Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

The corona pandemic has had a major impact on the whole world to different degrees. The Swedish companies have been affected and forced to review their capital structure. A good result for the companies is essential to be able to compete in a vulnerable market. During a crisis, companies need to be active in their financing decisions and how they choose to finance themselves. Macroeconomic factors have a significant impact on the capital structure, as crises can make firms more constrained. The impact of the crisis on society and specifically on companies is therefore interesting to study. With this as a starting point, the main purpose of the study is to investigate how the capital structure has changed during the transition to covid-19, 2019 and 2021. To be able to analyze the purpose, the study explores what has an impact on the company's liabilities in relation to assets. The study has a quantitative research method with a deductive approach. The sample consists of 150 Swedish listed companies where the data set is made up of the companies annual reports. Six hypotheses have been developed to be tested through regression analyses. The dependent variables tested are total liabilities, current liabilities and long-term liabilities relative to total assets. The independent variables consist of age, size, profitability and growth. The result shows that marginal differences exist for the debt ratios between the period before and during the pandemic. Some of the independent factors have had a greater impact than others on the company's debt ratio, including size. Age is the factor that has no influence on the companies' leverage ratio. The study’s findings contribute to better understanding of how the corona pandemic affects the capital structure of Swedish companies. / Coronapandemin har påverkat hela världen i olika grad. De svenska företagen har blivit drabbade och behovet av att se över kapitalstrukturen har varit ett faktum. Ett gott resultat för företagen är väsentligt för att kunna konkurrera på en utsatt marknad. Företagen behöver under en kris vara aktiva i sina finansieringsbeslut och hur de väljer att finansiera sig. De makroekonomiska faktorerna har stor betydelse på kapitalstrukturen, eftersom kriser kan ledatill att företagen blir mer begränsade. Krisens påverkan på samhället och specifikt på företagen blir därav intressant att studera. Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att undersöka hur kapitalstrukturen har förändrats vid övergång till covid-19, år 2019 och 2021.För att kunna analysera syftet utforskas vad som har en påverkan på företagets skulder i förhållande till tillgångar. Studien har en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Urvalet består av 150 svenska börsnoterade företag där datamaterialet utgörs av företagensårsredovisningar. Sex hypoteser har framställts för att testas genom regressionsanalyser. De beroende variablerna som testas är totala skulder, kortfristiga skulder och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. De oberoende variablerna består av ålder, storlek, lönsamhet och tillväxt. Resultatet visar att marginella skillnader finns för skuldkvoterna mellan perioden före och under pandemin. Några av de oberoende faktorerna har haft större påverkan än andra på företagens skuldkvot, bland annat storlek. Ålder är den faktorn som inte har någon påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse kring hur coronapandemin påverkar svenska företags kapitalstruktur.

Den här studien undersöker sambandet mellan lönsamhet och skuldsättning på transportsektorn i Sverige under 2021, med avgränsningen små och medelstora företag och bygger vidare på tidigare studier inom kapitalstruktur. Forskningen inom ämnet har visat på mångtydiga resultat i hur förhållandet mellan lönsamhet och skulder ser ut i praktiken. Denna studie tar vid i den pågående forskningen och har utifrån tidigare studier valt ut fyra teorier nära kopplade till den aktiva diskussionen om kapitalstrukturens utformning. Med utgångspunkt i MM proposition I och II, agentteorin, pecking order teorin och trade-off teorin granskar den här kvantitativa studien de beroende variablerna ROA och ROE i förhållande till de oberoende variablerna skuldsättningsgrad, storlek, samt kortfristiga, långfristiga och totala skulder. Med syfte att undersöka ifall det finns ett samband mellan skulder och lönsamhet samlades data in via Retriever Business på 1 412 företag, med ett totalt antal företag efter bortfall på 1 317. Studien fann att skulder hade en negativ påverkan på lönsamhet. Där ROA som lönsamhetsmått visade på en negativ korrelation mellan långfristiga och kortfristiga skulder, samt en positiv korrelation mellan lönsamhet och storlek. ROE som lönsamhetsmått visade på negativ korrelation till skuldsättningsgrad. Kopplat till de använda teorierna fann studien stöd för pecking order teorin. / This study examines the relationship between profitability and indebtedness in the transportation sector in Sweden during 2021, delimited to small and medium-sized enterprises, and continues to build on the previous research of capital structure. Previous research in the field of capital structure shows ambiguous results regarding the relation. between profitability and debt. This study has its starting point in the active research debate and has based on previous research selected four theories closely linked to capital structure. Based on MM proposition I and II, the agency theory, the pecking order theory, and the trade-off theory, this quantitative study examines the dependent variables ROA and ROE in relation to the independent variable’s debt ratio, size, as well as short-term, long-term, and total liabilities. With the purpose of investigating if there is a correlation between profitability and debt, data has been collected via Retriever Business on 1 412 companies with a total number of companies after attrition of 1 317. The study found that there was an overall negative correlation between profitability and debt. The study found that ROA as a measure of profitability shows a negative correlation between long-term and short-term liabilities, as well as a positive correlation between profitability and size. ROE as a measure of profitability showed a negative correlation to the debt ratio. Linked to the theories used, the study found support for the pecking order theory.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

The aim of this study is to assess whether there is a relationship between capital structure and financial performance among Swedish FinTech companies. Previous studies have examined this relationship in other industries and in other countries with mixed and sometimes contradictory results. The theoretical framework consists of theories such as trade-off theory, pecking-order theory and the life cycle theory. For the purpose of the study, a regression analysis of 204 Swedish FinTech companies was conducted between the years 2017-2019. The results show that FinTech companies are financed with approximately half of liabilities, most of which consist of current liabilities. Consistent with the pecking-order theory, the results of the current study indicate a negative and significant relationship between leverage and profitability measured as ROE. In addition, larger- and older companies seem to be more profitable. / Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det statistiska signifikanta sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap. Det görs under tidsperioden före samt under Covid-19 och studien använder sig av ett antal variabler för att kunna analysera ett potentiellt samband över en femårsperiod. Uppsatsen undersöker även om det eventuella sambandet ändras av Covid-19 pandemin. Studien har utgått ifrån en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att ge svar på forskningsfrågan har paneldata regressioner genomförts på 30 bolag noterade på OMXS Large Cap för perioderna 2017-2019 och 2020-2021. Studien kommer fram till att det finns statistiskt signifikanta samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet avseende vissa variabler samtidigt som studien finner att det inte finns samband för vissa andra variabler. Resultaten visar på både negativa och neutrala samband och slutsatsen att hög skuldsättningsgrad har en negativ effekt på lönsamhet dras, vilket stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. Sambanden som hittades visade sig ändras mellan perioden innan och under Covid-19 / The purpose of this study is to investigate the statistically significant relationship between capital structure and profitability for companies listed on OMXS Large Cap. This is done in connection with Covid-19 and the study uses a number of variables to analyze a potential relationship over a five-year period. The study  further examines if the possible relationship is affected by Covid-19. The study has been based on a quantitative method with a deductive approach. In order to answer the purpose of the study, the authors have carried out panel data regressions on 30 companies listed on OMXS Large Cap for the periods 2017-2019 and 2020-2021. The study finds that there exists statistically significant relationships between capital structure and profitability for some of the variables, whilst other variables show no significance. The results show both negative and neutral relations and the conclusion that a higher debt ratio has a negative effect on profitability is drawn, showing the same result as previous research. The results also show that the relationships differ from before the pandemic period to under.