Abstrakt   Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap. .               Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget. Vi intervjuar även "experter" som i yrket jobbar nära familjer. Den informationen kontrasterar och kompletterar gruppintervjuerna. I analysen utgår vi huvudsakligen från begrepp som sociologerna Beck, Bauman, Giddens och Habermas har använt för att beskriva det senmoderna samhället: individualism, ambivalens, reflexivitet, självidentitet och självförverkligande; tid och stress, konsumism, livsvärld/systemvärld och förvetenskapligande av det privata. Vi använder även några andra begrepp som kontrast mot det senmoderna: familj och tradition; och uppfostran. I diskussionen funderar vi över vad studien kan lära oss om det senmoderna föräldraskapet. Föräldrarna som intervjuats besitter en god förmåga att hantera senmodernitetens krav och snabba kast. Det viktigaste de vill ge sina barn är trygghet, kärlek och social kompetens för att barnen så småningom själva skall kunna bemästra sin framtid och sitt vuxenliv.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat. Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet. Det framkom att uppfattningen beror på olika faktorer som ett rikt socialt nätverk, att de har kvar vissa sysslor som de klarar själva samt att personalen visar hänsyn och respekt för den äldre och dennes hem. En annan viktig faktor är att de äldre har anpassat sig efter personalens rutiner. Det finns skillnader i uppfattningen av hemmet utifrån kön och typen av insatser. Kvinnorna, som även är de med störst omsorgsbehov, uppfattade indirekt hemmet som arbetsplats då de kan känna ett visst intrång i deras privata sfär. / The intension with the following study was to investigate if and how elderly people who depend on home help understand that their home becomes a work place for the personnel and if the understanding varies between men and women. In addition, it was also investigated if the type of home help had any impact on the understanding. We chose to do a qualitative investigation to capture the understandings and get a complete picture in the study. We have done six interviews, with three women and three men. The result is based on these interviews that we have put together and analyzed. The result from the study shows that elderly people do not understand their home to be a work place at all. They believe that it is still their home and that the presence of the personnel has not affected their experience of their home. It has been shown that this understanding depends on different factors such as a rich social network, that they have certain tasks that they can still do on their own and that the personnel shows consideration and respect for the elderly person and his or her home. Another important factor is that the elderly people have adjusted to the routines of the personnel. There are differences in the understanding of the home between gender and the type of help that the elderly have. The women who also have the biggest need of help understand indirect their home to be a work place. They feel some kind of infringement in their private area.

No description available.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människor med intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskild service. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, är kvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning. Personalomsättningen är stor och lönen är låg. Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar för omsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder och möjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke. Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonal som Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar, platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge i ledande positioner inom handikappomsorgen. Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde vi Faircloughs diskursanalys. Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrke ska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier. Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vår slutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till en självständig yrkesgrupp. Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering och professionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilen med breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kan däremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten. Cheferna använder också informella ledare för att övertyga övriga i personalgruppen om sin linje vid neddragningar eller förändringsarbete. Möjligheterna kan vändas till svårigheter då de informella ledarna genom sitt engagemang på ett negativt sätt drar med sig övriga i personalgruppen. De kan också medverka till skapandet av en negativ kultur där personalen inte vågar uttrycka sig fritt. Sammantaget handlar chefernas strategier om tydlighet, kommunikation, delaktighet och utbildning.

Sammanfattning Arbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden. Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov. Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ. Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur. Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa.

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing. / Min uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och samhället. Jag har studerat hur pedagoger arbetar med att integrera dessa elever och om det finns en handlingsplan för integrationsarbetet. Uppsatsen handlar också om hur sociala relationer kan användas som pedagogiska resurser av lärarna när det institutionella ramverket och stöttningen brister.