Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ”pappa-böcker”, böcker skrivna av män om att bli och vara pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning. Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet. Utifrån den kritiska diskursanalysen som metod har jag studerat fyra stycken böcker, innehållande tillsammans 16 stycken texter, skrivna av män. Ur dessa texter har jag kunnat utläsa att männens budskap om ett bra faderskap framställs som att vara närvarande, engagerade och delaktiga i sina barns liv genom en vardagsnärvaro. Det vill säga att dela på föräldraledighet, ta över hushållssysslor och skapa en egen relation till barnet utan moderns närvaro. Detta skapar diskursen om faderskapet med barnet i fokus, där diskursens nyckelord är här och nu, närvaro, engagemang och ansvar. Studien visar även att männen uppvisar en ny form av maskulinitet, en barn- och heminriktad maskulinitet, vilken innebär att männen i sitt faderskap även tar hand om hushållssysslorna och framställer sig positiva till förändrande könsroller. Detta skiljer sig från den barnorienterande maskuliniteten som ”plockar russinen ur kakan ” ur faderskapet och snarare befäster de traditionella könsrollerna.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan.  I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.

Sammanfattning Studiens syfte är att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats där tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar från gymnasiets sista årskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram används symbolisk interaktionism som med sitt fokus på social interaktion och aktivitet i nuet kan hjälpa oss att förstå vardagen. Utifrån aktuell stressforskning och studiens empiriska material används också krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillämpade teorier. Resultatet visar att den vardagliga stressen är utbredd bland ungdomarna. Många lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svårt att få tiden att räcka till. Ungdomarna menar att stress är en del av livet och att den i måttliga mängder kan upplevas som stimulans, men att stressen i vardagen oftast påverkar dem negativt. När ungdomarna själva berättar vilka faktorer i deras vardag som orsakar stress är det framför allt skolarbetet som nämns mest frekvent. Utöver skolarbetet är det oron för framtiden som stressar. Ungdomarna upplever en stor osäkerhet inför alla val och beslut som ska fattas och många menar att de inte känner sig förberedda för vuxenlivet. Ytterligare en stressfaktor är upplevelsen av krav och förväntningar. Ungdomarna har höga krav på sig själva, men de berättar också att föräldrarnas krav och förväntningar är en källa till stress. Fritiden är den tid då ungdomarna upplever minst stress, även om känslan av tidsbrist också kan infinna sig där. Det är den tid som ungdomarna oftast styr över själva och kan använda som de vill. För att hantera stressen i vardagen använder ungdomarna en mängd olika strategier. Det som framträder tydligast är att ungdomarna väljer att planera och prioritera för att få tillvaron att gå ihop. Men när stressen är påtaglig väljer några att tänka bort, stänga av eller göra något helt annat för en stund. Andra strategier som framkommer är att söka socialt stöd eller att resonera med sig själv för att finna lösningar på problem. Utifrån studiens resultat formuleras fyra punkter som är särskilt viktiga i arbetet med att stödja ungdomarna att själva mobilisera kraft mot stress. Dessa är; kunskap om stress, skapa tid för återhämtning, goda vuxenkontakter samt förberedelse för framtiden.

The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.

The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research. The goal is to investigate the ethical awareness of teachers in relation to the literature, and find out which ethical decisions are made by teachers and in what ways the ethical aspects of the curriculum is fulfilled. A qualitative method has been used in order to gain results: four upper secondary school teachers/senior high school teachers have been interviewed. The results are presented in interview transcripts which have been analyzed and interpreted in the light of recent studies and research and pedagogical-didactical literature. Accordingly I have been able to draw the conclusions that the ethical features in teaching is not explicit and that there seldom seems to be any conscious ethical reflections in relation to the literature. The ethical aspects are rather invisible and unconscious. However, it is clear that the interviews raise the awareness of the ethical perspective and thus emphasize the growing and developing function of the dialogue. Finally the results have been interpreted from the point of view of the ethical tasks of the teacher in order to make the ethics visible.I detta examensarbete ligger fokus på de etiska aspekterna av samhällsuppdraget i förhållande till den litteratur som lärare använder sig av i klassrumsundervisningen. Eftersom en stor del av skoldebatten handlar om samhällsuppdraget och dess värdegrund utgör också detta perspektiv utgångspunkten för denna undersökning. Målet är att undersöka vilka etiska avvägningar lärare gör i valet av litteratur och på vilket sätt samhällsuppdragets etik blir synlig i lärares arbete. Därmed framkommer också till viss del i vilken omfattning värdegrundsarbetet sker. Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av samtal har fyra gymnasielärare intervjuats. Erhållna resultat har presenterats i form av intervjutranskript som analyserats och tolkats med hjälp av aktuell forskning och pedagogisk-didaktisk litteratur. De slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att etiken i lärarnas arbete inte är explicit och att det oftast inte finns en medveten etisk reflektion utifrån litteraturen. Etiken är snarare osynlig och tämligen omedveten. Dock medvetandegörs den under samtalen vilket framhåller dialogens betydelse för utveckling. Vidare framkommer att etiken aldrig är ett mål i sig, utan fungerar mer som medel för att nå andra mål i klassrummet. Slutligen, för att synliggöra etiken, har resultaten tolkats utifrån de etiska krav i samhällsuppdraget som ställs på lärare.

<p><p>The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.</p></p>

The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection. Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity. The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape. / Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts. I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet. I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.

Rengiant būsimuosius mokytojus labai svarbų vaidmenį atlieka studentų pedagoginė praktika. Pedagoginės praktikos metu siekiama studentus supažindinti su ne tik teorinėmis žiniomis, kurias jie įgyjo mokydamiesi aukštojoje mokykloje, bet ir tuo pačiu supažindinti su mokyklos gyvenimu iš vidaus. Studentams per paskaitas pateikiamos įvairios teorinės mokymo ir mokymosi formos taip pat edukologijos mokslo koncepcijos. Pedagoginės praktikos metu, būsimieji mokytojai turi nuostabią galimybę išbandyti save mokytojo vaidmenyje, pritaikant išmoktas (kolkas tik) teorines mokymo žinias. Per studentų pedagoginę praktiką, atsiskleidžia jų kaip mokytojo vaidmuo, kuris nėra tik naujos informacijos tiekėjas, klasės vadovas, padėjėjas ar patarėjas. Tyrimo objektas. Pedagogines studijas pasirinkusių studentų vadybiniai gebėjimai per pedagoginę praktiką mokykloje. Atlikta empirinė pedagoginės praktikos analizė atskleidžia pradedančiojo mokytojo praktinių, organizacinių gebėjimų ypatumus: mokymosi aplinkų kūrimą, vertinimo ir įsivertinimo svarbą. Tyrimu pagrindu suformuotos išvados ir rekomendacijos yra svarbios pedagogus rengiantiems dėstytojams, mentoriams, pedagoginę praktiką atliekantiems studentams. Tyrimas reikšmingas ugdymo proceso oraganizavimo tobulinimui. / For prepairing good future teachers practical training plays a very important role. While practicing students accept not only theoretical knowledge which they have got during their university studies, but same time they adopting to school life from inner side. On lectures students are introduced to various teaching and learning technics and concepts of education science. When doing practical training they have a wonderful possibility to use theoretical information but most importantly to reveal themselves as teacher who is not just an information supplier, but head of the class, helper, advisor. Research object: management skills of the students while doing practical training in schools. Empyrical analysis of pedagogical practice reveals beginners practical and organizing abilities: learning atmosphere creating, valuing students. Opinions and recomendations formed on a research basis are very useful for mentors, lecturers also for practicing students. Research is very meaningful for educational process organising improvement.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how teachers and other people working with mathematics in a school context perceive inclusion in terms of education. In addition,the purpose is to describe their experiences of inclusive education in mathematics and to identify factors of importance for an inclusive approach to teaching mathematics. The starting point was the significance of inclusive education as regards the education system and research on the implementation of inclusive education internationally and in Sweden. The theoretical approach is founded in a special education perspective on teaching and the theory of optimal experience. The people interviewed for this study are directly or indirectly involved in the teaching of mathematicsat a school that explicitly works from an inclusive perspective. The results show that the participants perceive inclusion as teaching that allows both students and teachers to achieve their goals. The results also show that the participants interviewed believe that all students at the school benefit from inclusion, not just students with special needs. The key components of an inclusive mathematics education are: clear structure and procedures, cooperation and individualisation. The study shows that a clear structure permeates the entire school organisation. The Dean's commitment, a clear vision for the activities and an involvement in the educational process all affect teachers' collaboration in a positive way. The individualisation process relies on a variety of teaching strategies and solutions. For instance, the categorisation of students' knowledge and abilities and an adaptation of the educational environment to a student’s individual circumstances.The results cannot be generalised as they only illustrate and relate how different actors working at a specific school view and implement an inclusionary approach to teaching within the context of mathematics. / Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur aktörer inom skolan ser på en inkluderande undervisning samt ta del av deras erfarenheter av inkluderande undervisning i matematik samt att identifiera faktorer med betydelse för inkluderande matematikundervisning.Utgångspunkten var inkluderande undervisnings betydelse för nödvändighet i den utbildningsväsendet samt forskning kring inkluderande undervisning tillämpas internationellt och i Sverige. Den teoretiska ansatsen grundade sig i specialpedagogiska perspektiv på undervisningen och teori om optimal upplevelse. Nio olika aktörer som har direkt eller indirekt anknytning till matematikundervisningen på en skola som uttryckligen arbetar utifrån ett inkluderande perspektiv intervjuades. Resultatet visade att aktörerna uppfattar inkluderingen som en undervisning som karakteriseras av att alla elever och lärare ska lyckas i samma klassrum. Resultaten visade också att intervjudeltagarna anser att alla elever på skolan vinner på inkludering, inte bara elever i behov av extra stöd. De viktigaste komponenterna i inkluderande matematikundervisningen är: tydlig struktur och rutiner, samarbete och individualisering. Tydlig struktur genomsyrar hela skolans organisation. Även undervisningen genomsyras av ett generellt mönster som återkommer under alla undervisningsformer. Rektorns engagemang, tydlig version för verksamheten och delaktighet i undervisningsprocessen har en positiv inverkan på pedagogernas samarbete. Individualiseringsprocessen gestaltas som en mängd olika pedagogiska strategier och lösningar där kategorisering av elevernas kunskaper och förmågor används för att den pedagogiska miljön ska anpassas till elevens individuella förutsättningar. Föreliggande studies resultat kan inte generaliseras utan visar endast på hur ett antal aktörer inom skolan ser på och aktivt arbetar med inkludering inom den specifika kontext som matematikundervisning utgör.

- / -