Många mindre kommuner i Sverige minskar i befolkning. Detta är inte enbart en trend i Sverige utan det är en stor global trend. Gislaved som ligger i sydvästra Småland är en av alla kommuner som minskar i befolkning och som har drabbats av en allt högre arbetslöshet. Studiens mål är att hitta orsaken till hur och varför Gislaved minskar i befolkning. En annan del i studiens syfte är att hitta en lösning för hur kommunen kan förhindra den demografiska tillbakagången. Gislaved, som gränsar till nio kommuner, har i dagsläget problem att få ungdomar som flyttat från kommunen för studier och arbete att återvända. I jämförelse med grannkommunerna är Gislaved den kommun som har haft störst befolkningsminskning under 2000-talet. Detta beror på att Gislaved inte har tillräckligt många jobb att erbjuda och arbetslösheten stiger. Därmed tvingas kommunens invånare att flytta för att få en anställning i en annan kommun. Eftersom många mindre kommuner minskar i befolkning finns det flera olika strategier för hur den negativa trenden ska hindras. En strategi är tillväxtpolitik som fokuserar på tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxtpolitik bygger på att öka kommunens attraktivitet genom till exempel intressanta turistmål eller att kunna erbjuda jobb. En annan strategi är lokal anpassningspolitik som inte fokuserar på tillväxt utan handlar om att acceptera de nya förutsättningarna som en minskad befolkning innebär. Lokal anpassningspolitik används för att höja livskvaliteteten för de boende i kommunen genom till exempel samarbete med andra kommuner. För att analysera och granska arbetsmarknaden i Gislaveds kommun utfördes en shift-share-analys. Intervjuer med kommunalrådsordförande Niclas Palmgren (M), kommunalrådets viceordförande Margareta Lindgren (S) och Anders Ahlström, näringslivschef för Gislaved Näringsliv AB, har genomförts. Shift-share-analysen visade att Gislaved står sig starka gentemot resten av Sverige inom två arbetssektorer, Tillverknings- och utvinningsindustrin och Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kommunen hade år 2010 jämfört med år 2001 9,8 % mindre anställda inom alla arbetssektorer, vilket motsvarar en minskning med 1563 anställda. I intervjuerna framkom det att den största anledningen till att kommunen minskar i befolkning beror på att de har svårt att locka tillbaka ungdomar som har flyttat från kommunen för arbete och studier på annan ort. Alla tre som intervjuades påpekade att iv bil- och järnvägarna hade en låg standard vilket de ansåg var ett problem för kommunen och dess företag eftersom det minskar möjligheterna för pendling. Goda möjligheter till pendling är viktigt för en kommun enligt tidigare studier. Av dessa anledningar bör kommunen satsa på lokal anpassningspolitik som leder till högre kvalitet i de kommunala verksamheterna för att medborgarna ska vara nöjda. De bör även satsa på att förbättra infrastrukturen som i längden kan generera fler jobb och en tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

<p>Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.</p>

<p>Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik.</p><p>Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.</p>

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik. Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.

Syftet med denna uppsats är att empiriskt testa Browns jämviktsmodell, genom att på regional nivå i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet. Uppsatsen testar även för fler variabler för regionala karaktäristika som i tidigare litteratur används för att förklara regional arbetslöshet. Med hjälp av poolad regression och upprepade tvärsnitt erhålls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den årsvisa variationen i resultatet är tydlig dels genom signifikansen hos de årsvisa intercepten i regressionen baserad på poolad data, men också på hur koefficienter varierar i de upprepade tvärsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jämviktsmodell varierar i hur väl den fungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten är den exogena chocken, finanskrisen, som nådde Sverige år 2008.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. / Titel från omsl.

Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen beror på den ökade utbildningsnivån eller av andra anledningar är dock oklart, eftersom utbildningsnivå och pendling inte tycks ha det tydliga samband som tidigare sagts.

Sweden is currently governed by a democratic system with three levels - the local levelrepresenting Sweden's municipalities, the regional level representing the regions in thecountry and the national level representing the Swedish Parliament. This means thatcollaboration is required between the respective levels to achieve economic developmentthrough regional enlargement. This study analyzes the planning conditions that result fromregional enlargement. The planning areas that will be studied are economy, infrastructure andpublic transport, as well as collaboration, which are key factors in a sustainable regionalenlargement. The study will be conducted through a regional and municipal perspective withRegion Skåne, the Malmö-Lund Region and the municipality of Kävlinge as examples. Thetheoretical framework of the study shows that there are developed theories of collaboration -Soft Space Planning and multi-level governance. The theories show both formal and informalalternatives for collaboration between the local and regional levels that differ from traditionalframeworks and rules on collaboration. The theoretical framework also discusses commutingand the expansion of the labor market as strategies for economic growth and development,which are common goals that can be reached by collaboration. The final theoreticalframework of the thesis is based on the idea that place is perceived subjectively. People havedifferent perceptions, values and views on society, which also creates a challenge when itcomes to collaboration on planning issues.With an in-depth document and interview study, this paper highlights the difficulties andstrengths of regional enlargement and its planning conditions. Some conclusions that thepaper presents are that there is a potential for development in collaboration processes and thatsubjectivity is an important aspect to take into consideration. Furthermore, there are a numberof challenges concerning infrastructure, businesses and public transport. Finally, we concludethat communication between the municipal and regional level can develop in order formunicipalities to be included in the regional development process.