Providing effective care requires healthcare professionals, including nurses, to comprehend the specific challenges faced by survivors.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Bakgrund: År 2016 diagnoserades 270 män och 233 kvinnor med någon form av akut leukemi (AL) i Sverige. Diagnosen akut leukemi innebär många gånger att personer helt oförberett får starta en intensiv behandling mot ett livshotande sjukdomstillstånd. Om AL går obehandlat resulterar det ofta i ett livsavslut inom några veckor eller månader.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva personers erfarenheter av att leva med akut leukemi.  Metod: Studiens procedur är inspirerad av Polit och Becks nio stegs modell. 9 artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed valdes. Materialet analyserades med inspiration av Popenoe et al., Utvalda artiklar har noga gåtts igenom. Fraser, meningar och stycken har markerats utifrån studiens syfte. Resultat: Resultatet visar på att patienter ofta upplever orkeslöshet, infektionskänslighet, svåra biverkningar och rädslor, vilket belastar det dagliga livet. Stöd från vården, samhället och anhöriga är viktigt för att återfinna balans och livskvalité. Konklusion: God kommunikation och engagerad vårdpersonal minskar känslor av oro, ångest och hopplöshet. En väletablerad omvårdnadsplan med behjälpliga insatser från samhället kan resultera i ett minskat lidande för både patienter och anhöriga som drabbats av denna svåra sjukdom. / Background: 270 men and 233 women were diagnosed with some form of acute leukemia (AL) in Sweden in 2016. The diagnosis of acute leukemia often means that a person is completely unprepared to start intensive treatment for a life-threatening condition. If AL goes untreated, it often results in end of life within a few weeks or months. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with acute leukemia. Methods: The study procedure was inspired by Polit and Beck's nine-step model. 9 articles from the Cinahl and Pubmed databases were selected. The material was analyzed with inspiration from Popenoe et al., Selected articles have been carefully reviewed. Phrases, sentences and paragraphs have been marked according to the purpose of the study. Results: The results show that patients often experience a loss of energy, sensitivity to infection, severe side effects and fears, which burden their daily life. Support from healthcare, community and family is important to regain balance and quality of life. Conclusion: Good communication and committed caregivers reduce feelings of distress, anxiety and hopelessness. A well-established care plan with supportive interventions from society can result in reduced suffering for both patients and loved ones affected by this difficult disease.

Abstrakt  Samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom är ett utbrett folkhälsoproblem som de senaste åren har varit i fokus nationellt. Det finns en pågående utredning i Sverige som syftar till att kartlägga och förbättra samordnade vård- och behandlingsinsatser för denna patientgrupp. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses denna patientgrupp som vårdkrävande och att det finns komplicerande omständigheter i vården av dessa patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv ses relationen mellan sjuksköterska och patient som avgörande för personcentrerad vård som leder till upplevelsen av vård på lika villkor. Syfte: Att sammanställa kunskap om patienters upplevelser av psykiatrisk vård vid samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom.  Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet i studien utgörs av fem teman: Att känna behovet av en trygg vårdrelation, att känna sig övergiven men samtidigt vara hjälpsökande, att uppleva hinder till att söka vård, att känna sig sedd som människa och vikten av att känna sig bemött med kunskap och förståelse.  Slutsats: Specialistsjuksköterskor har en viktig roll för att minimera stigmatisering och främja likabehandling för denna patientgrupp. Genom ett holistiskt synsätt, anpassade insatser, ökad kunskap och samverkan mellan enheter kan upplevelsen av den psykiatriska vården förbättras