<p>Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva nutritionens betydelse i omvårdnaden vid cancer, sett ur tre olika perspektiv: sjuksköterskans, patientens och den närståendes. Sökningar efter vetenskapliga artiklar begränsades till åren 2000-2006 och gjordes dels elektroniskt i databaserna Cinahl, Pubmed och dels manuellt. Resultatet presenteras via följande sju kategorier: Identifiering och kartläggning av nutritionsproblematik; Skattning av nutritionsstatus; Patientfokuserad nutritionsomvårdnad; Biverkningar av cancerbehandling; Konsekvenser för det dagliga livet; Upplevelser av viktförlust; och Att hantera sin situation. Studiens slutsats var att nutrition är en viktig omvårdnadsåtgärd i omvårdnaden av patienter med cancer. Vidare har nutritionen en stor betydelse för bl.a. patienternas utgångsläge och för att nå ett optimalt behandlingsresultat. Nutritionsproblem påverkar patienterna och deras anhöriga, vilket kan ge konsekvenser för dem det dagliga livet. Vidare beskrivs patienternas upplevelser och känslor runt behandlingen mot cancer och dess biverkningar, samt hur patienterna och deras närstående försöker hantera sin situation.</p>

Patienter med cancer drabbas ofta av nutritionsproblem främst i form av minskat näringsintag. Det beror dels på sjukdomen i sig, men även på behandlingen mot cancer och dess biverkningar. Ungefär 30 - 85 % av patienterna utvecklar nutritionsproblem. Försämrat näringsintag kan leda till en svår form av utmärglig (cancerkakexi). Nutrition och nutritionsproblem påverkar patienterna och deras närstående, vilket kan ge konsekvenser för dem i det dagliga livet. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva nutritionens betydelse i omvårdnaden vid cancer, sett ur tre olika perspektiv: sjuksköterskans, patientens och den närståendes. Sökningar efter vetenskapliga artiklar begränsades till åren 2000-2006 och gjordes dels elektroniskt i databaserna Cinahl, Pubmed och dels manuellt. Resultatet presenteras via följande sju kategorier: Identifiering och kartläggning av nutritionsproblematik; Skattning av nutritionsstatus; Patientfokuserad nutritionsomvårdnad; Biverkningar av cancerbehandling; Konsekvenser för det dagliga livet; Upplevelser av viktförlust; och Att hantera sin situation. Studiens slutsats var att nutrition är en viktig omvårdnadsåtgärd i omvårdnaden av patienter med cancer. Vidare har nutritionen en stor betydelse för bl.a. patienternas utgångsläge och för att nå ett optimalt behandlingsresultat. Nutritionsproblem påverkar patienterna och deras anhöriga, vilket kan ge konsekvenser för dem det dagliga livet. Vidare beskrivs patienternas upplevelser och känslor runt behandlingen mot cancer och dess biverkningar, samt hur patienterna och deras närstående försöker hantera sin situation.

Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd. För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet var att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning. Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård. Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.

Introduktion/Bakgrund: Övervikt och fetma är kraftigt växande problem världen över och inverkar negativt på individers fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. En metod för att behandla fetma är viktminskningskirurgi. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers livskvalitet efter genomförd viktminskningskirurgi, för att skapa förståelse för individernas omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att studera problemområdet. Datainsamling utfördes genom sökning i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsbedömning inkluderades 18 artiklar. Data analyserades genom ett induktivt förfaringssätt. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som illustrerar individernas positiva och negativa förändringsprocess och ambivalens efter viktminskningskirurgi. Operationen skapade en ny livssituation med nya möjligheter och bidrog till förnyad livskvalitet innehållande förbättrad hälsa, relation till mat samt fysisk, social och psykisk funktion. Operationen resulterade även i komplikationer som utgjorde begränsningar och påverkade individernas livskvalitet negativt. Diskussion: Resultatet tyder på att livskvalitet efter viktminskningskirurgi varierar och är individuell. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja och motivera patienter till livsstilsförändringar samt individanpassa vården. Slutsats: För att ytterligare optimera vården och skapa djupare förståelse för patienter som genomgått viktminskningskirurgi, rekommenderas vidare kvalitativ forskning som fokuserar på negativa aspekter.

Bakgrund: Livet efter genomgången hjärtinfarkt anses komplicerat och omfattar fysiska och psykiska komplikationer. Depression betraktas som en vanlig och allvarlig komplikation som kan tillstöta, den påverkar hela människan och återhämtningsprocessen. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av genomgången hjärtinfarkt med fokus på depression. Metod: Det studerade materialet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av Friberg (2012) och resulterade tre teman och fem subteman. Resultat: Analysen visade att patienterna beskrev hjärtinfarkten som en händelse som förändrade deras liv i stora drag. Kroppen förändrades och de kände sig tvingade att leva i en främmande kropp, nära relationer blev viktigare, det krävdes att de gick vidare men med olika förutsättningar, de beskrev också det professionella stödet som positivt men även som ett krav på livsstilsförändringar. Diskussion: Sjuksköterskan var en viktig del i patientens rehabiliteringsprocess efter hjärtinfarkt. Genom att arbeta tillsammans kunde de finna lösningar så att sjukdomen blev mer hanterbar samtidigt som motivationen till livsstilsförändringar ökade. Slutsats: Vården kan ha svårt att se till varje persons behov, något som resulterar i att information ges på ett likartat sätt till alla utan hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. En personinriktad rehabilitering visar motsatsen, vilket också bidrog till minskad risk för depression. På så vis har sjuksköterskan ett stort ansvar i det preventiva arbetet att förhindra depression efter hjärtinfarkt.

Inledning: Årligen opereras ungefär 3500 personer i Sverige på grund av en ACL-ruptur. Av dessa 3500 är 1500 direkt kopplade till fotbollsspelande. Fotboll är den aktivitet som orsakar flest skador, både hos män och kvinnor. För aktiva fotbollsspelare som har varit med om en ACL-ruptur och vill fortsätta spela är oftast operation att föredra. Efter operationen följer en lång rehabilitering för att bygga upp muskulaturen runt knäet igen, detta sker i tät kontakt med en fysioterapeut. Fysioterapeuten har en viktig roll för den behandlade individen, både på ett fysiologiskt och psykologiskt plan under rehabiliteringsperioden. Syfte: Syftet är att utforska hur fotbollsspelare på distriktsnivå upplever olika aspekter av korsbandsskadan samt den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: Kvalitativa intervjuer med stöd av en semistrukturerad intervjuguide genomfördes och bearbetades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Fem fotbollsspelare som hade genomgått en korsbandsoperation och återgått till fotbollsspelande intervjuades i studien. Resultat: Analysen av de fem intervjuerna resulterade i de två huvudkategorierna ”Patientens personliga upplevelse av korsbandsskadan” och ”Fysioterapeutens roll”. De två huvudkategorierna hade fem underkategorier vardera. Konklusion: Resultatet av studien tyder på att fotbollsspelare efter en korsbandsskada går igenom en jobbig period kantad av utanförskap och motgångar. Fysioterapeutens förhållningssätt, bemötande och sättet fysioterapeuten kommunicerar på är viktiga faktorer eftersom det skapar tillit till patienten, vilket ökar chanserna för en lyckad rehabilitering. Ytterligare studier med fler deltagare behövs.

Introduktion: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna, och den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsform för bröstcancer är mastektomi, som innebär att bröst med cancerdrabbad vävnad avlägsnas. En mastektomi kan innebära fysiska och psykiska förändringar för de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av att ha genomgått mastektomi.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier i originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna mellan år 2012–2021 och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Resultat: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och att de förlorat en del av sin kvinnlighet. De upplevde sina ärr som obehagliga, och dolde deras förändrade byst med hjälp av förändrad klädsel. Vissa av kvinnorna värderade sin överlevnad från bröstcancern som viktigare än förändrat utseende. Vissa av kvinnorna höll sig borta från sociala sammanhang, medan andra sysselsatte sig med aktiviteter för att distrahera sig. Ett gott stöd från vänner, familj och partner var viktigt. En del kvinnor upplevde ett påverkat sexliv. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet. De ändrade sin klädsel samt kände att relationen till sin partner och sexliv försämrades. Vissa kvinnor lade ingen större vikt på sin förändrade kropp utan fokuserade mer på sin överlevnad. För att hantera negativa tankar och känslor sysselsatte sig vissa kvinnor med aktiviteter, medan andra undvek aktiviteter på grund av oro för sin förändrade kropp. Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal var viktigt. / Introduction: Breast cancer is one of the most common forms of cancer, and the most common one amongst women. A common treatment for breast cancer is mastectomy, which means that breast with cancerous tissue gets removed. A mastectomy can cause physical and psychological changes for the affected women. Aim: To investigate female breast cancer patients experiences following mastectomy. Method: A general literature study based on 11 qualitative studies in original articles. The literature search was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The articles were written between 2012–2021 and the quality of the articles were checked with SBU:s review template.  Result: The women experienced a deterioration of their body image and that they had lost a big part of their femininity. They experienced their scars as unpleasant and hid their changed breast with changed clothing. Some of the women valued their survival from breast cancer higher than their changed appearance. Some of the women stayed away from social gatherings, but others stayed busy with activities to distract themselves. Good support from friends, family and partners was important. Some of the women’s sex life was affected. Conclusion: The women experienced a deterioration of their body image and decreased femininity. They changed the way they dressed and the relationship with their partner and sex life deteriorated. Some women valued their survival higher than their changed appearance. To cope with negative thoughts and emotions women engaged in activities, while others avoided it because of concern regarding their changed body. Support from family, friends and healthcare workers was important.

Bakgrund: För att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det att patienten uppfyller kriterier stiftade av World Health Organization (WHO). I Sverige styrs den slutna psykiatriska tvångsvården av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Lagen reglerar vilka av WHO:s kriterier som måste uppfyllas i Sverige för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska kunna ges. Sjuksköterskan ska bland annat motverka lidande och främja delaktighet, vilket kan vara utmanande inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Även att bevara patientens autonomi kan vara problematiskt.Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Metoden är litteraturöversikt som baseras på kvalitativ data.Resultat: Resultatet påvisar att patienter som har vårdats inom sluten psykiatrisk tvångsvård bär med sig upplevelser av informationsbrist, rädsla, att inte bli respekterade, negativa erfarenheter av vårdpersonal, positiva erfarenheter av vårdpersonal samt känsla av skydd och förståelse.Diskussion: Det uppfattas problematiskt att patienter har många negativa upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård. En tydlig koppling mellan de negativa upplevelserna och vårdlidande finns. Sjuksköterskor har ett ansvar att motverka lidandet. Det kan konstateras att detta ämne inte är väl beforskat därav hoppas studien bidra till ökad uppmärksamhet av ämnet.

No description available.

Bakgrund Psykiatrisk vård innehåller ofta begränsande och kontrollerande moment som för patienten kan upplevas som nedvärderande, i synnerhet de patienter som vårdas under tvång där utrymme för tvångsåtgärder förekommer som en del i behandlingen. Vid psykisk ohälsa följer ofta en känsla av skam, en känsla som också kan förstärka den psykiska ohälsan. För de personer som under lång tid kämpat mot skammen kan omvårdnaden behöva handla om att återupprätta personens känsla av värdighet. Men i den hierarkiska miljön som utgör sjukhuset kan just en asymmetrisk relation mellan patienten och vårdpersonal utgöra den första kränkningen av patientens värdighet. För att kunna förverkliga etiska ideal i omvårdnaden behövs mer kunskap om patienters upplevda verklighet. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Metod För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Femton artiklar genomgick en kvalitetsgranskning, klassificerades och inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet redovisas en bred bild av patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård. Slutsats Det finns indikationer på att patientens värdighet kränks under psykiatrisk slutenvård, i synnerhet genom bristande respekt i bemötandet. Det finns härav skäl att vidare utforska om vårdkulturen skapar en atmosfär av disciplinering och kontroll som inkräktar på den etiska hållningen i omvårdnaden. Vidare behöver patienters upplevelse av vad som utgör värdighet för dem och vilka situationer som riskerar att hota densamma utförligare undersökas. Härav dras slutsatsen att möjligheten att införa en konkret plan för hur etisk reflektion kan införas i det dagliga omvårdnadsarbetet bör undersökas.