En systematisk litteraturstudie har genomförts av forskning om de utmaningar grundskollärare ställs inför när de ska undervisa i naturorienterande ämnen (NO) och hur dessa utmaningar relaterar till lärarens kunskaper och förmågor. För att kunna analysera detta har teorin om pedagogisk ämneskunskap använts, på engelska Pedagogical Content Knowledge (PCK). Studien visar att PCK hos lärare i grundskolan, när det gäller undervisning av NO, generellt är låg och kan ses som en förklaring till att lärare upplever utmaningar med att undervisa i NO. För att öka lärarnas pedagogiska ämneskunskap (PCK) föreslår litteraturen bland annat införande av ett undersökande arbetssätt.

Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Den här kvalitativa studien fokuserar på sånglärares exemplifieringar av övningar inom andning, stöd och avspänning vid sångundervisning. Det insamlade materialet består av intervjuer som spelats in med några sånglärare verksamma i södra Sverige där utgångspunkten har varit samtal kring övningar inom andning, stöd och avspänning. I studien framkommer det att sånglärarna har ämnes- och pedagogiska ämneskunskaper som kommit till uttryck under intervjuerna och det är bland annat att de använder sig av olika former och sätt att förklara samt visa det som ska läras ut så att det ska bli förståeligt för eleven.

Syftet med aktuell studie är att belysa lärares och rektorers syn på sina förutsättningar att bedriva kvalitativ NO-undervisning med stöd av kollegiala samarbeten och skolans systematiska kvalitetsarbete. Metodval för studien är en kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer från tre olika skolor. Lärarna hördes genom gruppintervjuer med två till tre deltagare i varje intervju medan rektorerna hördes enskilt. En tematisk analys genomfördes av materialet i syfte att finna relevanta teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att NO har låg prioritering på de aktuella skolorna samt att ämnet följs upp resultatmässigt men inte prioriteras i någon större omfattning i den systematiska kvalitetsutvecklingen av undervisningen. Lärarna såg inte heller det systematiska kvalitetsarbetet som ett stöd i utvecklingen av undervisningen utan hade snarare en relativt negativ bild av kvalitetsarbetet. Kompetensutveckling och reflektion kopplat till undervisningen var ovanligt. Dock ansågs kollegiala samarbeten ge stöd i undervisningen enligt merparten av respondenterna då det gav större möjlighet till samplanering, differentierad undervisning och reflektion. Studiens resultat påvisar även att användande av NTA-material kan bidra till utveckling av undervisningen och lärares kompetens. Studien visar på behov av en förändrad inställning till NO-ämnet på nationell nivå, på huvudmannanivå samt på verksamhetsnivå liksom en tydligare kommunikation mellan rektorer och lärare i det systematiska kvalitetsarbetet. / The purpose of this study is to shed light on teachers' and principals' view at their conditions to conduct quality science teaching with the support of collegial collaboration and the systematic quality work of the school. The chosen method for this study is a qualitative approach where the empirical material consisted of semi structured interviews with teachers and principals from three different schools. The teachers were heard through group interviews with two to three participants in each interview while the principals were heard individually. A thematic analysis was conducted to find relevant themes linked to the purpose of the study and research questions. The results show that science has low priority at the schools, also the subject is followed up by results but not prioritized in the systematic quality development. The quality development work was not perceived to be supportive in the education of the teachers, instead the teachers had a relatively negative view on quality work. Competence development and reflection connected to education was unusual. Collegial collaboration was seen to be supportive to teaching by most of the respondents, it benefited co-planning, differentiated education and reflection. Furthermore, the result of the study showed that using NTA-material can contribute to development of education and competence of teachers. The study highlights a need for change in the approach to science education on a national- municipal- and operational level, as well as a clearer communication between principals and teachers when it comes to the systematic quality work.