No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.   Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.   Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.</p>

<p>Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.</p><p> </p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.</p><p> </p><p>Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer pedagoger anser påverkar delaktigheten i den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i förskolan för barn med hörselnedsättning. Det underliggande syftet är att undersöka vilka strategier pedagoger använder för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga. Studien är dels kvantitativ genom enkätfrågor men även kvalitativ med hermeneutisk ansats. Respondenterna består av nio pedagoger som är verksamma i förskolan och som under de senaste tre åren arbetat nära barn med hörselnedsättning. Resultatet har bearbetats i relation till tidigare forskning och annan litteratur i ämnet. I analysen ses resultatet i relation till Imsens (1999) modell av ramfaktorteorin, d.v.s. utifrån faktorer inom de pedagogiska, administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramarna samt ramar som berör barnets individuella förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att delaktighetsfaktorn behöver finnas inom alla tre områden (fysisk, social och pedagogisk miljö) för att nå bästa resultat. Verksamheten ska anpassas efter barns behov och studiens resultat visar på att det är främst anpassningar i den fysiska miljön som påverkar möjligheten att arbeta för delaktighet i förskolan. Det är svårt att skapa rätt förutsättningar genom enbart anpassningar i den sociala och didaktiska miljön.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.

Studien behandlar pedagogers tal om och användande av lek som pedagogiskt verktyg för lärande i fyra olika verksamheter i Saskatchewan, Kanada. Syftet är att ta reda på vilket innehåll barnen får möta i verksamheter under sina första år och mer specifikt hur pedagoger talar om lek och lärande. En pedagog från respektive daycare, play-school, kindergarten och grade 1 intervjuas. De intervjuade får svara frågor om lekens roll, strategier och hur de anser att barn lär sig på bästa sätt, men även frågor om vad de anser att syftet med verksamheten är. Resultatet visar att pedagoger talar om innehåll och strategi, lek och lärande, i verksamheterna varierande beroende på syfte med verksamheten, ramverk och personligt förhållningssätt. Verksamheterna har olika fokus och intentioner vilket skapar olika innehåll och strategier för barns lek och lärande. I resultat- och analysavsnittet synliggörs olika samspelsformer i verksamheterna beroende på hur pedagoger har uttyckt lek och lärande. Där visar daycare upp en bild av ett berättande men också explorativt samspel eftersom barn och pedagoger på ett lekfullt vis styr riktningen för lärande. I play-school och grade 1 ger pedagogerna en bild av formbundet samspel där leken väljs bort på grund av struktur som sätter lärande i främsta rum. Kindergarten ger uttryck för ett explorativt samspel då leken får styra riktningen för lärandet. Diskussionen avslutas med att sätta resultatet i förhållande till svensk diskussion kring området.

Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och förhållningssätt till att inkludera stökiga barn i verksamheten. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken förskolepedagoger. I resultatet framkom det att pedagogernas förhållningssätt och närvaro påverkar relationerna i verksamheten samt att den pedagogiska miljön har betydelse för hur barn inkluderas. Det framkom flera faktorer som möjliggör eller hindrar inkluderingsarbetet med stökiga barn i förskolans verksamhet. Slutsatsen är att beroende på hur flexibla pedagogerna är i sitt förhållningssätt och bemötande till stökiga barn, desto mer eller mindre inkluderas de i verksamheten. Det framkommer även i studien att pedagogernas förhållningssätt också påverkar hur andra barn uppfattar de stökiga barnen. Den pedagogiska miljöns utformande är också av största vikt för inkludering av stökiga barn där förberedelser för övergångar och sammansättning av gruppkonstellationer är väsentliga. Faktorer som påverkar inkludering av stökiga barn visas i studien vara bland annat gruppstorlek och ett samspelt arbetslag.