La présente thèse est l’édition critique d’un recueil de figures de style anonyme protobyzantin des Ve-VIe siècles, De figuris orationis (Rhetores Graeci, III, édit. L. Spengel, Leipzig, Teubner, 1856, p. 110-160). L’auteur, un professeur, entreprend pour son élève un recensement des figures hermogéniennes en arguant de l’excellence d’Hermogène. Il s’agit de figures apparaissant aussi dans le Corpus rhetoricum (Corpus rhetoricum, édit. M. Patillon, Paris, Les Belles Lettres, 2008-2014), dans le traité sur l’invention (De inuentione (C. rhet.III1)) du Pseudo-Hermogène et dans le traité sur les catégories stylistiques du discours (Deideis (C. rhet. IV)) d’Hermogène. Le recueil a ensuite été augmenté d’un relevé de figures inhabituelles à partir des scolies de l’Iliade, où se glissent d’autres types de figures et des considérations annexes. Des gloses, d’inspiration chrétienne notamment, ont aussi été insérées en différents endroits de l’ensemble du texte. Cette édition comprend :I. 1) un rappel des opinions émises sur le texte ; 2) sa datation ; 3) un questionnement portant sur son unité ; 4) une étude des principales orientations théoriques dans le domaine des figures ; 5) un examen de la position théorique et pratique de l’auteur du recueil ; 6) l’étude de la tradition manuscrite du texte ; 7) une recherche portant sur les liens entretenus par le texte avec le corpus démosthénien et les Scolies de Démosthène ; 8) une explicitation des principes de l’édition ; 9) quelques observations sur les éditions antérieures ;II. 1) le texte établi et émendé, un apparat (leçons, témoins, sources) ; 2) une traduction en français ; 3) un commentaire continu. / The current thesis consists in the scholarly edition of a collection of anonymous proto-Byzantine stylistic devices, dated from the fifth and sixth centuries. It is entitled De figurisorationis (Rhetores Graeci, III, L. Spengel ed., Leipzig, Teubner, 1856, 110-160). Theirauthor, a Professor convinced of Hermogenes excellence, intended the inventory of theHermogenian devices for a student. These same devices can also be found in the Corpusrhetoricum (Corpus rhetoricum, M. Patillon ed., Paris, Les Belles Lettres, 2008-2014), bothin the treatise devoted to invention (De inuentione (C. rhet. III1)) by the Pseudo-Hermogenesand Hermogenes treatise dedicated to the stylistic categories of the discourse (De ideis (C.rhet. IV)). That collection was then expanded by a census of unusual devices found in theIliad scholia, to which were added some other kind of figures and additional observations.Gloses can also be found in various passages of the text, some of Christian inspiration.The current edition includes:I. 1) A reminder of various opinions on the text; 2) the dating of the text; 3) anexamination of its unity; 4) a study about the main theoretical orientations in the field ofstylistic devices; 5) an analysis of the theoretical and practical position of the author; 6) astudy of the manuscript tradition; 7) an investigation of the links between the text, theDemosthenean corpus and the Demosthenes Scholia; 8) an elucidation of the principlesguiding the current edition; 9) a few observations on prior editions;II. 1) The text established and reviewed, with footnotes (lectures, witnesses, sources); 2)a French translation; 3) a commentary.

Magister Educationis - MEd (Mathematics and Science Education) / The purpose of this study was to explore, demonstrate and apply cooperative learning when explicitly exposing Nature of Science (NoS) to physical science secondary students aiming at advancing scientific literacy. Secondary school physical science teachers with less than five years' physical science teaching experience participated in the workshop which demonstrated the understanding of NoS and how it can be used to uncover the students' likely misconceptions through classroom interactions and Pedagogic Content Knowledge (PCK). It was found that the knowledge of both components of PCK depended on one another and was interlinked with the understanding of NoS. The findings showed that the majority of the teachers who attended the workshop did not explicitly teach NoS and had problems with how it can be taught. Teachers rely on the telling method and hope to achieve concept mastery and scientific literacy. Driel et al. (1998) argued that good understanding of content knowledge is a prerequisite to the development of PCK. Teachers do not possess adequate PCK as they gave incorrect scientific answers. Though students enjoyed working in cooperative groups to advance scientific literacy, their teachers were less likely to uncover pupils' likely misconceptions. This was shown by the way they explained variations to student's scientific perceptions. Acknowledging the limitations posed by the number of participant and continuity of the administered treatment, the collected data were used to deduce that: teaching NoS explicitly and skillful application of cooperative learning can lead to improved scientific literacy and the need for skills to design classroom instructions with intent to explicitly expose NoS to the senior secondary students.

Please read the abstract in the section 00front of this document. / Thesis (DEd)--University of Pretoria, 2011. / Humanities Education / DEd / Unrestricted

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska resurser som är möjliggörande för ett lärande i en klassrumsmiljö. Lärarens kunskap samt erfarenhet när det kommer till pedagogiskt arbete med diagnoser, vad har det för avgörande roll i elevens mottaglighet? Därav blir frågan vilka metoder och strategier som används i deras dagliga arbetsroll. I studien kommer olika pedagogiska metoder att ställas i förhållande till varandra. I studien har vi tillämpat en kvalitativ metod, dels för att analysera den empiriska data i studien. Samtidigt för att få möjlighet till att hålla halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i en klassrumsmiljö där det förekommer diagnoser. Med hjälp av de halvstrukturerade intervjuerna som genomförts har de klargjorts att det primära för ett lärande, dels är ett lågaffektivt förhållningssätt. Övervägande är även arbetet med tydliggörande pedagogik för att öka elevens möjlighet till ett lärande. Målet är att eleverna ska uppnå en känsla av sammanhang genom att vara delaktiga i sin skolgång, trots den existerande problematiken som en diagnos kan medföra. Att engagera eleven i sin skolgång kan öka elevens motivation och intresse för att lära sig, samtidigt som eleven får möjlighet att utvecklas i den befintliga miljön. / The purpose of this study is to investigate which educational resources are enabling for learning in a classroom environment. The teacher's knowledge and experience when it comes to pedagogical work with diagnoses, what decisive role does it play in the student's receptivity? Hence the question becomes which methods and strategies are used in their daily work role. In the study, different pedagogical methods will be put in relation to each other. In the study, we have applied a qualitative method, partly to analyze the empirical data in the study. At the same time to have the opportunity to hold semi-structured interviews with teachers who work in a classroom environment where diagnoses occur. With the help of the semi-structured interviews that have been carried out, it has been made clear that the primary thing for learning is, on the one hand, a low-affective approach. Work with clarifying pedagogy to increase the student's opportunity for learning is also predominant. The goal is for the students to achieve a sense of context by being involved in their schooling, despite the existing problems that a diagnosis can bring. Engaging the student in their schooling can increase the student's motivation and interest in learning, while at the same time giving the student the opportunity to develop in the existing environment.

<p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component “Work introduction”. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation. The empirical basis of the study is built on interviews of four employees and two earlier unemployed persons. The statements of the informants were analyzed through the two concepts: Activation and empowerment. The interviews revealed that the authorities were not entirely content with program “Work introduction”, since the cooperation lacked a coherent view on the common tasks. In some cases the result is that clients fall between the authorities. A main problem of their cooperation nails down to that the authorities apply different definitions. An insight of this study is that 50% get a job and 50% goes back to social insurance office after they had been passing through the program “Work introduction”. This asks for a more differentiated view on clients.</p><p> </p><p> </p><p>Key words: unemployed, sick insurance, rehabilitation, work introduction</p><p> </p>

Since the requirements for a graduate to get an employment has changed must the also education of the graduates’ change. With this said must the education and the requirements for getting a employment have a positive correlation. There are studies that deduces that the case-study method has many beneficial properties that will help accomplishing this, but the case-study method does also come with some difficulties that should be had in mind when considering the implementing of the method. This paper has therefore been constructed to enlighten those who potentially thinks of using the case-study method as a pedagogic tool, in purpose to educate them about the difficulties. In this paper have the current literature been analysed and there been found difficulties in the implementation of the case-study method. These difficulties have therefore been categorised in the purpose the facilitate the conclusions.

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade<strong> </strong>droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.</p><p>Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera <em>läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk</em> (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.</p><p>Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.</p>

<p>1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder påverkas av en förändrad ekonomisk situation. I uppsatsen får läsaren möta Sara, Per och Paula som samtliga på ett eller annat sätt påverkats eller kommer att påverkas av de nya bestämmelserna. Sara och Paula lever under ett hot om att deras sjuk- respektive aktivitetsersättning kan komma att dras in. Per har redan upplevt konsekvenserna av en indragen aktivitetsersättning. Frågorna vi ställer oss i uppsatsen är om hot om en förändrad ekonomi får följder för individens återhämtningsprocess, hur den förändrade lagen påverkar individens ekonomi samt vilka copingstrategier individen använder sig av för att hantera sin situation.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med individer samt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin. I tolkningen av vårt material har vi använt oss av ett copingperspektiv samt begreppen återhämtning och ekonomiska konsekvenser. Vi har använt oss av en hermeneutisk tolkning som innebär att tolka materialets delar och helhet parallellt. Uppsatsens resultat är att personer med psykiskt funktionshinder kan komma att drabbas hårt av en förändrad sjukförsäkring. Då en indragen sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att individen måste söka sig ett arbete. Om individen inte kan arbeta men ändå inte bedöms av Försäkringskassan ha tillräckligt nedsatt arbetsförmåga så får individen ansöka om försörjningsstöd från kommunen. De ekonomiska konsekvenser som detta innebär påverkar i sin tur individens återhämtningsprocess.</p>

<p>Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering. Analysen är baserad på en analysmodell som heter Interpretative phenomenological analysis och bygger på att lyfta fram teman. Totalt lyfter vi fram sju teman som går under namnen; Socialt rum, Personligt rum, Anpassning, Tyst konsensus, Diskriminering, Erkännande och Framtid. I varje tema lyfts intervjupersonernas egna upplevelser fram genom citat som sen knyts an till vald teori och begrepp. Slutsatser man kan dra av analysen är att det är en komplex miljö som dock börjar bli mer inkluderande för hbt personer. Det komplexa ligger i att olika kristna församlingar ser olika på dessa frågor och det finns ingen klar gemensam hållning. Detta ger olika grader på positiva och negativa sidor med en hbt läggning i den kristna kontexten.</p> / <p>The aim with this study was to try getting an insight in how it is to live in the complex context in having it hbt (homo-bi-transsexual) disposition and to be Christian. We wanted on an individual level try to interpret and to understand through a queertheoretical perspective. We have done a qualitative study that we have based on 6st semi-structured interviews. Furthermore, the study's focus lies on persons who have an active life within the Christian context. The concepts that inform the entire study are heteronormativity, hbt and stigma. The analysis is based on an analysis model that is called Interpretative phenomenological analysis, and builds on lifting forward themes. A total of seven themes are lifted and they go by the names; Social rooms, Personal rooms, Adaptation, Quiet consensus, Discrimination, Admission and Future. In each theme, the interview persons' own experiences are lifted forward through quotations and are linked to our selected theory and concepts. Conclusions one can deduct of the analysis, is that it is a complex environment that however begins to become more including for hbt persons. The complex lies in that differently Christian parishes see differently on these questions and there is no clear common attitude. This gives various degrees on positive and negative sides with an hbt disposition in the Christian context.</p>