• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 106
  • 38
  • 24
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 190
  • 190
  • 115
  • 113
  • 111
  • 97
  • 95
  • 93
  • 84
  • 67
  • 66
  • 30
  • 28
  • 27
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Humankapitalets påverkan på kapitalstrukturer : En studie av svenska bolagsstyrelser

Thaci, Milot, Larsson, Jim January 2018 (has links)
Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.
92

IPO och finansiell prestation : En kvantitativ studie om börsnoteringars inverkan på företags lönsamhet och tillväxt

Öman, Erik, Vikström, Daniel January 2018 (has links)
Huruvida ett företag gynnas av att börsnotera sig är många gånger en fråga som är svår att svara på. Det finns fördelar såväl som nackdelar med att gå från att vara ett privatägt till ett publikt bolag noterat på den svenska aktiemarknaden. Företagets bransch, finansiella ställning, framtida mål och övriga förutsättningar har alla en inverkan på ett eventuellt beslut att genomföra en börsnotering. Det finns studier som framhäver fördelarna med att vara börsnoterad. Främsta motivet är ofta att få förbättrad tillgång till kapital - både i form av bättre tillgång till krediter och lån, men också en utökad möjlighet för företaget att även efter noteringen resa nytt kapital via till exempel nyemissioner. Samtidigt så säger Pecking order theory (Majluf & Myers, 1984) att ett företag endast som sista utväg bör sälja av aktier för att finansiera verksamheten. Pecking order theory anser att en börsnotering är ett sub-optimalt val om syftet med noteringen är att lösa företagets finansiering. Agency cost theory (Fama & Jensen, 1983, s. 304-307) är en annan teori som antyder att effektiviteten i styrningen av ett företag kan minska efter en börsnotering. Detta beror på att styrningen och ägandet blir mer separerad och att ledningen efter en börsnotering därför ofta har mindre incitament att agera i aktieägarnas bästa intresse. Studien har utgått från studier som visar på fördelar/nackdelar och motiv med börsnoteringar samt Pecking order theory och Agency cost theory som båda antyder att en börsnotering inte är ett bra val utan istället riskerar att försämra företagets finansiella prestation. Syftet med studien är att granska den effekt en börsnotering har på den finansiella prestationen för företag på den svenska aktiemarknaden. I den aktuella studien förklaras den finansiella prestationen av fyra nyckeltal, där dessa är omsättningstillväxt, vinsttillväxt, avkastning på eget kapital och avkastning på totalt kapital. En granskning av 103 bolag som noterades på den svenska aktiemarknaden under perioden 2008 till 2013 genomfördes. Sammanställning av finansiella data från företagen i kombination med uträkning av finansiella nyckeltal samt användande av statistiska tester gjorde att studiens syfte kunde uppfyllas. Resultatet visade att omsättningstillväxt, med en signifikansnivå på 5 %, uppvisade en svagare utveckling efter en börsnotering jämfört med innan. Enbart 6 av de 24 statistiska testerna som genomförts blev signifikanta, vilket medförde att det inte gick att fastställa att en börsnotering leder till en förändring av ett företags finansiella prestation. De icke- signifikanta testerna indikerade dock även dem att den finansiella prestationen blev sämre efter noteringen, då en majoritet av företagen i urvalet uppvisade sämre värden på de finansiella nyckeltalen efter börsnoteringen. Dock kan inga slutsatser angående målpopulationen som helhet dras från de testerna.
93

Determinantes da liquidez nas empresas: uma investigação das especificidades brasileiras

Vasques, Tatiana Queiroga 18 November 2008 (has links)
Submitted by Vitor Souza (vitor.souza@fgv.br) on 2008-11-17T14:47:12Z No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Approved for entry into archive by Antoanne Pontes(antoanne.pontes@fgv.br) on 2008-11-18T11:44:36Z (GMT) No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Made available in DSpace on 2008-11-18T11:44:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 055204043-Tatiana_Vasques.pdf: 423855 bytes, checksum: e6dc73948b1e0404798d3018bb4b4e82 (MD5) / Este estudo teve como objetivo investigar se algumas situações específicas do Brasil podem contribuir para que as empresas apresentem índices de liquidez ainda maiores, tais como a possibilidade de captação de recursos de baixo custo e aplicação à taxas mais altas e a existência de fatores que resultam na discrepância entre lucro e geração de caixa das companhias. Foram examinadas as proxies para estas situações através de um estudo em painel com 288 empresas não financeiras de capital aberto no período de 1997 a 2006 com a inclusão de outras variáveis que explicam as variações no nível de liquidez relacionadas aos motivos de precaução, transação, especulação e assimetria de informação. Os principais resultados sugerem que o nível de liquidez nas firmas brasileiras é maior nas empresas que possuem algum tipo de benefício fiscal e/ou conseguem financiamentos a custos reduzidos, medido pela acessibilidade a outros mercados para captação de recursos (dummy ADR).
94

Kapitalstrukturen i svenska SME-företag : En studie utifrån pecking order-teorin

Fjellstedt, Tone, Mattsson, Marcus January 2018 (has links)
Forskningsområdet kring kapitalstruktur är utbrett. Det finns ett stort urval av teorier och studier kring företags kapitalstruktur och skuldsättningsgrad. Trots detta finns inte så många studier gällande svenska SME-företags kapitalstruktur. Eftersom skuldsättningsgrad hör till kärnan av företagens verksamhet och påverkar värderingen av företag finner författarna det intressant att undersöka hur väl kapitalstrukturen följer den klassiska pecking order-teorin.Även att undersöka hur kapitalstrukturen ser ut efter finanskrisen 2007/2008 då marknaden har förändrats är av intresse, varpå studien fokuserar på tre tidpunkter vars resultat jämförs. Studien syftar även till att belysa möjliga skillnader i kapitalstruktur mellan olika branscher. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån pecking order-teorin, men även till viss del av Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteorem samt trade off-teorin. Urvalet för studien består av svenska SME-företag, definierade enligt Europakommissionen, under tre undersökningsår: 2012, 2014 och 2016. Undersökningen utgår ifrån sekundärdata inhämtad från Thomas Reuters databas Eikon. Tidigare studier är ytterst begränsat för specifikt svenska företag, men det finns ett större antal artiklar som undersökt SME-företag. I tidigare studier skiljer sig resultaten sig åt gällande om kapitalstrukturen följer pecking order-teorin. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod. Skuldsättningsgrad, definierat som totala skulder genom totala tillgångar, symboliserar den beroende variabeln. De förklarande variablerna är lönsamhet, likviditet, tillväxt, storlek och ålder, vilka grundar sig i tidigare empiri. Flera multipla linjära regressioner har använts för att studera förhållandet mellan beroendevariabeln och förklaringsvariabler. Resultatet från de statistiska testerna visade på att urvalets kapitalstruktur följer pecking order-teorin under alla tre undersökningsår. En låg lönsamhet, låg likviditet samt företag som inte varit verksamma i särskilt många år indikerar en hög skuldsättningsgrad. Företag som är i en tillväxtfas har en positiv korrelation med skuldsättningsgrad. Företag av större storlek, mätt i total omsättning, har även högre skuldsättningsgrad jämfört med företag av mindre storlek. Inga större skillnader gällande kapitalstruktur påvisades för specifika branscher. I jämförelse mellan undersökningsåren, med syfte att försöka belysa marknadsförändringars påverkan på urvalet kapitalstruktur, kunde inget tydligt samband noteras. Trots den negativa reporäntan noterades inga tydliga förändringar i svenska SME-företags kapitalstruktur när undersökningsåret 2016 jämfördes med de andra undersökningsåren.
95

Ägarkoncentration och kapitalstruktur : - En studie om ägarens påverkan på kapitalstruktur i svenska börsnoterade företag

Börjesson, Erik, Lindström, Harald January 2018 (has links)
Hur ett företag väljer att finansiera sig och forma sin kapitalstruktur skiljer sig åt mellan företag och regioner. Med denna uppsats vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns i forskningen kring kapitalstruktur för företag primärnoterade på Nasdaq Stockholm. Genom en kvantitativ ansats undersöker vi skillnader i kapitalstruktur utifrån ägarkoncentration, om största ägaren är en familj som kontrollerar bolaget samt om lönsamhet och mognadsgrad påverkar kapitalstrukturen. Vi använder multipel linjär regressionsanalys med ett urval om totalt 1012 observationer från räkenskapsåren 2009-2014, samt kontrollerar för fasta års- och branscheffekter. Vår studie finner att mogna företag i genomsnitt har en signifikant högre skuldsättning, däremot finner vi till skillnad från liknande studier att lönsamhet inte har en signifikant påverkan på ett företags skuldsättning. Vidare visar våra resultat att skuldsättningen sjunker med ökad ägarkoncentration samt att den är högre om företaget har en kontrollerande ägare som är en familj relativt icke-familj.
96

Kvinnor och kapitalstruktur : Påverkar andelen kvinnliga styrelseledamötersvenska börsbolagsskuldsättningsgrad?

Lindeborg, Matilda, Holknekt, Julia January 2018 (has links)
Kvinnor har länge varit underrepresenterade på maktpositioner i näringslivet, vilket har resulterat i att andelen kvinnor i svenska börsstyrelser är genomsnittligt lägre än andelen män. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter i frågan om det är någon skillnad i hur män och kvinnor arbetar och påverkar företaget i fråga. Forskning har visat att kvinnor skulle vara mer riskaversiva än män och därför kan vara mer försiktiga i sitt finansiella beteende. Denna studie undersöker därför om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag påverkar företagens kapitalstruktur. Studien använder data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2016. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens skuldsättningsgrad tar studien stöd i en multipel regressionsanalys där fyra kontrollvariabler inkluderas; styrelsestorlek, företagsstorlek, tillgångsstruktur och lönsamhet. Studiens resultat indikerar att kvinnor har ett negativt samband med företagens skuldsättningsgrad; att skulderna är mindre när kvinnorna är fler. Studien finner vidare stöd för att kontrollvariablerna också har viss förklaringsgrad för företagens skuldsättningsgrad, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet för andelen kvinnors påverkan på kapitalstrukturen ger delvis stöd för Pecking Order-teorin; att företag inte rangordnar skulder primärt vid finansiering av tillgångar och att de på så vis har lägre skuldsättningsgrad. Studien går i viss mån i linje med tidigare forskning, med särskild hänsyn till vad tidigare forskning indikerar i kontexten kvinnor och riskattityd, men förklarar inte heller om det är just riskattityd könen emellan som orsakar skillnaden i kapitalstruktur.
97

Kris & Kapitalstruktur : Förändringar i kapitalstruktur bland företag på Stockholmsbörsen till följd av finanskrisen 2008-2009

Edlund, Johan, Larsson Forssén, Harald January 2018 (has links)
Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.
98

Estrutura de capital: uma investigação sobre seus determinantes no Brasil

Tedeschi, P. January 1997 (has links)
Submitted by Cristiane Oliveira (cristiane.oliveira@fgv.br) on 2012-10-03T21:27:57Z No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) / Approved for entry into archive by Vera Lúcia Mourão (vera.mourao@fgv.br) on 2012-10-03T21:29:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-10-03T21:38:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 1199900142.pdf: 4611819 bytes, checksum: a6b01b61e64428c19a1b1deae1874bc8 (MD5) Previous issue date: 1997 / Examina as diversas abordagens teóricas em defesa da relevância da estrutura de capital para a determinação do valor da empresa. Preocupa-se especificamente em identificar quais são os fatores determinantes da escolha da estrutura de capital das empresas não-financeiras no Brasil, procurando, quando possível, encontrar evidências de que tal escolha possa ser explicada pelas hipóteses do 'static trade-off’ e/ou da 'pecking order' modificada.
99

Estrutura de capital e o perfil de empresas brasileiras

Fernando Juriolli, Luis 31 January 2009 (has links)
Made available in DSpace on 2014-06-12T17:43:10Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo986_1.pdf: 958504 bytes, checksum: 99d996fb804796538d0c574efd58f381 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009 / Os investimentos em ativos e nas atividades operacionais de uma empresa podem ser financiados por meio de capitais próprios ou capitais de terceiros, que juntos constituem a estrutura de capital da organização. Na teoria de finanças são identificadas duas grandes correntes de pensamento: a teoria tradicional e a teoria de Modigliani & Miller, as quais divergem por aceitar e rejeitar, respectivamente, a possibilidade de existência de uma estrutura ótima de capital, em que o custo de capital é minimizado e a riqueza dos acionistas maximizada. Com base no referencial teórico existente, este trabalho estudou a estrutura de capital e seus determinantes, considerando uma amostra de 1.771 empresas brasileiras de pequeno, médio e grande porte, dos setores de indústria, comércio e serviços. Os atributos testados nesta pesquisa como determinantes da estrutura de capital foram tangibilidade dos ativos, rentabilidade, tamanho e liquidez. Foi desenvolvido modelo estatístico de regressão linear múltipla, apresentando graus de explicação e significância compatíveis para a identificação de elementos determinantes da estrutura de capital das empresas brasileiras. Foi confirmada a existência de relação positiva entre o endividamento e os atributos tangibilidade dos ativos e tamanho das empresas, ratificando o previsto pela teoria do Trade-Off, principal representante da corrente tradicionalista. Também foi corroborada a relação negativa entre endividamento e os atributos rentabilidade e liquidez, ratificando o esperado pela teoria do Pecking Order. Os resultados desta pesquisa refutaram a existência de relação positiva entre endividamento e rentabilidade das empresas, conforme previsto pela teoria do Trade-Off
100

Determinants of capital structure : the case of MENA countries

Albarrak, Mansour Saleh January 2015 (has links)
This thesis examines the determinants of capital structure in the MENA coun- tries. The main interest is to investigate both financial firms specially banks and non-financial firms. This study test the main theories of capital structure, namely: trade off theory and pecking order theory. The countries included in this thesis are Saudi Arabia, United Arab Emirates (Include both Abo-Dhabi and Dubai stock indexes), Bahrain, Qatar, Kuwait, Oman, Egypt, Morocco, Tunisia, Palestine and Jor- dan. The characteristics it covers as suggested by previous literature are tangibility, profitability, risk, debt tax shield, growth, dividends,size, cash flow and liquidity. It will also investigate the effect of the industry, credit rating and ownership structure on the capital structure This study also investigates the determinants of capital structure in Islamic and conventional banks. This is one of the first attempts to empirically examine the determinants of capital structure in Islamic and conventional banks in general and in MENA countries in particular. This study fills the gap in this important area of research and can provide a base for future research on capital structure in Islamic banks. This thesis use different models to test the capital structure and these are Panel data models (OLS, Fixed, and Random); Tobit and Dynamical model (Arellano-Bover Blundell-Bond), Structural Equation Modeling (SEM) and Generalised Regression Neural Networks (GRNN). The results suggest that the three methods used in this study lead to similar re- sults with a few exceptions in some countries. This thesis finds that the relation between leverage and the determinants of capital structure is different when using the market or the book leverage. It also finds that the determinants of capital struc- ture between the MENA countries are different. For example, profitability attribute relation with leverage follow the trade-off theory in some countries and follow the picking order theory in other countries. Also, liquidity is significant in all the countries in the sample and have a negative relation to leverage. In addition, tangibility is found to have a mixed results with some countries following the trade-off theory and other countries which follow the trade-off theory but overall it is a key determinant of capital structure. Additionally, the findings show that although that the majority of firms in the MENA countries don’t pay dividends the relation between the long term debt and leverage is negative in all the countries in the sample. The growth opportunities have a negative relation in Bahrain, Egypt, Jordan, Kuwait, Morocco, Palestine, Qatar and Tunisia but positive in rest of the countries. The cash flow attribute have a negative relation with leverage in all the countries in the sample except Saudi Arabia and Qatar when using the short and long term debt. Furthermore, the ownership variable is expected to have a negative relation when the ultimate owner is an institution. The results show that overall when there is an ultimate owner the leverage will have a negative relation. Suggesting that ultimate owners will force managers to keep a low debt in firms capital structure. This PhD also attempt to investigate the capital structure in banks within the MENA countries. A special focus is on the differences between the Islamic banks and conventional banks capital structure. First, the findings show that the banks follow the same determinants of capital structure as non-financial firms and that regulations are not the main determinant of capital structure in banks. Then, This study show that there is a difference in capital structure of Islamic banks in com- parison with conventional banks. The findings for the dividends variable show that Islamic banks do not follow the pecking order theory but conventional banks don’t. The results of the size variable show that when Islamic banks are large they use less debt in their capital structure. Growth variable show mixed results depending on the use of book or market leverage. Ownership structure show that when there is an ultimate owner leverage increase which is the reverse of the relation in the non-financial firms. The age variable is negative in relation to the book leverage and positive with the market leverage. Also, credit rating relation is different between the two banks, as it is positive with the conventional banks and negative with Islamic banks. Therefore, this study conclude that the main capital structure theories are applicable to MENA countries. Also indicate that Islamic banks have a different capital structure to conventional banks.

Page generated in 0.0372 seconds